EMU - lägre inflation och tyngre plånbok

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

EMU
– lägre inflation och tyngre plånbok
Ett svenskt beslut om huruvida vi ska inträda i den europeiska monetära unionen EMU ligger runt knuten. Trycket mot våra folkvalda politiker ökar för var dag som går utan att frågan om folkomröstning eller ej besvaras. Men idén med att ha en gemensam valuta för alla länder i Europa är inte ny, utan uppkom 1957 då den europeiska gemenskapen grundlades. Det som skulle uppnås med denna union var att bevara freden mellan länderna, ett ekonomiskt samarbete och förhindra att något land i Europa skulle bli för dominerande.
1993 bildades EU med det gamla EG i grunden. Skillnaden var att här inbegreps även en strävan mot ett monetärt och ekonomiskt samarbete med en gemensam valuta, EMU. Målet med en monetär union är att få en stark inre marknad där varor, tjänster och kapital kan föras fritt över gränserna. Det den gemensamma valutan medför är att alla de handelshinder som uppstår när olika valutor brukas försvinner. Genom EMU får européerna ett band mellan sig som ytterligare ska stärkas sammanhållningen.
Genomförandet av EMU har skett i tre olika steg. Det sista steget påbörjades i januari 1999. För att få medverka i den sista etappen samt få ett medlemskap inom EMU måste landet uppfylla vissa s k konvergenskrav. De länder som har blivit godkända att medverka är Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Då återstår Danmark, Grekland, Storbritannien och Sverige av EU:s medlemsstater. Det som händer när man går med i EMU är att man får en gemensam valuta, euron, och en gemensam centralbank, Europeiska Centralbanken, ECB. De krav som ställs på länderna är att de ska ha låg inflation och låga räntor.
Länderna ska även ha ett begränsat budgetunderskott, begränsad statsskuld och en stabil växelkurs. Det krävs dock ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla och förbättra ekonomin för varje land för att EMU ska fungera. Detta för att det är många länder som då är medlemmar i EMU och alla är beroende av varandra. Därför gäller det att en hög standard hålls inom EMU så att hela projektet inte står och faller på ett land.
Politiska konsekvenser
När människor hör talas om EMU så går deras tankar oftast direkt till ekonomi. De tänker inte alltid på att ett eventuellt medlemskap i EMU även har stora politiska konsekvenser.
Ett medlemskap skulle betyda att Sverige förstärker sin position inom EU både i ekonomiska och politiska frågor. Att förstärka positionen inom EU kan komma att bli mycket viktigt för framtida beslut. Om Sverige håller sig utanför, så finns risken att hamna utanför Europas maktcenter vilket skulle ha en negativ påverkan både på Sveriges ekonomi och dess politiska position. Detta argument är det som väger tyngst för ett medlemskap. I värsta fall kan valutaunionen leda till att det skapas ett A och B-lag inom EU. De länder som inte klarar konvergenskraven kan komma att hamna i bakgrunden, vilket kan leda till inre stridigheter i Europa. Att vissa länder inte går med i EMU motsäger även målet om att inga EU-länder ska få en dominerande ställning.
Den största negativa konsekvensen med ett medlemskap blir att Sverige tappar sin penningpolitiska självständighet. Här avsäger vi oss ett av de mäktigaste kontrollmedlen över vår ekonomi. Makroekonomiska svängningar kan komma att bli än mer svår kontrollerade och Sverige kommer att bli mer påverkbart för störningar i omvärlden och mindre handlingskraftigt vid asymmetriska störningar som enbart drabbar Sverige..
Centralbanken i Frankfurt har bara sex medlemmar, och det blir svårare för vanliga människor att vara med och påverka. Makten centraliseras nere i Europa och en mängd beslut kommer att fattas utan Sveriges medgivande och demokratin blir lidande. Däremot kommer ECB förhoppningsvis att vara betydligt mer oberoende än en nationell bank och därigenom blir valutan inte lika känslig för informella påtryckningar från enskilda medlemsnationer, eftersom ECB i ett inledande skede måste påvisa legitimitet och auktoritet.
Ekonomiska konsekvenser
Det säger sig självt att det är bättre med en utbredd och stark valuta än flera små och lättpåverkade. Handeln har en benägenhet att reagera på förändringar i valutakurser, psykologin utgör en viktig del i detta världsomspännande penningaspel. En gemensam valuta skulle teoretiskt stärka förutsättningarna för en välbalanserad handel där fluktuationer inte utgjorde det ständiga orosmoment som det gör idag. Prisjämförelser underlättas markant om varor prismärks i samma valuta, vilket också skulle öppna dörren för en omfattande internationell konkurrens i och med att marknaden för alla typer av varor och tjänster ökar. Denna fördel kan appliceras på såväl privatpersoner som banker och stater.
