Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt.
Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor:
1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning?
2. Vilket innehåll i undervisningen väljer dessa lärare?
Enkäten är riktad till alla lärare på tre utvalda skolor. Enkäten följs av att sju lärare på samma skolor intervjuas. Dessa är SO- eller NO-lärare, eftersom dessa verkar ha mest synpunkter enligt enkätresultaten. Avsikten med intervjuerna är att de ska ge en djupare bild av lärarnas tankar.
Resultaten visar att många lärare, även NO-lärare har ett samhällsvetenskapligt synsätt, men en liten del av alla lärare har ett syfte som handlar om undervisning för en hållbar utveckling. Demokratiundervisningen med möjlighet till påverkan i skola och samhälle kommer i skymundan, men diskussion och problemlösning som arbetsform i klassrummet anses av många vara viktig.
De flesta prioriterar en energiundervisning som handlar om hushållning, användande och miljöpåverkan av till exempel växthuseffekten. Av de rent naturvetenskapliga begreppen anser de flesta fotosyntesen vara den viktigaste. Andra menar, att det finns energi överallt och allt liv är beroende av energi och detta motiverar undervisningen. De sista är ofta NO-lärare. Många av lärarna i de tidigare årskurserna verkar inte lägga någon större vikt vid en undervisning, som handlar om energins flöde och energiomvandlingar. Dessa lärare kan behöva någon form av fortbildning eller organiserat samarbete mellan årskurser och ämnen, vilket inte är så vanligt på de undersökta skolorna.
Ett samarbete skulle för alla lärare kanske kunna ge ett bättre utnyttjande av de...
