Sammanfattning
I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen.
Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen
mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur
individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och
tidskrifter?
Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som
behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller
arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna
och riskerna i ett individualiserat samhälle. Skilda välfärdsåtgärder upplevs
som en trygghet i en utsatt situation hos människor, när det uppstår problem
som kan leda till ekonomiska svårigheter. Men det pågår en diskurs om
samhällets förändringar i välfärden. Förändringarna bygger på en alltmer
individuell inriktning i samhället och som kan innebära risker för människan
när exempelvis stödet från vår välfärd snävas in, som många invånare upplever
idag.
I fokus för arbetet är individualiseringsprocessen i den moderna
välfärdsstaten. I uppsatsens bakgrund beskrivs hur det svenska samhället
utvecklas från ett fattigt land till en välfärdsnation. Effekterna av
utvecklingen ledde till en bättre levnadsstandard för invånarna när
förutsättningarna ändrades i samband med industrins framväxt och att
socialförsäkringarna utvecklades. Vår välfärd och hur den ska fördelas mellan
invånarna är något som debatteras i tidningar och tidskrifter men även inom
litteraturen. I bakgrunden beskriver Svallfors tidigare forskning inom området.
En del av rapporterna togs fram för att fungera som diskussionsunderlag om
välfärdspolitiken i Sverige för att få en överblick av vilka problem och vilka
grupper som var utsatta och hade behov av en del välfärdsåtgärder.
Avslutningsvis beskrivs vilken betydelse tidningarna har för välfärdsdebatten.
Och det är väsentligt för välfärdspolitiken i vilka former tidningarna talar om
om välfärden, så att alla invånare har möjlighet att ta del av vad som händer
inom välfärdsområdet och det kan skapas en debatt om fenomenet.
Grunden för att kunna tolka och analysera uppsatsens empiriska material utgår
från teorin om ett individualiserat samhälle av Ulrich Beck och även Zygmunt
Bauman som presenterar sin syn på detta. Den sistnämnda teorin beskriver
risksamhälle av Ulrich, Beck. Individualiserat samhälle och risksamhälle är
centralt i denna undersökning.
Med utgångspunkt från uppsatsens syfte, är det lämpligt att använda den
kvalitativa metoden där hermeneutiska perspektivet kan fördjupa förståelsen för
individualiserat samhälle och riskerna som artikuleras i artiklarna för
individerna. Beroende på att empiriska materialet består av tidningsartiklar
kommer en diskursanalys att användas för analys av textmaterialet i artiklarna,
syftet med en diskursanalys är att beskriva och identifiera diskurser
(dialoger) i materialet. Vid bearbetning av tidningsartiklarnas texter blir ett
stadium att konstruera noder, de är symboler som prat, text eller människors
handlingar som blir betydelsefulla i en viss avgränsad diskurs. Noderna i
uppsatsen är individuellt ansvar, effekterna för människorna och riskerna i ett
individualistiskt samhälle.
Resultatet av det empiriska materialet överensstämmer på många punkter med
teorierna om individualiserat samhälle och risksamhälle. Det skapas risker för
individen i och med utvecklingen till ett modernt samhälle. Artiklarnas texter
visar att sjuka människor riskerar att hamna utanför vårdsystemet beroende på
det ökade individansvaret. Ungdomars och vuxnas individuella och fria val
angående utbildning, yrke och pension är...
