Korsriddare och korståg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Korsriddare, korsfarare eller tempelriddare som de också kallades, var kristna riddare. De flesta korsriddare härstammade från England, Tyskland och Frankrike.
Den speciella utmärkelsen för en korsriddare var oftast ett kors på manteln, magen och skölden. Det var korsriddare, tillsammans med bönder, som under medeltiden deltog i de kristna militära expeditioner, även kallade korståg, mot Jerusalem och det Heliga landet.
Varje riddare som var medlem i en riddarorden, hade avlat ett löfte om fattigdom, kyskhet, lydnad och strid mot de ”otrogna”. Det var främst riddarmunkar som var med i en orden. Men även furstar och adelsmän var korsriddare, oftast på jakt efter rikedomar.
För att kunna bli en korsriddare var man tvungen att avlägga ett löfte om att delta i ett korståg och om man inte deltog eller om löftet inte uppfylldes gick löftet i arv. Vägrade man att uppfylla löftet blev man bannlyst av påven.

Korstågens syfte, i öst, var att erövra Jerusalem och den heliga graven från saracenerna (ett samlingsnamn för muhammedaner och araber), eftersom de kristna i Europa ansåg att Jerusalem skulle tillhöra dem. Några av de viktigaste faktorerna till att det förekom korståg var bland annat de växande italienska handelsstädernas ökande intresse för handeln i östra Medelhavet, men som hade varit blockerad av araberna sedan 600-talet. Samt att kyrkans makt växte och man ville ta de heliga platserna och sprida kristendomen. Det var bl.a. kyrkans propaganda som fick många bönder att dra ut på, bl.a. genom att säga ”Gud vill det!” så övertalade de folket. Man trodde att korstågen var ett heliga krig beordrade av Gud via påven.

Men den utlösande faktorn till det första korståget blev turkarnas erövring av Jerusalem, 1071.
Det förekom sedan åtta större och flera mindre korståg, mellan åren 1096-1291, fast det förekom korståg ända till 1600-talet. Vintern 1095 började då det första korståget som varade mellan 1096-1099. Det började med att plundrande skaror drog österut och det förekom flera massmord på judar. Men tillslut nådde hären Jerusalem och efter en mycket svår belägring intog hären staden, 1099 och alla muslimer och judar slaktades. Staden återtog 1144.
Det andra korståget (1147-1149) leddes av Ludvig VII av Frankrike och Konrad III av Tyskland och blev totalt misslyckat, så kungarna flydde.Tredje korståget (1189-1192) började med att den kurdiske krigaren Saladin (Salah ad-Din) erövrade Jerusalem.

Detta korståget är mest känt för sina ledare, den tyske kejsaren Fredrik Barbarossa, Filip II August av Frankrike och Rikard Lejonhjärta. Den tyske kejsaren drunknade, medan Rikard lyckades med att inta Cypern. Men misslyckades dock med att ta Jerusalem.
Det fjärde korståget (1202-1204), liksom de följande korstågen, blev helt resultatlösa. Man lyckades därmed aldrig att inta Jerusalem, förutom under en kort tid efter första korståget.
Ett korståg till som kan nämnas är ett av de värsta korstågen, bortsett från det första som var det blodigaste och det var barnkorståget år 1212, då tusentals barn drog iväg. De flesta dog medan de få som överlevde såldes som slavar.
Det förekom även några korståg kring Östersjöområdet, främst var det tyskarnas expansion i öster, men även svenskarnas krig mot finnarna mellan 1100-1200.

Men korstågen har faktiskt gjort lite nytta, fast flera människor dödats och det under korsets tecken. Man kan jämföra korståg med jihad, de båda var s.k. ”heliga krig”, fast de kristna korsfararna kämpade för lite mer än att bara sprida kristendomen. Dessutom var korsriddarna dubbelt så grymma och visade absolut ingen respekt, de slaktade kvinnor, barn och förföljde judar. Men efter korstågen förde man också med sig kultur, lärdom, musik o.s.v. från den islamiska världen tillbaka till Europa, man kan säga att det utgjorde en del av utvecklingen i Europa.

Riddarordnarna, som bildades under korstågens tid, huvuduppgifter var att värna det heliga landet, ge skydd åt pilgrimer och vårda sjuka. Man hade en egen domsrätt och man lydde under påven. Varje orden hade sitt eget märke och dräkt, så att man kunde se på en korsriddare från vilken orden han var från. De tre största under medeltiden var: Tempelherreorden (milites templi...