Tolkning av fågel Fenix (Giftas)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning!


Innehållsförteckning! 2
Inledning! 3
Min tolkning, och andras tolkningar! 3
Min inlevelse, och hans erfarenhet! 5
Ögonstenen! 10
Kvarlämnad x 2 ! 6
Jämförelser! 7
Minnet och ”Fågel Fenix” ! 8
Sammanfattning! 9
Källor! 10




Inledning!

Jag har i följande arbete gjort en tolkning av det vi fick välja utav i häftet. Som du nog förstått så har jag valt att göra en tolkning av ”Fågel Fenix”. Det var den texten som tilltalade mig mest när jag läste de olika texterna vi fått att ”välja och vraka bland”. Jag har gjort en ingående analys eller tolkning av ”Fågel fenix” i följande arbete. Att han skriver om sitt eget liv med positiva ock negativa erfarenheter är för mig helt klart. Kanske en för grundlig och flummig tolkning för allmänheten. Men det är ändå min tolkning som gäller i detta arbete.
Trevlig läsning!
P.H.



Min tolkning, och andras tolkningar!


Jag ska nu försöka göra en tolkning av det jag läst i antologiboken om avsnittet ”Fågel Fenix”
från boken Giftas utav August Strindberg. Vad jag förstått är det många som gör den tolkningen att Giftas är ett motverk, mot Ibsens ”Ett Dockhem”. Det har jag ingen aning om, eftersom jag aldrig har läst något av Ibsen. Men det kanske kommer! Och att August Strindberg är en högst förhatlig kvinnohatare med bakåtsträvande tankar och tycke om den dåtida kvinnorörelsen. Det har jag heller ingen aning om. Möjligen så var han det. Men det finns ju alltid en anledning till varför man uttrycker, och har ett tycke om allt och ingenting.
Men inte ett uns av kvinnoförakt möter jag i det lästa materialet. Jag tycker att det till en början är en mycket vacker text.

Min inlevelse, och hans erfarenhet!

Jag kan verkligen leva mej in i texten till en början, och få en känsla av sommartid eller mer bestämt halvvägs in på sommaren, någon gång i juli. Och att han förmedlar en känsla av framtidshopp. Det är nog innan hans dåliga erfarenhet av kvinnor i alla dess former, och tidvis under ett skimmer eller en förtäckt slöja av diverse droger som tidvis har försämrat hans omdöme (jag vet!). Men även hans mor har nog speglas av uti hans skrivande. Han var tydligen mycket förtjust i sin moder Ulrika som dog 1862 då August bara var tretton år gammal. Han var tydligen mycket förtjust i sin mor, och sörjde säkerligen gruvligen. Det fanns nog med honom hela livet. Hans något antipatiska inställning till kvinnosläktet grundlades med stor säkerhet när hans far gifte om sig med deras hushållerska.
Det var nog något som August inte var tillfreds med. Samt att han och styvmodern inte drog jämt.



Ögonstenen!

När han skriver om att flickebarnet var faderns ögonsten. Var det kanske nog till sig själv han återigen gick. Han kanske hade en dålig och bristfällig känslokontakt med sin far. Just denna text tror jag till mest dolde erfarenheter av hans mor och hans första äktenskap med Siri von Essen. Den första tiden då allt är en skimrande tillställning med eviga smultronstunder, då allt blandas ihop av guld och lullilull. Men de tillstånden varar som bekant inte för evigt. (Det har även jag förstått). Men att han sedan omskriver sin dotter med jämförelsen till sin egen hustrus forna skönhet och nästan blir besatt av henne och hennes utseende är något för mig oklart. Kanske att han får tillbaka något, en känsla av ungdomen. Men känslan är flyktig och fördunklas inom kort, liksom våran tid på denna planet och ävenså hans egen dotter i berättelsen.




Kvarlämnad x 2 !

I berättelsen så lämnas han utav sin hustru kvar med dottern som ligger sängs med difteri, och som till slut avlider av sin sjukdom. Jag får en känsla att han skriver om sin Mor och Sirri. Hans mor övergav honom när han var ett barn, och det har han ännu inte försonats med. Sirri lämnade också August ensam med barnen. Han kanske omskrev hennes dåliga samvete av det. Eller så kanske skrev han vad hon borde känna, att hon skulle lida samvetskval för att hon hade lämnat honom med barnen.

Jämförelser!

Och att han i det skrivna jämför sin hustrus yttre förfall med sitt egna känsloförhållande med Sirri von Essen. Ja, ett sätt av August att smutskasta Sirri. Att han i berättelsen sedan gifter om sig och driver sina barn ut ur huset. Det har även det sin liknelse i hans eget liv. August far som gifter om sig med hushållerskan. Hushållerskan driver också August från barndomshemmet, och hans egen far verkar inte göra något åt det. Och säkerligen som i berättelsen har August egen far en dålig kontakt med sina barn från äktenskapet med Ulrika. Vilket säkerligen drabbar August negativt själsligt. I berättelsen får fadern nog utav sitt andra gifte med en yngre förmåga, och tänker tillbaks på sin första hustru. Det gör troligen även August i det verkliga livet också.



Minnet och ”Fågel Fenix” !

Han har nog sin första hustru i minnet, och jämför henne med de efterkommande kvinnorna med besvikelse. Han hade nog ett komplicerat leverne, ja han August alltså. Och självaste rubriken i denna berättelse ”Fågel Fenix” är väl en omskrivning för en önskan om att åter få uppleva något gott som återkommer stigande med sin forna glans. Men som för det mesta, och som för det flesta endast återkommer i tanken och därmed med känslan. Men som tidigare jag nämnt det är nog endast en flyktig känsla som tynar bort och ej får upplevas med den forna känslan.
Men det är nog endast vemodiga dysterkvistar som hänger sig åt den aktiviteten.



Sammanfattning!

I denna tolkning har jag dragit starka jämförelser med August Strindbergs verkliga liv och erfarenheter, och det han nedskriver. Jag har gjort den tolkningen att han omskriver i ”Fågel Fenix” sina egn...