"... här ser jag lyckoguden med feta kinder och istermage" Förekomsten av "Den Andre" i svenska läromedel för religionskunskap samt i missionärsskildringar från 1900-talets japanmission

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Föreliggande uppsats undersöker hur kristna missionärer under 1900-talets japanmisson framställer och förhåller sig till de båda japanska religionerna shinto och buddhism samt dess utövare. Materialet som behandlas är bevarade missionärsskildringar från åren 1900, 1904, 1905, 1916, 1935. Uppsatsen undersöker även hur nutida läromedel i religionskunskap för gymnasieskolan framställer och beskriver samma japanska religioner och deras utövare. Dessa material är från 1968, -72, -79, -99, -03 och -05. Syftet med uppsatsen är att frilägga strukturer som medverkar i skapandet av de religiösa föreställningarna av "Den Andre". Förhoppningen är att kunna belysa hur våra egna religiösa och kulturella tillhörigheter medverkar i konstruktionen av "Den Andre" som en förenklad motgrupp. Därav blir uppsatsens problemställning följande: "Hur framställs och beskrivs de japanska religionerna shinto, buddhism samt "japanen" i missionsberättelsen? (Underfråga: Hur framställer missionären sig själv?)" samt "Hur framställer några läromedel de japanska religionerna och "japanen"? (Underfråga: Vilket utrymme ges de japanska religionerna i läromedlet?)". I mina teoretiska utgångspunkter har jag valt att utöver de diskursanalytiska teorier som den tidigare forskningen nyttjar även använda mig av kunskapssociologen Ludwik Fleck och hans teori om tankekollektiv och tankestil. Önskan är att hans teori om kunskap som en social konstruktion kan hjälpa mig att förstå beskrivningarna av de båda japanska religionerna och deras utövare. Då min uppsats handlar om att frilägga tankestrukturer genom att analysera ord, begrepp, påstående, adjektiv etc. syftandes till "Den Andre" föreföll en diskursanalytisk metod lämplig. Ytterliggare en anledning till valet är att den forskning som utgör uppsatsens tidigare forskning har alla diskursanalytiska utgångspunkter. Med anledning av detta blir jämförelser och avvikelser i mina resultat lättare att diskutera. I den avslutande diskussion...