BAKGRUND:
Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalens
kompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ett
utvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Vår
uppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan uppleva
utvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessa
uppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genom
utbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skulle
vara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,
liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.
SYFTE:
Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunalt
utvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt. I syftet ingår att undersöka hur lärare
uppfattar utvecklingsprojektets olika delar och om projektet inneburit förändringar i deras syn
på matematik och i verksamheten.
METOD:
Undersökningen gäller lärare på förskola och grundskola i en kommun. Utifrån ett register
över förskolor och skolor samt antal anställda, valdes de arbetsplatser ut som skulle ingå i
undersökningen. Arbetsplasterna valdes ut med tanke på att få både en geografisk och
storleksmässig spridning. På de utvalda arbetsplatserna delades enkäter ut till alla anställda
som arbetar med barnen/eleverna i verksamheten, förutom år 7-9 där endast matematiklärarna
fick enkäter.
RESULTAT:
Undersökningen fokuserade på olika delar av ett kompetensutvecklingsprojekt. Dessa delar
handlade om kompetensutbildning som utgått från eget behov, samarbete i arbetslag och med
andra kollegor, skolledningens roll, konkreta förändringar som gjorts i verksamheten och om
satsningens betydelse och syfte. Resultaten visade att uppfattningen om projektet delvis skilde
sig åt inom de olika delarna och även till viss del mellan olika lärarkategorier. Majoriteten av
dem som deltog menade att externa aktiviteter som utgått från behov varit bra och mestadels
uppfyllt förväntningarna. Likaså ansåg de flesta att satsningen var en viktig insats för
utvecklingen av matematiken inom förskola/skola men att syftet med den inte fullt ut skulle
nås på det sätt den idag bedrivs. Det kan delvis bero på att ledningens roll upplevdes relativt
otydlig. Många uppgav att ledningen inte informerade sig om arbetets gång och inte heller
kontinuerligt utvärderat arbetet eller att de inte visste om ledningen gjorde detta. Tiden för
reflektion och samtal kring arbetet upplevdes otil...
