Hemlöshet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I Sverige fanns det 1993 ungefär 10000 människor som saknade egen bostad(1), de flesta i storstadsom-rådena. Det kan tyckas som att hemlösheten har ökat sen dess men enligt en artikel från Dagens Nyhe-ter med fakta från Socialstyrelsen var antalet bostadslösa 8440 vintern 99/00, vilket alltså dementerar detta. Av dessa drygt 8000 människor var ca. 1200 uteliggare(2)eller bosatta på härbärgen. Det är dock svårt att få fram exakta siffror eftersom det finns ett mörkertal. De övriga bodde bland annat på fängel-ser eller institutioner och skulle, när de inom tre månader blev utsläppta, inte ha någonstans att bo.

Vem blir hemlös?

Hemlöshet är ett problem som i de allra flesta fall drabbar människor med psykiska sjukdomar och/eller någon form av missbruk. Man räknar med att ungefär åtta av tio hemlösa i Stockholm har missbruks-problem i någon form. Bostadslösa är ofta människor som i hög grad är i behov av någon sorts vård.

Endast 20 % av de hemlösa är kvinnor, något som hör ihop med att kvinnor mer sällan än män är tunga missbrukare och de bor oftast heller inte i fängelse.(2) De flesta har hamnat på gatan på grund av psykisk sjukdom. Däremot är de kvinnor som är hemlösa mer utslagna och utstötta än männen. 74 % av de hemlösa kommer från Sverige, 14 % kommer från Finland och övriga 12 % från andra länder.(3) Medelåldern bland Stockholms hemlösa är drygt fyrtio år, så de flesta är i övre medelåldern. Det finns dock uppgifter om att det i huvudstadsområdet också finns ett hundratal mindreåriga som inte har nå-gon fast bostad och då och då sover på gatan.(4) Många av dessa kommer från en så kallad trasig bak-grund och har antingen blivit utkastade eller rymt hemifrån på grund av den svåra familjesituationen.

Varför blir man hemlös?

Att en person blir utan bostad kan ha en mängd bakomliggande orsaker. Fattigdom och social utsatthet lägger ofta grunden till narkotika- och alkoholproblem som är den vanligaste anledningen till att man hamnar på gatan. Hälften av alla som tvångsvårdades för missbruk 1998 saknade hem i april 1999. En stor del av de hemlösa lider också av någon form av psykisk sjukdom, vanligen kombinerat med miss-bruk.(2) Många psykiskt sjuka hamnade snabbt på gatan efter psykreformen som genomfördes under början av 90-talet eftersom de inte klarade av en vanlig bostad på egen hand.(6)

Det finns också en ganska stor grupp människor som har förlorat sin bostad på grund av dålig eko-nomi.(6) Bostadsbolagen kräver en stabil ekonomi av sina kunder och har man då skulder som man inte kan betala kan man bli utan någonstans att bo. Att många av Stockholms tidigare hyresrätter nu säljs ut som bostadsrätter och att det är årslånga köer till en hyresrätt kan också vara bidragande orsaker. Många hamnar alltså på gatan utan att vara varken missbrukare eller psykiskt sjuk, man kan helt enkelt bara ha blivit arbetslös eller skiljt sig och sedan inte har någonstans att ta vägen.

(1): ”Hemlöshet: ett socialt och medicinskt problem” Gunnar Ågren (www.remotecom.se/com/resurs/hemlosartikel.htm) Hämtad 2002-01-15
(2): ”Fem sanningar om hemlöshet” Stina Holmberg, Erika Borgny och Anna Qvarlander, artikel från Dagen Nyheter den 17 januari 2000 (www.sos.se/sos/nytt/deb00/deb0117.htm) Hämtad 2002-01-15
(3): ”Korta frågor och svar om hemlöshet” SSU: s sida för tidningen Ung Mening (www.stockholm.ssu.se/um/tidning/hl/hlkortafragor.html) Hämtad 2002-01-21
(4): Pockettidningen ”R” nr. 5/2001
(5): ”Ge hemlösa plats i stadshuset” Caspar Opitz, artikel från Dagens Nyheter 2002-02-14
(6): ”Vanliga frågor om hemlöshet” Situation Sthlms hemsida (www.situationstockholm.se/FAQ/svar.asp?/Kategori=) Häm-tad 2002-02-08



Hur får man ihop pengar och vart tar man vägen?

Förutom att sova på parkbänkar eller i lägenhetsportar kan bostadslösa tillbringa natten på härbärge. Stockholms stad har en tak- över- huvudet- garanti men trots det finns det ändå folk som sover utom-hus. Idag finns det bara 158 platser för män och 39 för kvinnor för Stockholms sammanlagt cirka 2270 hemlösa.(5) På det nyöppnade ”Bostället” på Söder har man dock också 48 platser. Siffran verkar väldigt liten jämfört med behovet! Jag ringde till Stadsmissionens natthärbärge för kvinnor och frågade hur mycket det kostade att sova en natt hos dem. Priset var 250 kronor men det brukar enligt mannen jag pratade med oftast betalas av socialen. Enligt ”Situation Stockholms” hemsida kostar det åttio kronor om personen själv betala. Gratis mat kan fås av t.ex. Svenska kyrkans soppkök som finns vid lunchtid på Sergels torg alla vardagar.

