Ätstörningar

6 röster
25787 visningar
uppladdat: 2003-05-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning

Ätstörningar har vi alla hört talas om och många av oss har säkert upplevt dem, mer eller mindre allvarligt. Men vet vi egentligen vad det är?
Det visste inte jag, inte så mycket mer än att de drabbade inte har ett normalt förhållande till mat.
Ätstörningar har funnits i alla tider, men har nog aldrig varit ett sånt hett ämne som idag. Allt fler och fler "kändisar" går ut i pressen och berättar om sina egna upplevelser, t.o.m. vår egen kronprinsessa!
Men vad är det då som gör att så många drabbas, trots att de är väl informerade om riskerna?
Det är bl.a. detta jag försökt ta reda på, och frågorna jag har utgått ifrån är följande:

Vad är ätstörningar?
Vad finns det för olika typer av ätstörningar?
Vilka är symptomen?
Hur kan man märka om någon har ätstörningar?
Hur drabbas kroppen?
Varför drabbas man? Olika orsaker?
Vart kan man få hjälp?
Hur behandlar man de olika ätstörningarna?

Faktan har jag hämtat mestadels från Internet, men även en del från böcker (se källförteckning).


2. Anorexia nervosa

Anorexia nervosa, oftast kallad bara anorexia, är en av de vanligaste ätstörningarna. Den drabbar oftast unga tjejer i tonåren, som en effekt på all den press som ställs på dem i dagens samhälle. Med trådsmala ideal och kläder som affärskedjorna hela tiden krymper i storlekarna blir de intalade att det är fel att ha hull, att vara smal är det enda rätta. Vilket ofta resulterar i mer eller mindre allvarliga ätstörningar.

Den som är drabbad känner sig ofta tjock, även fast hon väger för lite. Tanken på att gå upp i vikt skrämmer henne, och att äta vanlig mat ger henne ångest. Detta leder till att anorektikern hela tiden tänker på mat, och hela livet kretsar kring vikten och rädslan för att gå upp några kilo. Visar vågen ökning blir allting katastrof.

Oftast går sjukdomen över, men i vissa fall kan den leda till döden genom svält eller självmord.
På latin betyder anorexia nervosa nervös aptitlöshet, men det är en felaktig benämning eftersom det inte är aptiten som styr. Anorektikern är rädd för att äta, och denna rädsla brukar kallas viktfobi. Viktfobi är ett dominerande symptom vid anorexia i vår västerländska kultur, men inte alltid i andra.

Anorektikern har ofta en målvikt, men när den är nådd sjunker gränsen ännu lägre.
För att kunna nå sin idealvikt håller anorektikern en sträng diet och kräks i vissa fall upp maten. Motionen går till överdrift, och laxermedel är inte ovanligt för att "bli av med" maten.
De som drabbas har väldigt dålig självkänsla och har en klar störning av kroppsuppfattningen

2.1 Yttre förändringar

Det finns flera kroppsliga tecken på att någon drabbats av anorexia, bl.a. upphör menstruationen. Ämnesomsättningen sänks successivt när kroppen försöker anpassa sig till svältsituationen, och detta leder till att hjärtfrekvensen och blodtrycket minskar, ofta ner till 90. Anorektikern känner sig ofta frusen eftersom kroppstemperaturen sjunker. Man kan se blåaktiga missfärgningar av huden på händer och fötter som tecken på den försämrade blodcirkulationen.
Det är också vanligt att kroppsbehåringen förändras. Håret på huvudet kan bli tunt och livlöst och på vissa delar av kroppen, t.e.x. ansiktet, kan håret bli dunigt, s.k. lanugohår.
Fettvävnaden minskar kraftigt, och allteftersom svälten fortgår så förtvinar även andra kroppsvävnader. Kroppens lagrade näringsreserver förbrukas, och eftersom muskulaturen bryts ner får anorektikern en tilltagande muskelsvaghet. Till slut kan det gå så långt att hon inte kan resa sig upp utan hjälp.

