Frank McCourt - Ängeln på sjunde trappsteget

4 röster
27044 visningar
uppladdat: 2003-03-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Resumé
Ängeln på sjunde trappsteget handlar om en pojke som heter Frank McCourt han föds i Amerika av fattiga Irländska föräldrar. När han är tre år dör hans två bröder och hans syster. Hans mamma, Angela, vill inte vara kvar i Amerika. De flyttar till den fuktiga och kalla staden Limerick, Angelas hemort i Irland. I Irland tas de emot av Franks mormor, men de kan inte bo hos henne eftersom hon också är mycket fattig.
Fadern är för det mesta arbetslös och de pengar han lyckas samla ihop försvinner oftast på hans pub besök. Istället för att sätta maten på bordet kommer han oftast hem ragglande sent på natten, sjungande patriotiska sånger. Mat för dagen och skor på fötterna är långt ifrån en självklarhet. Småbarnens värsta hunger dämpas av vatten med lite socker i; de gånger det finns mat på bordet rör det sig oftast om stekt bröd som får sköljas ner med te.

”När jag ser tillbaka på min barndom förundrar jag mig över att jag alls klarade mig med livet i behåll. Det var naturligtvis en eländig barndom: en lycklig barndom är ju knappast värt något intresse. Värre än en normal eländig barndom är den eländiga irländska barndomen, och värre är den eländiga irländska katolska barndomen.”
”Överallt skryter eller gnäller människor om sina bedrövelser under barndomsåren, men ingenting kan tävla med den irländska varianten: fattigdomen; den arbetsskygge snacksalige supige fadern; den fromma underkuvade modern som jämrar sig vid elden; pompösa präster; tyranniska skollärare; engelsmännen och alla hemskheter som de begick mot oss i åttahundra långa år”
( utdrag ur boken, sida 9)

Frank går som texten ovan förklarar i skolan, han hatar skolan och lärarna, de utnyttjar sin makt mot barnen och straffar dem med stryk.
När han blir sju år börjar han arbeta hos en gammal farbror med att läsa tidningen. Senare får han andra små jobb, han hjälper sina morsbröder med att lämna ut kol m.m.
När han är åtta år insjuknar han i tyfus och håller han på att dö, men frisknar till efter många månader på hospitalet.
Franks åker pappa till England under första världskriget för att jobba där, då de har ont om arbetskraft. Många av männen i de fattiga familjerna hade redan åkt till England för att arbeta. De skickade pengar varje vecka så att deras familjer äntligen kunde leva ett normalt liv utan fattigdom.
Men Franks pappa skickade bara pengar en gång.
Nu är det riktigt krisigt för Franks familj eftersom deras pappa jobbar får de inget bidrag av St. Vincent de Paul, och är tvungna att tigga pengar på socialkontoret, men där får de ännu mindre pengar.
Senare får Frank jobb som telegrampojke, detta är hans första riktiga jobb, han sparar så mycket pengar han kommer åt och ger resten till sin mamma. Efter två år som telegrampojke på posten får han jobb på en tidningsfirma med att sortera och dela ut tidningar.
När han är 18 år har han jobbat i fyra år och tjänat ihop 80 pund som han använder för att resa till Amerika, och finna sin lycka.
Mitt omdöme
Självbiografen om Frank McCourts barndom förtrollade och fängslade mig från första till sista sidan. Detta är en ”magisk bok” som framkallade ett slags begär hos mig, jag ville inte sluta läsa. Jag kunde läsa flera timmar i streck långt in på nätterna, tills ögonen sved av ansträngning.

