Fakta om valsystem och ideer på eget valsystem

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I Sverige har vi haft sk enkammarriksdag sedan 1970 ( enligt microsoft encarta 2000 ). Innan dess hade vi tvåkammarriksdag som delades in mellan väldigt rika personer i första kammaren och mindre rika personer i andra kammaren. Tiden med tvåkammarriksdagen påverkades starkt av klasskillnader och orättvisa omständigheter. Den rikaste överklassen som styrde över första kammaren hade under en lång tid ett system som gick ut på att rika i deras kammare fick ha massor av röster för varje person medan den andra kammaren som främst skulle representera de lägre klasserna inte fick samma gynnande omständigheter. Dock blev kraven på jämlikhet allt större under nittonhundratalet så 1970 resulterade det i bildandet av enkammarriksdagen. Denna riksdag består endast av en kammare och i den finns 349 riksdagsledamöter som kommer från diverse riksdagspartier.

Vid valen så väljs det hur många riksdagsledamöter som varje parti ska få ha i riksdagen. Ett krav att komma in i riksdagen är dock att partiet i fråga måste ha fyra procent av rösterna för att komma in i riksdagen. Detta förklarar varför minoritetspartier som tex Sverigedemokraterna inte kommer in i riksdagen trots att de typ har en procent av rösterna ( om det är bra eller dåligt går dock att diskutera ).

Källa: Microsoft Encarta 2000

Proportionellt valsystem och valkretsar

I Sverige har man något som kallas proportionellt valsystem. Det går ungefär i grunden ut på att Sverige är indelat i 29 valkretsar ( Valkretsarna representerar 21 län plus städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Skåne län är indelat i två valkretsar och västra götaland är indelat i tre valkretsar ). Varje valkrets representerar ett visst antal mandat till riksdagen ( dessto större befolkning det är i valkretsen dessto större antal mandat ). Vid val så räknas rösterna samman för varje valkrets. Låt oss säga att moderaterna tex får 30 procent av rösterna i Uppsala län ( en av de 29 valkretsarna ). Detta innebär att de får 30 procent av mandaten i själva valkretsen. Man räknar alltså inte samman alla röster i hela landet då man bestämmer hur många mandat ett parti ska få i riksdagen utan man räknar samman rösterna i olika valkretsar och de olika partierna får olika antal av valkretsens mandat beroende på hur många procent av rösterna dem fått i valkretsen.

En viktig detalj i sammanhanget som utmärker det proportionella valsystemet är just att alla partierna får mandat från valkretsen oavsett om de haft minoritet eller majoritet av rösterna i valkretsen. De får istället som sagt så många mandat i valkretsen som antalet procent av rösterna de fått vilket just utmärker det proportionella valsystemet. I vissa andra länder som tex Storbritannien finns istället majoritetsvalsystem. Detta går ut på att det partiet som får majoriteten av rösterna i en valkrets får valkretsens alla mandat istället för att dela upp mandaten med partier som har färre röster i valkretsen. Valkretsen i sig är indelad i ett flertal kommuner. Även i kommunerna finns kommunval för att rösta fram kommunplatser till olika partier. Även i detta fall gäller det proportionella valsystemet.


I kommunerna finns dessutom valdistrikt. Det specifika med valdistrikten är att vallokaler finns inom dessa. Det är för övrigt i vallokaler som man röstar ( även om man kan rösta via posten och med valförsändelse också ). Enligt läroboken ” Millenium ” så finns det 6500 valdistrikt i Sverige. Valen till Riksdag, landsting ( landsting tar mest hand om sjukvården och lokaltrafiken. De tar även hand om bla utbildning och egna skolor. ) och kommunen förekommer den tredje söndagen i September varje år. Man ger även partierna utjämningsmandat till riksdag och landsting då rösterna räknats för varje valkrets. Man ser då hela Sverige som en valkrets och man räknar då ihop alla partiers röster sammanlagt i hela landet. Utjämningsmandaten består av 39 mandat.

Källor:
Birgersson, Bengt Owe; Samhällsboken, hur styrs Sverige? 2002/2003
Millenium ( läromedel i samhällskunskap )

Majoritetsvalsystem

Systemet majoritetsvalsystem leder till att antalet partier i riksdagen minskar. Detta beror på att under omröstningarna i olika valkretsar så får det partiet som får majoritet valkretsens alla mandat istället för sin procentuella andel. Detta leder till att folk ibland undviker att ge sin röst på sitt favoritparti om partiet i sig har dåliga odds att få majoritet i valkretsen. Så då röstar dem på ett parti som har större chans att kunna vinna. Detta leder till att länder som har denna typ av valsystem får betydligt färre partier i riksdagen än tex Sverige.

Är man en stor förespråkare för yttrandefrihet så är man definitivt negativ till denna typ av valsystem i och med att majoritetsvalsystemet gynnar de stora partierna enormt medan det är smått omöjligt för de små partierna att komma till makten. Dock finns det givetvis positiva sidor också. En riksdag med färre partier slipper ha lika många stridigheter om politiska åsikter mm vilket indirekt leder till att regeringen blir starkare. Det finns dock en mycket stor nackdel med majoritetsvalsystem. Det är nämligen så att tack vare att systemet fungerar på det viset det gör så behöver inte ett parti har majoritet inom valmanskåren för att få flest mandat i riksdagen. Låt oss tex säga att ett parti bland ett flertal partier i ett land har en väldigt jämt fördelad valmanskår i många valkretsar. Då kan det partiet vinna massor av valkretsars mandat med mycket liten marginal medan partiet kan förlora stort i några andra valkretsar fast ändå få flest mandat. Allt detta beror då bara på att rösterna fördelat sig väldigt olika i olika valkretsar. Detta problem går dock att undvika i proportionella val eftersom partierna där får var sin del av mandaten i varje valkrets.

