Doktor Glas

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Handling:
Det hela utspelar sig i Stockholm runt sekelskiftet. Doktor glas arbetar som läkare. Han är dock inte speciellt lycklig, han känner sig ensam och längtar efter förändring.
Doktor Glas har en praktik som besöks av många olika patienter. Han försöker, helt utan anledning, att slippa de personerna som lider av psykologiska problem. Detta gör han genom att skylla på ”läkarplikten”. Doktor Glas vill egentligen hjälpa de flesta som behöver hans hjälp, men det är något som håller honom tillbaka.
”Och plikten, vilken förträfflig skärm att krypa bakom för att slippa göra det, som bör göras”.

Doktor Glas är en mycket filosofisk man som oftar sitter och funderar över de mest otroliga saker, liksom de mest vardagliga. Det hela mynnar ut i hur han ska kunna förändra sitt liv till det bättre, han vill hitta något nytt och spännande.

Doktor Glas går till slut och förälskar sig i en av sina patienter, fru Gregorius. Hon är i sin tur olyckligt gift med en präst, och anförtror sig åt doktor Glas. Han lovar att hjälpa henne, eftersom han känner att det kan tillföra hans liv en extra liten krydda

Skrivsätt:
Boken är skriven i dagboksform, vilket gör den personlig och på något vis mer realistisk. Vi får alltså följa Doktor Glas liv från hans synvikel, och då är det givet att man tar parti för honom.

Jag hade inga som helst problem att läsa boken, det förekom inte många svåra ord eller uttryck. Det fanns vissa fraser på franska, men eftersom jag faktiskt har läst franska i fyra år, så kunde jag klura ut vad de betydde också

Jag tycker om miljöbeskrivningarna i boken. Det hela utspelar sig på kända platser i Stockholm, och jag måste säga att Hjalmar Söderberg verkligen har lyckats med att förmedla rätt stämning till rätt händelse i boken.

Betyg:
Jag tyckte boken var bra, jag hade ingen förutfattad mening om den, men jag blev glatt överraskad. Det är alltid skönt när man kommer fram till att boken man läser är bra. Att man inte tänker på den som en bok, utan mer som en historia man måste få reda på...