Lina - ett personporträtt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Lina möter mig vid bussen i Gottsunda. Hon kramar mig hårt och pussar mig på munnen med kalla läppar. Tillsammans går vid mot höghuset där hennes studentrum ligger. Vi korsar vägen, går över en gräsmatta och förbi ”Mr Livs”.
-Där brukar jag handla ciggaretter. De har världens konstigaste snacks också. Torkad chili och jättehårda majskorn som man har sönder tänderna om man försöker äta. Så har de något som heter Bill´s jordnötsbollar. Sjukt.
Vi åker hiss med tre småflickor i som viskar och fnittrar. Lina pratar med dem om deras konstfulla frisyrer. Jag smygtittar på henne i spegeln. Hennes runda kinder är röda efter promenaden i höstkylan och hennes bruna ögon glittrar. Lina har lika mörka ögon och lika svart hår som de kurdiska småflickorna men hon hävdar att hon är helsvensk.
-Jag tror att jag är sån där vallon eller vad det nu heter. Min mamma är också jättemörk.
Lina har inte träffat sin mamma på fyra år. Hon flyttade till Uppsala främst för hon hade kommit in på en gymnasieutbildning här men också för att komma bort från sin familj.
-Jag kunde inte bo med dem. Inte efter allt som hade hänt.
Lina låser upp dörren till studentkorridoren och tänder lampan.
-Kolla, vi har spaghettitak, säger hon stolt och pekar upp mot det fallfärdiga taket.
Vi sätter oss i på sängen i Linas rum. Överallt på golvet ligger kläder, gamla ciggarettpaket och odiskade tallrikar. På väggarna hänger svartvita fotografier och urklipp från dagstidningar. I fönstret står en död krukväxt och en levande. Lina börjar berätta.
-När jag var liten var jag pappas prinsessa. Han sa alltid att jag var det viktigaste i världen för honom och att han älskade mig mest av allt. Därför var det väldigt svårt för mig att förstå att det han gjorde mot mig var fel.
Lina blev utnyttjad sexuellt av sin pappa under flera års tid. Hon blev aldrig tvingad till ett regelrätt samlag men ofta till oralsex.
-Han kunde komma in i mitt rum på natten eller säga åt mig att duscha med honom. Sedan började han tvinga mig att göra saker. ”Nu ska du göra det skönt för pappa”. Han sa också att jag inte fick säga något till mamma för då skulle hon bli arg på mig. Jag minns att jag tänkte att det var han som gjorde fel. Jag tänkte att så här gör inte andra pappor mot sina barn. Men det är klart att jag trodde på det han sa, att mamma skulle bli arg på mig, han var ju vuxen och jag var ett barn. När man är fyra år tror man att vuxna alltid har rätt.
Hon avbryter sig för att gå och hämta varsin öl ur kylskåpet. Lina dricker öl så gott som varje dag. Hon har inte mycket pengar så om hon inte blir bjuden av någon så brukar hon snatta från systembolaget.
-Det är lätt om man går till självbetjäningsavdelningen på systemet i den där gallerian, är det Forum eller Svava? Det är så lätt att jag har börjat dricka öl alldeles för ofta, haha. Men jag mår bra av det. Eller iallafall bättre.
Lina har varit inne i flera djupa depressioner. Hon går till en psykolog och har provat flera antidepressiva mediciner men hon tycker inte att det har hjälpt mycket.
-Det är väl bra att få prata med någon men jag mår bara sämre av pillerna. I bästa fall blir jag likgiltig och det är ju inte heller så kul. Jag har byggt upp ett sådant djupt hat mot mig själv ända sedan jag var liten att det kommer att ta tid att bearbeta. Jag har hört att kognitiv terapi ska vara bra men det är lång kö till sådana behandlingar här i Uppsala.
Lina har försökt ta sitt liv flera gånger. Första gången var sommaren innan hon skulle börja gymnasiet. Hon tog 42 stycken värktabletter tillsammans med vodka. I sista sekunden ångrade hon sig och ringde en kompis. En ambulans kom och hämtade henne och hon blev körd till akuten där hon magpumpades.
-Jag hade tur som överlevde den gången. Jag var redan medvetslös när ambulansmännen kom och jag höll på att dö på väg till sjukhuset.
Självmordsförsöket ägde rum kort efter att Lina för första gången hade försökt prata med sin mamma om pappans övergrepp.
