Sammanfattning
De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren anses av vissa
studier, vara mer välutbildade, det vill säga mer grundligt skolade än
svenskar. Trots detta har de haft svårigheter att få en fast förankring i det
svenska arbetslivet. Dessa invandrare skulle kunna tillföra vårt arbetsliv och
vår samhällsekonomi mycket, men det är få arbetsgivare som vill ta tillvara på
deras kompetens. Med anledning av ovan har vi i denna uppsats valt att
utvärdera EU-projektet ?Tillvaratagande av invandrarnas högskolekompetens? inom
Karlshamns kommun. Detta för att ge en fördjupad förståelse för vilka
möjligheter och eller hinder välutbildade invandrare möter vid introduktionen
till den svenska arbetsmarknaden. Vi har begränsat oss till Karlshamns kommun
för att kunna göra en mer ingående relevant studie. Resultatet vi kommit fram
till avspeglar en del av Sverige geografiskt, men skulle kunna vara relevant
för Sverige som helhet.
Vi beskriver även Svenska ESF (Europeiska socialfonden), programmet Växtkraft
Mål 3 och dess samverkande råd, eftersom det är hos denna instans man äskar
pengar för projekt likt ovan. Inom Växtkraft Mål 3 har vi avgränsat oss att
studera insatsområdet integration och mångfald. Projektledarens ansvar och
befogenheter beskrivs, eftersom detta skapar förutsättningarna för
genomförandet.
För att öka vår kunskap inom ämnet har vi valt ut relevant forskningslitteratur
och teorier. Med Norbert Elias och John Scotson modell Pars pro toto (delen
före helheten) har vi använt denna för att visa på hur beroenderelationer
människor eller grupper emellan reproduceras. Vi använder även Charles Tillys
teori för att ge en teoretisk återkoppling till våra studier. Vi beskriver
exempelvis högskolorna /universitetens problem med att översätta utländska
betyg till svensk motsvarighet, så att personer med utländsk bakgrund på ett
snabbt och enkelt sätt kan ingå i den svenska administrationen.
Metodvalet för studiens genomförande utgörs av den kvalitativa ansatsen. Vi
genomförde kvalitativa intervjuer med sex av deltagarna som ingått i projektet.
Avsikten var att få en djupare förståelse av deras erfarenheter och upplevelser.
Projektdeltagarna anser sig ha blivit systematiskt diskriminerade som en
homogen grupp inom samhället och inte som enskilda individer. De har på grund
av detta mist sin motivation, självkänsla och framtidstro till att kämpa
vidare. Att återskapa självkänslan har varit ett av projektledarens svåraste
och mest tidskrävande uppdrag. Detta var initialt inte det primära målet men
var tvunget för att driva projektet vidare.
Vårt resultat av den empiriska undersökningen i studien är att deltagarna i
projektet har haft en besvärlig situation tiden före projektet. Vi beskriver
att var och en för sig, fått söka den kunskap vad gäller svenska normer,
värderingar och attityder de behövt för att kunna ta sig fram i det svenska
samhället. Hjälpen från de instanser och myndigheter de kommit i kontakt med i
samhället, har så gott som varit obefintlig.
Slutsatsen av utvärderingen är att projektet trots den korta tidsperiod som
projektledaren har haft, har lyckats med att bygga upp arbetsmetoder och
rutiner samtidigt som hon hjälpt deltagarna med deras problem. Ledaren för
projektet har även skapat det som är ett av syftena i ...
