Vad är Globalisering? och är det önskvärt?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Jag ska börja med att förklara hur dessa tre texter som jag har läst är utformade och om de är subjektiva eller objektiva och om de tar ställning eller inte. Jag behandlar texterna var och en i ordning och jag börjar med artikeln.

Denna text är subjektiv och positiv till globalisering.

I denna text intervjuar en journalist en författare, Tomas Larsson, som har skrivit en bok som heter “Världens klassresa: Tur eller retur?”. Texten innehåller citat ifrån författaren och egna åsikter ifrån journalisten. Det finns tecken som tyder på detta, författarens och journalistens positiva inställning till globalisering. Tomas säger tex. att ’’Brasilien och Thailand har inte gått in i globaliseringsfällan utan isoleringsfällan’’ (Brasilien och Thailand används ofta som exempel på länder som fallit offer för globaliseringen) han fortsätter sedan i samma spår genom att säga ’’Detta visar att det inte är fri handeln, fria kapitalflöden och ekonomisk tillväxt som leder till ökade inkomstklyftor i samhället. Det är inte globalisering som skapar orättvisor’’ (har tidigare ’’bevisat’’ att det är höga tullmurar som orsakar fattigdom och ökade inkomstklyftor).

I den andra texten, som är hämtad i från Internet, ser vi en total motsatt åsikt till den i den i artikeln. Här har författaren en tydlig negativ inställning till globalisering och även denna text är subjektiv.

Författaren av denna text anser att det är skuldkrisen som är en av orsakerna till länders fattigdom. Författaren säger ’’Världsbankens ränteinkomster från länderna i Syd är tre gånger större än all u-landshjälp sammanräknad. De är inte vi som hjälper dem. Det är de som betalar oss’’. Sedan går författaren vidare med att förklara hur länders hela ekonomier byggs upp runt en exportvara och hur de då stor oskyddade mot svängningar i ekonomin och hur ett enda handelshinder från västa kan fälla ett helt lands ekonomi. Ett bra exempel på detta kan vara hur Cuba drabbades när USA gjorde ett import förbud mot att importera cubanskt socker. Författaren är också av åsikten att det är kapitalismen som är boven i dramat och då speciellt hur det har givit de stora multinationella företagen makten att styra i den ekonomiska världen.

Den tredje ’’texten’’ kommer ifrån boken ’’Börsen och Bushen’’ som är skriven av Staffan Roselius. I tre kapitel beskriver här Roselius hur den ekonomiska utvecklingen har påverkat världen. Roselius ger oss historia och fakta. Han är mycket objektiv och ger både för och nackdelar, oftast i form av frågeställning. Roselius tar också upp andra människors synpunkter och ger många förslag till varför det är som det är och om/hur det borde lösas.

Man får en mycket bred bild i denna bok på grund av att författaren har lyckats hålla sig objektiv i frågan och han har också lyckats med att, just för att han har skapat en sådan objektiv bild, ge läsaren ett intresse för frågan och att då också uppmuntra läsaren att bilda sina egna åsikter. Roselius tar aldrig ställning i fråga utan behåller sin neutralitet kapitlet ut.


2. Så vad är egentligen globalisering? Man skulle kunna säga att det är viljan hos människor att söka sig bortom sina egna gränser för att öka utbytet av kapital, kultur, industrier och åsikter. Globalisering innebär fler olika saker. Det innebär en förändringsprocess i vilken olika samhällen och stater knyts samman men det innebär också en utveckling genom politik, ekonomi och kulturer just genom att olika samhällen och stater knyts samman, man får då lära sig nya saker som man sedan kanske tar fast på. Om vi då ska titta på dessa olika utvecklingar, vi kan börja med ekonomi. Vi kan se att genom globalisering, och genom utvecklingen av kapitalismen, har vi fått ökad handel. Detta kan vi se på bifogad graf. Här ser vi hur införandet av tullunionen i Europa skapade ökad handel och även om den sedan gick ner så ökar den stadigt igen. Transnationella aktiviteter har också ökat som en följd av globaliseringen. Eller är det kanske så att globaliseringen har ökat som en följd av transnationella aktiviteter och ökad handel mellan länder? Vi kan ny bege oss vidare och titta på det kulturella. Globaliseringen innebär ökad enlighet in konsumtionsmönstret och också en spridning av samma kulturprodukter som t ex McDonalds och Coca Cola, över hela världen. Den sista innebörden vi nu ska ta upp är politik. Globaliseringen har inneburit ett minskande av nationellt till överstatlig och mellan statligt, men inte på alla punkter. Ett exempel på detta är EU och EMU som i vissa frågor t ex vissa jordbruksfrågor, är överstatligt.

Det finns många olika tolkningar på fenomenet globalisering. Jag ska här ta tre tolkningar som kommer ifrån Staffan Roselius bok ’’Börsen och Bushen”. Den första har två tyska journalister gjort och de säger att globaliseringen är en fälla. De anser att följande fyra faktorer har spelat en stor roll för globaliseringens utveckling.:

• IT och då menar vi också den tekniska utvecklingen
• IT har då möjliggjort finansmarknadens snabba tillväxt och der har då också blivit lättare att spekulera.
• Transportkostnader har i dag också blivit lägre. Varor blir lättare och det blir billigare att transportera. IT har också möjliggjort att snabba beslut kan tas.
• WTO och EU har sett till att det finns en gränslös frihandel på vissa ställen i världen, men långt ifrån alla och de mest drabbade är tredje världen.

