Galaxer och galaxhopar

8 röster
19328 visningar
uppladdat: 2003-04-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning

Innehållsförteckning sida 1
1. Galaxer sida 2
2. Galaxhopar sida 2
3. Bildande av en galax sida 2
4. Döende galaxer sida 4
5. Olika galaxer sida 4
5.1. Spiralgalaxer sida 4
5.1.1 Vintergatan sida 5
5.1.2 Andromeda galaxen sida 5
5.2. Elliptiska galaxer sida 6
5.3. Irreguljära galaxer sida 6
5.3.1 De magelliska molnen sida 6
5.5. Seyfertgalaxer sida 7
5.6. Radiogalaxer sida 7
6. Källförteckning sida 8

1.Galaxer

Den första frågan man ställer sig när man ska jobba om galaxer är naturligt; Vad är en galax?
Om man tittar upp på himlen så kan man se molnliknande fenomen bland alla stjärnor. Det är en galax. Från jorden syns tre galaxer; Andromedagalaxen, Stora Magellanska molnet och Lilla Magellanska molnet. Galaxen är ett stjärnsystem med rymdstoft mellan stjärnorna. Den hålls ihop av gravitationen och består ofta av 100 miljoner stjärnor och instellär materia som mest består av gas och stoft. Man tror att det finns ett nästan oändligt antal galaxer i rymden, men 1-2 miljoner har blivit upptäckta.

2.Galaxhopar

Olika galaxhopar är Centaurushopen, Virgohopen och Comahopen.
En galaxhop är helt enkelt en grupp galaxer som dragits till varandra och slutit sig samman. Det kan finnas några medlemmar eller flera tusen. De små hoparna är oregelbundna i formerna med flest spiralgalaxer. De större är mer regelbundna, med de dominerande galaxerna i mitten.
Galaxerna kan dras till varandra, ett exempel på det är Vagnhjulsgalaxen igenom vilken en mindre galax har passerat så att det nu ligger en ringformad våg runt kärnan. Ett annat exempel är vår egen galax, Vintergatan. Den dras hela tiden mot Andromedagalaxen. En dag kommer de att krocka, men det kommer att dröja många miljarder år, så vi behöver inte oroa oss för det.
Galaxhoparna kan i sin tur slå ihop sig och bilda Superhopar. Dessa består av ca hundra hopar, på en radie av ungefär hundra miljoner ljusår. Ljusår är ett mått på avstånd som används i rymden där avstånden är så stora att längdmått som kilometer och mil inte räcker till. Det är den tid som ljuset färdas under ett år. 9, 461*1015, man kan även säga 9461 miljarder kilometer eller ännu enklare, 9,46 biljoner km.

3. Bildande av en galax

Galaxerna var från början gasmoln av väte och helium som började dras samman. Molnet plattades ut och klumpar blev till stjärnor.

Det blev många olika galaxer beroende på hur skapelseprocessen gick till.
En elliptisk galax bildades vid liten rotation och stor stjärnbildning. Stjärnorna bildades då universum var ungt och är idag mycket gamla, det kan man se på att de är röda.
Om molnet roterade snabbt så började stjärnbildningen innan galaxen var färdig. Detta gör att det finns kvar gas kvar till nya stjärnor som inte finns i den elliptiska galaxen. Solen är en av dessa nyare stjärnor.

Men vad är egentligen en stjärna?
När olika kunniga personer pratar om stjärnor kan det låta väldigt komplicerat med väte och helium, energi och kemiska sammansättningar om vartannat. När de sedan börjar prata om dvärgar och jättar undrar man om de har börjat diskutera någon fantasyfilm. Men så är inte fallet.

Jättar och dvärgar anger hur stora stjärnorna är och färgen, som ofta sätts i samband med dessa, är benämningar på hur långt stjärnorna kommit i sin utveckling.
Stjärnorna kommer till av moln av stoft och gaser, den består till största delen av väte. Så länge den har väte kvar att omvandla till helium så brinner den stabilt. Sedan omvandlat heliumet till syre och kol och då börjar stjärnan starta samman, den blir en vit dvärg. När den falnat blir den en svart dvärg. Ju massivare stjärnan är desto snabbare går dess utveckling, dess liv blir kortare och döden spektakulärare.