Med en prosa som är förnimbar och bildmässig, tecknar McCourt platserna i boken så att man riktigt kan känna hur det är att gå runt på dess gator och leva i dess fattigdom.
Han beskriver scenerna med en sådan övertygelse att man nästan kan känna det oavbrutna regnandet och den genomträngande fukten, den osannolika stanken av avföring från gatans gemensamma toalett, och den outhärdliga känslan av loppor och lös som hoppar runt i kläder och madrasser, utan att sluta bitas och suga blod.
Han framkallar så övertygande minnen att jag ibland tror att han minns fel, hur kan det finnas en så skamfilad och hungrig barndom som denna eländiga, som McCourt beskriver.
Stanken, fattigdomen och överlevandets grymhet i Irland under 30- och 40-talet är totalt fängslande, jag förstår inte hur det kan finnas så mycket lidande i en enda persons liv.
Men mitt i allt det onda och eländiga finns glädjen, en glädje och kärlek som genomsyrar hela boken. Berättelsen om hur den unge Francis tar sig igenom sin eländiga barndom är i mina ögon närmast overklig. Denna berättelse som ideligen kantas av kyla, fukt och hunger, borde inte undgå någon. Det är verkligen en storartad läsupplevelse.

Man kan känna gemenskapen mellan de fattiga, även om det är en särdeles annan vänskap än den som vi har till varandra här i Sverige idag. Deras tillgivenhet till varandra ligger på ett lägre plan, de hjälper inte varandra förrän de är krisläge, men ingen anklagar någon annan för att vara snål eller egennyttig de vet att alla har det lika svårt med att få ihop pengar till mat och hyra om de ens har någonstans att bo.
Det är en självbiografisk bok, skriven utifrån en ung pojkes perspektiv, som berättar historien om den unge Francis mödosamma uppväxt i 30- och 40-talens Limerick på Irland.

Under dessa ”18 år” (460 sidor) man får följa Franks barndom får man som läsare uppleva allt. En grymhet som bara existerar i ens egna mardrömmar. En tillit och kärlek som man inte visste fanns mellan vissa människor. De fattiga tonårspojkarnas synder och tankar. Mödrarna som ständiga är ängsliga över om deras män skall ha några pengar kvar efter att de varit på puben på fredagarna då de fått understödet. De fattigas barn ständigt skrikande efter mat.

Han presenterar lärarna som tyranner, inskränkta män som terroriserar barnen med sina käppar. Skrytsamma och fåfänga präster som lyssnar till pojkarnas bikter, pojkar vars enda tankar handlade om sex, synd och skam.

Frank har ett starkt band till sin far, trots att han super upp deras pengar, de sitter på mornarna framför elden och hans far berättar historier om Cuchulain, Franks ”egna hjälte”.

Handlingen utspelar sig på Irlands fattigaste gator, i Limericks slumområden, i de smutsigaste gränderna bland samhällets fattigaste människor, i hem där lungsot och tyfus är lika vanligt som halsbränna och förkylning.
Franks familj bor i ett ruckel med två våningar, på den undre våningen kunde de bara vara när de inte regnade (vilket var väldans sällan) eftersom det blev översvämning då.

I min resumé har jag inte beskrivit den otroliga fattigdom som de lever i så tydligt och i så stor skala, detta p.g.a. att författaren bara har poängterat detta en aning i boken. Han låter mest läsaren erfara det själv genom händelserna i berättelsen.

Boken är väldigt lättläst eftersom den inte innehåller några komplicerade eller irreella händelser. Den är inte alls episodisk och stökig och hoppar inte mellan olika händelser eller personer. Hela handlingen följer bara denna fattiga pojkes bragder och bravader, genom hela hans barndom.
Det bästa med den här boken är att den är en biograf, att man vet innan man läser att det är en sann berättelse. Jag förstår att han inte kan ha kommit ihåg allt som sägs och händer så minutiöst riktigt, men handlingen är ändå reell.
Även om berättelsen är oerhört verklighetstrogen, så är den ofta helt ofattbar i mina ögon, eftersom jag aldrig har upplevt en sådan fattigdom på nära håll.

Det här är en skildring som handlar om allt, men ändå ingenting. Den handlar om allt eftersom den beskriver en så stor tidsepok, och det hinner hända en hel del saker. Men den handlar ändå inte om något speciellt, bara om en helt vanlig pojkes vardagliga liv. Detta gör boken väldigt speciell.

Den här boken är och kommer att vara en av mina favoriter....

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Frank McCourt - Ängeln på sjunde trappsteget

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-03-18]   Frank McCourt - Ängeln på sjunde trappsteget
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1818 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×