De säger också att världen har blivit dominerade av multinationella företag, t ex Disney, Coca Cola och Volvo och att de är dessa som har makten i dagens läge. Detta faktum påpekar också författaren på den Web artikel som fick. Författaren säger följande:

’’De multinationella företag som tjänar stora pengar på den förda politiken har också resurser att sätta bakom sina krav. Rent ekonomiskt är Shell större än de flesta nationer med en omsättning långt högre än t ex Nigerias BNP’’.

Författaren påpekar också att fattiga länders ekonomi oftast byggs upp runt en hel produkt som då betyder att de är väldigt känsliga för ekonomiska svängningar och att ett enda handelshinder ifrån väst kan fälla en hel ekonomi.

Det är dock inte bara mörker. En annan tolkning görs av fler forskare bland annat två brittiska ekonomhistoriker, Paul Hirst och Graham Thomson. De menar att globaliseringen inte existerar, att det är en myt. Det anser att det är en Triadisering som har skett i stället, att det bara är Triaden som har upplevt denna globalisering och att den fattiga världen knappt har utvecklats under denna tid. De menar också att det bara är 1/3 av världsproduktionen som passerar någon gräns över huvudtaget. Detta är ju ett mycket litet antal om ser till hur mycket, då 2/3, som inte passerar någon nationsgräns över huvudtaget. För att då sedan styrka detta menar det att ekonomisk tillväxt går i vågor. I dag är det USA, på 1800-talet var det London som var handelscentrat och på sen medeltiden var det nordliga Italien. De spekulerar också att det kanske snart är slut på Nordamerikas storhetstid och att man ser en förflyttning till Ostasien och länder som Japan och Korea.

En annan tolkning är en som Tomas Larsson har och som han skriver om i sin bok “Världens klassresa: Tur eller retur?”. Han menar att globaliseringen inte är roten till de fattigdoms problem som existerar i dag utan att de beror på något som han kallar isoleringsfällan. Han kallar det för detta eftersom i länder med höga tulltariffer,
t ex Thailand, ökar klyftorna i samhället mer an någonsin. Han fortsätter då att säga att:

’’Detta visar att det inte är frihandel, fria kapitalflöden och snabb ekonomisk tillväxt som leder till ökade inkomstklyftor i samhället. Det är inte globaliseringen som skapar orättvisor’’.


Så hur ska man då tolka detta fenomen? Anthony Giddens, ledande brittisk sociolog har ett annat alternativ, en så kalla ’’tredje väg’’. Han säger att:

’’ Antingen förnekar man at något särskilt har hänt i världen under senaste trettio åren - det gör till exempel Paul Hirst och Graham Thompson i Myten om den globala ekonomin. Eller också betraktar man globaliseringen som en faktisk och destruktiv kraft som måste bekämpas med alla tillgängliga medel - som Hans Peter Martin Globaliseringsfällan...
Tredje vägens politik, för sin del, accepterar globaliseringen som realitet och inser att den bär på såväl möjligheter som problem. Tredje vägen är ett positivt formulerat socialdemokratiskt svar på globaliseringen. Till skillnad från nyliberalerna anser tredje vägen-ideologer att globaliseringen måste styras politiskt. De kräver aktiv politik på alla områden - globalt, nationalt och lokalt.’’
Han menar att globaliseringen kommer att påverka, men inte bara negativ, han menar att den gamla välfärdsstaten inte fungerar längre, men också att det krävs ett starkt politiskt styre för att den ska fungera.


Så vad kan man då dra för slutsatser finns globaliseringen? Det finns tecken som tyder på detta som t ex ökad handel, ökat välstånd (även om vissa fattiga länder har fått det sämre) i “rikare” länder, kulturer blandas och är svårare att urskilja på ytan idag och att organisationer som EU har formats, då antagligen för att kunna klara av och hitta att bra sätt att hantera denna globalisering. Att tekniken har gjort detta möjligt är ett faktum. Men det är nog inte så mycket Internet som har ökat detta (även om det definitivt har ökat spekulationer) så är det nog mer äldre uppfinningar som telefonen som nog har spelat en större roll, liksom telegrafen, när det gäller att transportera information över stora avstånd som har spelat en större roll. Man kan också se andra tecken på att vi lever in en förändrad värld (men har vi inte alltid gjort just detta?) som t ex ett ändrat produktions mönster, vi behöver i dag mindre arbetare för att producera och vi kan producera mer, snabbare och på andra ställe i världen, detta har säkert hjälpt till globaliseringen eftersom det har betytt att företag har kunnat expanderas.

Man kan då fråga sig, om vi nu antar att globalisering som fenomen existerar, om det är positivt eller negativt?
Detta tycker jag är en mycket svår fråga. Som vi vet finns det oftast både positiva och negativa aspekter när man diskuterar en sådan här fråga. Som exempel kan man till exempel säga att multinationella företag expanderar och har många fabriker utomlands där de anställer lokal befolkning som får arbeta för mycket låga löner. Detta är mycket positivt i den bemärkningen att det ger lokalbefolkningen arbete i stället för att de ska gå arbetslösa. Men är det inte också negativt? Vissa företag som har fabriker utomlands orsaker miljöförstöring så pass allvarlig att det orsakar förgiftat vatten för lokal befolkningen (guldgruvsbolagen är ett exempel, Tamroc har maskiner som arbetar för ett (kanske flera) av dessa bolag). Detta är ett etiskt problem och det finns många sådana som ska man ta seden dit man kommer och ska man öppna fabriker i förtryckar länder som t ex Kina? Ska man då offra etiken och sina värderingar i globaliseringens anda? Eller är det så att vissa företag och enskilda människor inte har någon moral och är i sådana fall inte detta skadligt fö...