Temperaturen är väldigt olika, från 2000k i de röda, de äldre stjärnorna, till 50 000k i de blåvita.
Stjärnor som blinkar kallas variabla och cirka tre procent av alla stjärnor är variabla.
Om en stjärna exploderar så kallas den en Nova. Det finns ett par supernovor, de är så kraftiga explosioner att de kan synas mitt på dagen.Dessa supernovor är dock mycket ovanliga.
Redan under stenåldern använde folk stjärnorna för att hitta vägen. Stjärnorna dyrkades nästan som gudar i början och i Romarriket fick inte vanliga människor hålla på med astrologi, det var något som kejsaren kunde hämta kraft från. Stjärnbilder är stjärnor som man genom att dra inbillade linjer i mellan fått att likna olika saker. Det har blivit former som svanar, vagnar och björnar. Många av namnen kommer från den grekiska mytologin. Det finns några stjärnbilder som är extra uppmärksammade, de löper igenom solens bana och kallas Zodiaken. Man tittar vilken stjärnbild man är född i utefter vart solen stod då man föddes. Sedan påstår en del kunna säga hur personen ska bli som människa genom att titta på hur de olika himlakropparna stod på himlen. Det finns tolv stjärnbilder som man ställer horoskop efter, detta är populärt att göra i olika tidningar där man kan läsa om hur ens dag ska bli. Det finns dock inga bevis för att detta fungerar. Man bör därför ta detta med en nypa salt.

4. Döende galaxer

Det är svårt att få en galax att försvinna, för att den består av så otroligt mycket materia. Inte ens när det finns ett svart hål i mitten av galaxen. Mängder av materia dras in sådana hål och försvinner, vart vet ingen. Men inte ens ett sådant hål kan få hela galaxen att försvinna. Ett sätt som en galax kan bli förstörd på är om den krockar med en annan galax, då sprids alla smådelar ut i rymden.

5.Olika galaxer

5.1 Spiralgalaxer

Vår galax Vintergatan är en spiralgalax. En spiralgalax kännetecknas genom att den har armar som går i spiraler runt galaxens kärna. Den roterar i den riktning som armarna pekar åt och från sidan skulle den kunna liknas vid en diskus.
I en spiralgalax finns det mycket gas och unga stjärnor, de kan vara tio eller hundra tusentals år gamla, och det är ungt för en stjärna. De ljusstarkaste stjärnorna finns i associationer och öppna stjärnhopar, fördelade längst spiralarmarna. Att det finns mycket stjärnor i spiralarmarna tror man beror på stötvågor som färdas ut till armarna från kärnan.
Det finns två undergrupper; De vanliga spiralgalaxerna och Spiralstavsgalaxerna.
Skillnaden mellan de båda är att i en spiralgalax finns det armar som utgår från galaxens centrum medan armarna i en spiralstavsgalax utgår från en annan arm i galaxens mitt.
Andromedagalaxen är ett exempel på en Spiralstavsgalax.

5.1.1Vintergatan

Vintergatan kan både vara stjärnorna vi ser på himlen och våran galax. Men det finns en viktig skillnad, när vintergatan stavas med litet v så menas stjärnhimlen, när det står med stort V så menas våran galax.
Vi är en del av galaxen Vintergatan och kan därför bara se andra delar av galaxen. Från jorden blickar vi mot galaxens centrum när vi tittar upp mot stjärnorna. Vid kärnan finns våran sol och det vi ser är de stjärnrikaste delarna. Vår sol räknas till de gula medelheta stjärnorna.
Vi kan dock inte se kärnan, det ligger för mycket stjärnor och gas i vägen. Många tror att det i vår galax mitt finns ett svart hål som suger in materia, och avger strålning.
Solen är en mycket viktig del av vårt solsystem. Den består av tätt sammanpressade gaser, sammanpressade av gravitationen. Ju längre in mot mitten man kommer, desto tätare ligger gasen.