Även transaktionskostnaderna är en kostnad som skulle försvinna vid ett svenskt EMU-medlemskap. Alltså den kostnad banker, företag och privatpersoner betalar för att kunna växla sin valuta mot affärspartnerns. Detta argument är dock inte särskilt starkt, då denna kostnad endast motsvarar ca 0,2 procent av Sveriges BNP.
Huvudmålet med den monetära unionen är att bibehålla en låg och stabil inflation inom området. För Sverige, som redan idag har en låg inflation betyder det inte lika mycket som för andra länder i Europa. Sveriges omdebatterade problem med arbetslöshet kan komma att bli än värre då en låg inflation och en hög sysselsättning är en svårbalanserad formel. Statsminister Göran Persson uttalade sig nyligen i Financial Times att Sveriges val stod mellan ’ja nu’ eller ’ja senare’. Varför då vänta med att inträda i den monetära unionen? Inte för att eventuellt backa ur om unionen blir mindre lyckad, utan för att vi ska få en chans att reformera det inhemska ekonomiska systemet för att bättre passa in på EMU.
Diskussion
EMU-samarbetet för en gemensam valuta har aldrig varit ett självändamål utan en del i genomförandet av en enad europeisk stat. Ja-sägare menar att systemet med förenade stater fungerar utmärkt i Amerika, medan nej-sidans argument är att Europa består av många olika språk, kulturer och religioner och därmed blir det svårt att förena området.
Konsekvenserna som tagits upp hittills har främst legat på nationalekonomisk nivå och över huvudet på den vanliga människan. Detta har också varit problemet med debatten som förs i media, att den inte involverar folket. Opinionsundersökningar visar att intresset bland svenska folket för EMU är lågt. Hälften av befolkningen är tveksam till EMU-frågans betydelse eller tycker att frågan är oviktig, visar en undersökning Sifo genomfört på uppdrag av Svenska Dagbladet. Risken finns att en svårreparerad klyfta uppstår mellan politikerna och folket. En annan fråga är också om folket ska få inflytande i frågan genom folkomröstning, eller om vi anses för okunniga. Ett beslut om folkomröstning skulle räcka för att väcka folkets engagemang i frågan. Trots allt är det Sveriges framtid som står på spel. I debatten som förs idag är partierna splittrade och den främsta folkbildaren är media, som nu också börjar ta ställning i frågan, ett ställningstagande som varierar kraftigt.
Då eurons minsta sedelvalör är fem (ca 45 skr), kommer en daglig konsekvens vid ett eventuellt EMU-medlemskap bli att plånboken innehåller flera mynt än idag och därmed ökar i vikt.
Slutsatser
Sverige kan genom sitt EU-medlemskap och undertecknande av Maastrichfördraget i längden inte stå utanför den monetära unionen. Arbetslösheten sjunker och banar väg för en stabil valuta och en garanti om låg inflation, men det bästa alternativet är ändå att avvakta med att gå med för att kunna vända folkopinionen från tveksam till positiv, och förbereda ekonomin för en begränsning av den penningpolitiska självständigheten. Väger man alla konsekvenser mot varandra talar dessa för att Sverige alltså bör gå med i EMU – senare.
Frågan bör om några år inte vara om vi ska gå med i den monetära unionen eller inte utan hur vår nya valuta ska uttalas, [joro] eller [evro]!
Referenser
Artiklar
Aftonbladet ledare: ”Sverige in i EMU? Aftonbladet säger JA”, Aftonbladet, 10 november 1999
Ahlquist, Martin: ”Socialdemokrater positiva till EMU”, Metro, 16 november
Björke, Anna: ”Svårt för privatperson få information om euron”, Svenska Dagbladet, 21 november 1999
Eriksson, Henrietta: ”EMU-utspel fick räntorna att dyka”, Dagens Industri, 12 november 1999
Hammar, Tobias: ”Medierna styr EMU-opinion”, Svenska Dagbladet, 21 november 1999
Hammar, Tobias: ”Halva befolkningen ointresserad”, Svenska Dagbladet, 21 november 1999
Dagens Industri ledare: ”Välkommen till JA-sidan”, Dagens Industri, 16 november 1999
Lidbom, Carl: ”EU-utträde logiskt vid nej till EMU”, Dagens Nyheter Tisdagen den 23 november 1999.
Nilsson, Y...