Sammanfattning:
Sagostund är en naturlig del på många förskolor, därför valde vi att fokusera på pedagogers medvetna lärande
och hur det kan avspegla sig i sagostunden. Stämmer pedagogers tankar överens med hur de bedriver
sagostunden eller skiljer det sig åt? Vår utgångspunkt är forskning och litteratur om sagostundens betydelse, för
barns lärande. Vi har utgått ifrån skilda förskolor där vi har observerat och intervjuat pedagoger, tanken var att
belysa hur de agerade på fyra skilda förskolor. Utifrån vårt syfte har vi valt dessa fördjupningsfrågor:
Hur använder pedagoger sagoläsning med barn i förskoleverksamheten?
·
Har pedagoger ett lärande syfte med sagoläsning vad är det i så fall och hur menar pedagoger att det tar
·
sig uttryck bland barn?
Inledningsvis påbörjade vi observationerna vid två skilda tillfällen, som inträffade i anslutning till sagostunden.
Pedagoger var inte i förväg medvetna om vårt syfte eller intervjufrågornas utformning, för att inte påverka
observationen. De inleddes med samma utgångspunkter, på grund av att vi eftersträvade att utforska samma
delar, utifrån vårt syfte. Att utgå ifrån observation och intervju fann vi relevant, vilket medför att vi har möjlighet
att bedöma om pedagogers tankar avspeglar sig i sagostunden. Vi upptäckte att pedagoger utformar sagostunden
på skilda sätt, vilket ger oss rik variation av sagostundens karaktärer. Sagostunden varierades mellan
avdelningarna genom teater, drama, flanosaga, massagesaga, språkpåse samt traditionsenlig läsning av bok.
Pedagogers syfte var att medvetet utveckla barns språkkunskaper, ordförråd, matematik, läsriktning, fantasi, lugn
stund samt hur barn fungerar i samhället. Pedagogers intentioner synliggjordes i sagostunden på varierade
tillvägagångssätt, men i allmänhet agerar flertalet av dem enligt sina syften och mål samt att deras medvetna
tankar stämde ö...