I länder som tex Frankrike ( Frankrike har ett majoritetsvalsystem kan man säga ) brukar man försöka lösa detta genom att ha en andra valomgång där folket får rösta mellan de två mest framgångsrika partierna ( om det inte är så att ett parti fått 50 procent av rösterna i första omgången ). Då räknar man samman hela folkets röster och den av kandidaterna som får mer än 50 procent av rösterna vinner. Ett exempel på ett sånt här val var ju tex det senaste franska valet då Le Pen kom vidare till andra omgången och förlorade stort. En annan viktig detalj med majoritetsvalsystem är att de har enmansvalkretsar. Det innebär att de bara har en kandidat för varje parti i varje valkrets. Detta leder till att länder med majoritetsvalsystem har betydligt fler valkretsar i och med att partiet bara har en av sina många kandidater till bla riksdagen för varje valkrets. Det innebär att om tex Sverige skulle haft majoritetsvalsystem så skulle vi ha typ 349 valkretsar eftersom att vi bara skulle ha en partikandidat till riksdagen för varje valkrets.

Källa: Birgersson, Bengt Owe; Samhällsboken, hur styrs Sverige? 2002/2003

Eget valsystem

 Skapa tvåkammarriksdag. Den ena kan ta hand om utskotten, organisationer mm. Den andra
kammaren kan bestå av 349 riksdagsledamöter som representerar varje kommun. Dessa ledamöter ska framhäva lokalpolitikens viktighet inför riksomfattande beslut som görs av riksdagen. De ska gå igenom kommunens behov och omständigheter och inför val så ska dessa granska huruvida kommuner gynnas eller inte av olika lagar. Detta ska göra så att alla kommuner kan bli nöjda vid lagstiftning. Denna kammare ska dock vara statligt vald i och med att kommunernas olika riksdagsledamöter inte röstar inför förslag som man gör i den andra kammaren. De ska bara se till att representera kommunerna ungefär på samma sätt i USA där deras senat är statsvald ( enligt boken ” Valsystem i 20 olika länder ” av Magnus Isberg ). Dock ska kammaren också se till att granska regeringen mm genom bla interpellationer. Kommunernas antal representanter ska bestämmas av hur många innevånare varje kommun har. Stockholms kommun får ju tex fler representanter än någon kommun med bara några tusen innevånare i norrland eller dylikt. Det kan på sätt och vis leda till att olika kommuners särintressen respekteras. Detta kanske är lika bra med tanke på att Sverige med tiden kommer bli en del av EU och då kommer landet styras som en del av en federation. Kanske är lika bra att anpassa kommunerna efter det.

 Vi kan ta bort landstinget så kan vi göra sjukvården statlig istället så vården blir lika bra över hela landet. Lokaltrafiken kan skötas av kommunen. De andra uppgifterna som tex utbildning kan väl lika gärna staten ta hand om.

 Ha skilda valår. En Riksdag väljs var fjärde år 15 September. Sen kan man ha kommunval samma dag två år senare. På detta sätt kan folket lättare bli informerat om de olika kandidaterna för riksdagsval och kommunval. Dessutom spelar det inte så stor roll om dessa väljs vid olika tillfällen i och med att de är olika maktfaktorer som påverkar olika delar av samhället.

 Valtvång. Mindre böter om man inte röstar. Valdag ska annars vara samma tid som det är nu så den tex inte förekommer på en arbetsdag vilket kan bli ödesdigert för valdeltagandet. Detta kan vara bra för att undvika att en del mindre partier som egentligen har ganska lite folkstöd får makt i kommunen, landsting eller riksdag. I Frankrike lyckades ju tex Le Pen få många procent av rösterna eftersom att röstantalet var så lågt.

 Förbjud koalitionsregeringar. Jag anser att regeringar endast ska bestämmas genom röstningen. Hela grejen med koalitionsregeringar är realpolitiskt och stödjer bara partiernas egna maktbegär. Ett bra bevis på detta är ju senaste valet. Miljöpartiet sade ju innan valet att de aldrig skulle samarbeta med borgerliga partier. Sen då de väl kommer in i riksdagen och de olika blocken ( vänstern och höger ) bråkar om miljöpartiets samarbete så går miljöpartiet med på möjligheten att samarbeta med högern så länge de får mer makt. Det är väl inte helt fel att små partier får ett visst inflytande men är det inte något överdrivet att miljöpartiet kräver ministerposter trots att dem typ bara fått lite över 5 procent av rösterna. Dessutom är det oschysst mot väljarna som i detta fall kanske röstar på MP just eftersom de tror att mp inte vill samarbeta med en borgerlig regering. Därför bör regeringar endast bestämmas av folket.

 Ta bort personvalet. Folket i proportionella valsystem vet inte så mycket om partiernas olika kandidater eftersom det är svårt för partiet att informera folket om vad deras olika representanter står för. Personval må fungera bra i majoritetsvalsystem där det är enmansvalkretsar som gäller men i proportionella valsystem känns det mest onödigt. Låt partiet välja sina representanter.

 Inför ett statsministerval som förekommer på samma gång som riksdagsvalet. Då man röstar på ett parti till riksdagen så får man också en lista på ett flertal statsministerkandidater i partiet som man måste välja mellan att rösta på om man har valt att rösta på just det partiet. Det är bra eftersom om folk får rätten att rösta på en statsminister från ett annat parti än de som de röstat på till riksdagen så kan det ske allvarliga meningsskiljaktigheter då en regering bildas ( i och med att statsministern och ministrarna kan ha helt olika åsikter ).

I ett sånt val kan även folket bli bättre informerade om kandidaterna än vanliga personval i och med att valet är riksomfattande vilket leder till att statsministerv...