Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

2208 visningar
uppladdat: 2007-01-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta är inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla världens länder och lagstiftning saknas således. I Sverige har kvinnlig könsstympning kriminaliserat och är förbjudet av lag sedan 1982. Uppsatsens syfte är att utifrån genusteori, etik och moral samt teorier om vad staten bör göra ge en bild av den kvinnliga könsstympningen. Fokus ligger på könsstympningens innebörd, dess utbredning och konsekvenser samt möjligheterna att förhindra att ingreppen sker. Slutligen behandlas integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (Fp) förslag om obligatoriska gynekologiska kontroller av unga kvinnor för att förhindra könsstympning på flickor/kvinnor bosatta i Sverige. I uppsatsen funderar och diskuterar författaren kring eventuella lösningar på den kvinnliga könsstympningen. Sammanfattningsvis kan sägas att författaren anser att lösningen på den kvinnliga könsstympningen inte ligger i integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabunis (Fp) förslag om införandet av obligatoriska gynekologiska kontroller av unga kvinnor i regi av staten. De kan komma att ses diskriminerande och som ett statligt övergrepp och därmed också minskad autonomi och trygghet för medborgarna. Lösningen ligger i stället i att förändra de gamla tr...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2007-01-01]   Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=20021 [2021-05-06]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×