Pär Lagerkvist

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

(1891 – 1974)

I Växjö, Småland, föddes 1891 Pär Fabian Lagerkvist, yngst av 7 syskon. Hemmet var djupt och traditionellt religiöst, och han bestämde sig redan som barn för att bli författare. När han fortfarande gick i skolan, publicerade han dikter i lokala tidningar. 1910 tog Pär Lagerkvist studenten vid Växjö läroverk och började studera konsthistoria vid Uppsala Universitet. Han avbröt dock studierna efter två år, för att skriva på heltid. 1912 publicerade han sin första bok Människor, som bestod av samlade historier.

Den första poesi han publicerade kom 1916, med namnet Ångest. Detta var tiden för det första världskriget, vilket framkallade ångest och panik hos många människor. Efter kriget flyttade Pär Lagerkvist till Danmark där han gifte sig och fick en dotter. De skilde sig dock efter bara några år, och 1925 gifte han om sig med Elaine Sandels, med vilken han fick två söner, Ulf och Bengt. Samma år skrev han Gäst hos verkligheten. Ett år senare utgavs Hjärtats sånger, som var en samling kärleksdikter, skrivna till Elaine. Ett exempel på en sådan är:
Dig rörde aldrig mörkret, fast livet sorg dig gav,
fast ibland mörka skuggor, du stod vid öppnad grav,
fast du i smärta prövats, fastän du led som vi
- men omkring dig var ljuset, dom ej får mörker bli.

På 1930 – talet flyttade han hem till Sverige igen, efter det att han hade bott en hel del i Sydeuropa.

1933 skrev han Bödeln, vari han kritiserade och varnade för nazismen. Den blev en succé och han skrev ytterligare böcker i samma tema. 7 år senare blev Pär Lagerkvist invald i Svenska Akademin.

Den bok som kan anses vara hans allra bästa är Dvärgen som utkom 1944, där han beskrev ondskan i dess mest onaturliga form. Det var denna bok som gjorde att världen utanför Sverige fick upp ögonen för honom.

Nobelpriset i litteratur gick 1951 till Pär Lagerkvist, och den bok som till stor del bidrog till detta var Barabbas. Motiveringen till att just Lagerkvist fick Nobelpriset löd: för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor. Han fick också Samfundet De Nios stora pris 1928.

Sin sista diktsamling gav Pär Lagerkvist ut 1953, med namnet Aftonland. Denna räknas som en av d...