I Sverige, så väl som i övriga världen, är samhället under ständig
förändring. Detta innebär inte bara nya villkor för en innevånare i
samhället, utan kraven som ställs på de konstruktioner som människan uppfört
förändras ständigt. Även oförutsedda händelser såsom naturkatastrofer eller
terrorism kan kräva en förändring i konstruktionernas utformning. Exempel
kan vara en bro som skall bära en högre last eller en katedral som
degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras på olika
sätt. Självklart kan strukturen bytas ut mot en ny, men då detta ofta är
finansiellt ofördelaktigt, finns ofta utrymme för mer ekonomiska alternativ.
Ett sådant alternativ är förstärkning med pålimmad kolfiberkomposit som
behandlas i detta examensarbete.
Metoden inbegriper nyttjandet av höghållfasta fiberkompositer, i detta fall
kolfiber, som förstärkning av befintliga konstruktioner. I detta
examensarbete redovisas en sammanfattning av en genomförd litteraturstudie
inom området. Fiberkompositer, lim och betong samt beräkningsmodeller
presenteras. Även några olika exempel på tillämpningar och genomfört
forsknings- och utvecklingsarbete berörs. Forskningsarbetet som genomförts i
Sverige, och även övriga världen, har främst inriktat sig mot olika
utredningar av förstärkningsmetodens kapacitet och lämplighet i normala
klimatförhållanden. Denna rapport inriktar sig dock mot att undersöka om
metoden även är fördelaktig i kallt klimat.
Studierna baseras på en experimentell provning av betongbalkar förstärkt med
kolfiberkomposit i kallt klimat, detta med avseende på böjkapacitet.
Provserien har omfattat fyra provkroppar av betong, där tre förstärkts med
kolfiberkomposit och en använts som referens utan förstärkning.
Provkropparna har testats med en fyrpunktsböjning i ett klimatrum med en låg
temperatur på c:a -28°C. Resultaten har därefter jämförts med tidigare
utförd provning av identiska provkroppar, men normal rumstemperatur. De ...