Men solen består även av, vilket det minsta barn vet, av eld. Flammor av het gas skjuts upp flera kilometer för att sedan sjunka tillbaka på nytt. Solen innehåller nittionio procent av vårt solsystems massa. Det finns mörkare och svalare fläckar på solen, dessa kallas solfläckar men försvinner efter ett tag.

Vätet i solen omvandlas till helium då det utsätts för det höga trycket, det som händer är en sammanslagning av fyra vätekärnor som smälter samman till en heliumkärna. Vid reaktionen uppstår energi som framträder som strålning på solens yta. Eftersom solen är så stor så kan denna reaktion fortgå.

Från solen kommer det energi, den så kallade solvinden. Det är den som orsakar det vackra norrskenet, men den kan även leda till att satelliter slås ut. Det vanligaste ämne i vår galax är väte och helium. Vintergatan är en spiralgalax med fyra armar som går från galaxens mitt.
Galaxen är 100 000 ljusår stort i diameter och består av 200 miljoner stjärnor. Den närmaste stjärnan från jorden ligger 4,3 ljusår bort.Vintergatan lär vara lika gammal som universum, det vill säga minst femton miljarder år gammal.

5.1.2 Andromedagalaxen

Andromedagalaxen är en spiralstav, en form av spiralgalax. Den går att se från jorden och vid närmare studie är det en mycket vacker galax att se på. Den följs av 200 klotformade stjärnhopar. I Andromedagalaxen finns mycket neutral vätgas som ligger i en ring kring kärnan. Avståndet till jorden är 2,2 miljoner ljusår. Den har två kärnor, något som tyder på att den har kolliderat och smält samman med en annan galax.

5.2 Elliptiska galaxer

De har fått sitt namn efter formen, de är formade ungefär som en amerikansk fotboll, runda och lite avlånga. Man tror att de har fått sin form genom en kollision mellan två spiralgalaxer.
Till skillnad från spiralgalaxen har den inga armar och både den största och den minsta stjärnan i änner till finns i elliptiska galaxer. En del Elliptiska galaxer innehåller 100 gånger så många stjärnor som vintergatan. Det vill säga tvåhundra miljoner gånger hundra. Nästan alla stjärnor i en elliptisk galax är gamla, detta beror på att det knappt finns några nebulosor som stjärnorna kan bildas ur.

5.3 Irreguljära galaxer

Irreguljärt är ett annat ord för oregelbunden, och är därför benämningen på galaxer med oregelbunden form. Man vet inte så mycket om dessa galaxer, med det är bara två procent av alla galaxer som är irreguljära. De är ofta små och har uppstått mellan växelverkan med granngalaxer. Mycket av det man vet om dessa galaxer har man studerat från de Magellanska molnen, som båda är irreguljära galaxer.


5.3.1De Magelliska molnen

De två galaxer som ligger närmast oss är egentligen gränsfall och borde kanske inte nämnas som galaxer. De ligger för nära Vintergatan och är för små. Därför har deras namn fått bli moln. Den andra delen av deras namn kommer från deras upptäckare, sjöfararen Maggelan.
Det finns ett stort och ett litet moln, det stora ligger längst bort och är ca 2 gånger större än det lilla. Båda går att se med blotta ögat mellan stjärnbilderna Svärdfisken och Tukanen. De är båda irreguljära, galaxer och har dålig struktur, men i mitten visar de tecken på liknande stavar som spiralgalaxerna har. I båda molnen finns det mycket vätgas, därför utvecklas de långsamt.
De är sammankopplade med Vintergatan med ett bälte av gas och kallas därför Vintergatans satellitgalaxer.

5.5 Seyfertgalaxer

En del spiralgalaxer är Seyfertgalaxer, närmare bestämt en knapp procent. De har en mycket stor energiutstrålning trots att galaxerna är gan...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Galaxer och galaxhopar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-04-13]   Galaxer och galaxhopar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1985 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×