-Hon trodde mig inte! Det hade tagit så många år för mig att samla mod nog att berätta om vad som hänt och hon trodde mig inte! Det var det ultimata jävla sveket. Efter det kände jag att jag inte kunde lita på någon längre.
Jag frågar om hon tror att mamman visste om övergreppen redan innan Lina berättade.
-Nej, det tror jag inte. Hon vägrade tro på det för att slippa må dåligt själv. Man vill ju inte veta att något sådant har hänt ens barn. Då är det lättare att vägra tro på det. Om hon anade så hade hon nog ändå inte vågat konfrontera pappa. Han behandlade mamma som skit, skrek på henne och skrämdes. Det var jättehemskt men jag vågade aldrig gå emellan. En gång såg jag honom slå henne.
Lina går ut på balkongen för att röka och jag följer med. Vi befinner oss på sjunde våningen. Jag lutar mig ut över räcket. Klockan är halv 12 på natten och gården är öde. Långt där nere ser jag lekplatsens gungor och klätterställningar. Om jag tittar rakt fram kan jag se flera kilometer över skogen. Mörka träd och andra höghus.
-Visst är det läskigt, säger Lina. Jag blir alltid melankolisk när jag står på balkongen och så får jag tvångstankar. Det är tur att räcket är högt för det är långt ner till marken...
Efter det första självmordförsöket fick Lina prata med en psykolog.
-Jag vågade inte säga som det var utan ljög ihop någon historia om någon kille som jag var kär i. Sedan fick jag en tid på BUP men dit gick jag aldrig. De kunde inte ringa heller för vid det här laget bodde jag inte hemma längre.
Lina flyttade runt hos kompisar sista tiden innan gymnasiet. På hösten fick hon hjälp med flytten av en komps som också skulle flytta till Uppsala. Kompisens mamma körde dem dit i sin bil.
-Jag hade nästan inga saker med mig hemifrån, bara lite kläder. Kompisens mamma visste att jag hade problem hemma men hon frågade ingenting. Då tyckte jag att det var skönt men nu undrar jag varför hon inte brydde sig mer. Ett barn som far illa är hela samhällets ansvar men ingen orkar ta på sig det.
Lina trivs bra i Uppsala. Hon har bytt boende flera gånger sedan elevhemmet hon först bodde på, hon trivs i skolan och hon har fått massvis med kompisar. Sina föräldrar har hon brutit med för gott.
- De har svikit mig så många gånger och jag klarar inte av att träffa dem igen. Jag har mina vänner istället. Visst är det hemskt ibland. Jag har ingen vuxen jag kan gå till om jag behöver hjälp och jag har ingenstans att fira jul eller åka på semester. Alla andra firar ju med sina familjer och på loven åker de som inte är från Uppsala hem och hälsar på. De andra åker till sina jävla sommarstugor.
Lina kastar sin fimp och drar ner mig från räcket.
-Är du dum i huvudet eller? Så där långt ut kan du ju inte luta dig. Pucko!
Lina dricker som sagt mycket alkohol. På fredagar, lördagar och onsdagar går hon ofta till Fellini, Williams eller Palermo. En gång i våras frågade en medelålders man på Palermo om hon ville ge honom oralsex för 700 kronor.
-Jag har fått liknande erbjudanden förut. Jag vet inte om det syns på mig att jag är någon sorts offer. Jag har varit med om ett våldtäktsförsök också. Jag brukar be gubbarna dra åt helvete men den här gången var jag helt pank. Jag hade inte ett öre. Folk brukar säga att de inte har ett öre och mena att de har typ 400 i plånboken och 50 000 i fonder men du vet vad jag menar med att vara riktigt pank, eller hur? Sådär så att man inte ens kan köpa ett paket tuggummi eller nudlar eller kaffe. Så pank var jag då. Så jag sög av den där gubben. Det var så jävla vidrigt och efteråt ville jag bara kräkas och gråta. Men jag bet ihop och tog mina pengar och gick därifrån.
Efter det har Lina gett flera andra män oralsex. Hon har fått från 400 till 800 kronor per gång men pengarna gör hon av med snabbt.
- De där pengarna är liksom äckliga. Jag köper öl och cigg för dem. Eller några dyra kläder eller skivor. Fast jag får oftast ett ganska komplicerat förhållande till de grejer jag köper för...