Ett sätt för de hemlösa att få ihop pengar (förutom tiggeri) är att sälja Situation Stockholm som kostar trettio kronor för köparen och mestadels handlar om de hemlösas vardag. Den som säljer kan på så sätt förhoppningsvis tjäna ihop till sina förnödenheter utan att behöva begå kriminella handlingar. De flesta hemlösa får socialbidrag men om man inte klarar socialtjänstens krav blir man utan och då är brott ofta det enda sättet att skaffa (tillräckligt) med pengar, speciellt om man är missbrukare.

Om en missbrukare far riktigt illa av sitt missbruk kan denne efter beslut av socialtjänsten bli tvångsin-tagen på behandlingshem.(6) Där sitter man sedan bakom låsta dörrar i vanligen tre till sex månader. Även om man blir fri från sitt drogbehov på behandlingshemmet är det nog ganska lätt hänt att man faller tillbaka i det när man kommer ut, samma gamla kompisar och fortfarande bostadslös.

Sjukdomar är vanliga bland de hemlösa. Såriga fötter och förkylningar som övergår till lunginflamma-tion är vanligt. Bland sprutnarkomaner förekommer allvarliga infektioner som gulsot och HIV som en följd av att man använt andras smutsiga kanyler. Missbruk av olika slag är den allra största orsaken till överdödligheten bland hemlösa.(6)

Hur blir man av med hemlösheten?

För att få bort (eller åtminstone minska hemlösheten) krävs det ett flertal årgärder. I de flesta större svenska städer finns det träningslägenheter dit hemlösa kan få komma och bo(7), men kravet är då att de ska vara opåverkade av droger. Har man inte lyckats få en plats på en behandlingshem (där antalet plat-ser inte täcker behovet, många blir alltså utan) kan man inte heller få en s.k. träningslägenhet och fort-sätter då bo på gatan eftersom man inte har någon annanstans att ta vägen.
För personer utan några drog- eller psykiska problem kan det också vara svårt att ta sig ur sin situation eftersom att man då förväntas kunna hitta en bostad själv.

Vad ska man då göra för att få bukt med problemet hemlöshet i Sverige? Ett av problemen är att få kontakt med de hemlösa eftersom att de i många fall har liten eller ingen möjlighet att själva söka hjälp inom dagens vårdorganisation.(1) Krav på att man ska beställa tid och själv kunna ta kontakt med vård-givare blir svåra att uppfylla för de hemlösa, utan varken bostad eller telefon.

För att de hemlösa lättare ska komma in på bostadsmarknaden behövs det fler hyreslägenheter och möjligheterna till träningsboende bör utökas. Att direkt flytta in i en vanlig lägenhet efter åratal på ga-tan kan innebära en del anpassningsproblem, särskilt om man har drogproblem som man ska avvänjas ifrån. Man bör också ändra på den nuvarande hyreslagen så att det blir svårare för hyresgäster med pro-blem att bli vräkta.

(7): ”Så ser det ut för Sveriges hemlösa” Nathalie Joo, artikel i Expressen 4 november 2001 (www.expressen.se/article.asp?id=87054) Hämtad 2002-02-08




Det är ett problem som tycks svårlöst, men med mera resurser inom bland annat vården kan man ta hand om de psykiskt sjuka och förhoppningsvis rehabilitera de flesta narkomaner. Har man sedan trä-ningsboenden och om möjligt en sysselsättning färdiga åt dem när de kommer ut tror jag att de så små-ningom kan komma in i samhället och med lite tur börja leva normala liv. Allt som jag tror behövs är egentligen mer pengar så att man kan se till varje enskild hemlös persons behov och anpassa ett vård och/ eller nyintroduktionsprogram åt denne i samhället.


Slutsats:

Arbetet har varit både intressant och lärorikt, även om det redan innan kanske inte var så svårt att förstå de vanligaste anledningarna till att man hamnar på gatan. I de flesta fall beror det i alla fall på narko-tika/alkoholmissbruk eller att man är psyksikt sjuk och inte klarade av att leva ”normalt”. Det allt hår-dare klimatet på bostadsmarknaden är också en orsak. Det är lätt hänt att man blir vräkt, exempelvis på grund av att man har stökiga vanor eller haft problem med att betala sin hyra i tid. Som det är nu finns det inte tillräckligt med bostäder i Sveriges storstäder, och när det finns för lite...