Hur påverkar restaurering av lövängar naturvårdsintressanta epifytiska lavar?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades. Resultatet visar att de flesta lavarterna återfanns. Både fler och färre fynd samt större och mindre utbredning noterades jämfört med tidigare inventeringar. Ett generellt mönster i förändringarna var dock inte statistiskt signifikant (p>0,05). Antalet förekomster av enskilda lavarter och förekomsternas utbredning jämfördes med tidigare inventeringar och relaterades till lavarternas ekologi och använd restaureringsmetod. Troligtvis uppvisar bladlavarna Lobaria pulmonaria och Peltigera collina en negativ restaureringseffekt. Restaureringarna har utförts under kort tid vilket begränsat lavarnas möjlighet för acklimatisering till de nya förhållandena samt bidragit till ett torrare klimat i lokalerna. För lavarternas framtida förekomst i lokalerna är det viktigt att skötseln eftersträvar ett olikåldrigt trädbestånd och goda spridningsförhållanden. Försiktighet måste iakttas vid hamling för att inte riskera små lavpopulationers f...