2.2 Inre förändringar

Psykiskt förändras anorektikern så att hon blir fixerad vid mat på olika sätt. Detta gäller inte bara anorexia nervosa, utan är en reaktion på svälttillståndet i sig. Tankarna kretsar ständigt runt mat, och istället för att äta med munnen äter anorektikern med ögonen. Hon läser kokböcker och mattidningar, och tittar på maten i affärer. Många blir också intresserade av att baka och laga diverse fettrik mat, men bara åt andra. Själva äter de inte en smula.
Tvångstankar och tvångshandlingar, s.k. tvångssymptom förekommer också, inte alltid i samband med mat och ätande. Det är inte ovanligt med ritualer och andra tvångshandlingar i samband med toalettbesök och tvättning av den egna kroppen. Att hela tiden ställa sig på vågen för att se om man ökat eller kanske minskat något, är vanligt. Dessa tvångssymptom kan även hänga kvar efter det att sjukdomen gått över.

En annan förändring är koncentrationssvårigheter, då man kan få svårigheter att läsa böcker eller se på TV. Minnet kan också bli sämre. Detta leder till en sänkning av den intellektuella prestationsförmågan, samtidigt som verklighetsuppfattning och förmågan att resonera förnuftigt finns kvar. Vid svår anorexia försämras även dessa, ibland så mycket att anorektikern inte förstår hur sjuk hon är. Det kallas bristande sjukdomsinsikt.
Sömnsvårigheter kan yttra sig så att man vaknar ovanligt tidigt på morgonen eller mitt i natten, och det är också ett vanligt symptom vid anorexia.

Psykiska symptom vid anorexia nervosa

Viktfobi
Störd kroppsuppfattning
Bantningsfixering
Matfixering
Koncentrationssvårigheter
Tvångssymptom
Depression
Sömnsvårigheter
Försämrat omdöme
Dålig självkänsla

Kroppsliga symptom vid anorexia nervosa

Undervikt
Menstruationsbortfall
Sänkt ämnesomsättning
Låg puls
Lågt blodtryck
Sänkt kroppstemperatur
Lanugohår
Muskelsvaghet

Anorektikers tankevärldar är nästan identiska, och detta kan man se i flera av de självbiografier och dagböcker som getts ut av anorektiker.

"Ikväll ska jag äta ett halvt fiberbröd till, kanske med en ostskiva. Allt måste planeras omsorgsfullt. Har nämligen gått upp 200 gram. Vidrigt! Ställde mig på vågen i morse, 43,6! Jag blir tokig! Hatar att väga så mycket. Gick på promenad och brände 150 kalorier. Jag är inte duktig längre. Går bara omkring som en fettklump och äter och äter. (citat ur "Evelyn Spöke", självbiografisk bok av Maria Hede, Bonniers 1989)

Sjukdomen leder till en begränsning av det vanliga livet, och anorektikerns värld krymper och det blir svårt att intressera sig för omvärlden. Tankarna kretsar kring mat och vikt, det sociala livet blir begränsat och de kroppsliga besvären ökar. Tvångshandlingar och ritualer kan börja ta allt mer plats.
En anorektiker vill inte dö eller må dåligt, anorexian är inte ett självmordsförsök. Hon vill helt enkelt inte vara tjock.


3. Bulimia nervosa

Bulimia nervosa är nära relaterat till anorexia nervosa, många av de psykiska symptomen är lika. Dock måste dessa två skiljas åt, då behandlingen är olika.
Bulimi innebär att man har ett tvång att äta stora mängder mat på kort tid. Det händer också att man äter så gott som utan uppehåll i en eller flera dagar. Efter hetsätningen försöker man göra sig av med det man har ätit, eftersom det ger stor ångest att behålla maten. Vanligast är att man kräks upp maten direkt efter hetsätningen, och i vissa fall används laxermedel för att fort tömma tarmen. Ett alternativ till kräkningen. Om man inte lyckas göra sig av med maten försöker man istället hålla en väldigt sträng diet eller motionera kraftigt för att kompensera för hetsätningen.

Hetsätningstvånget upplevs som mycket starkt och svårt att motstå, även om man försöker. Som följd av de ständiga misslyckandena blir bulimikern deprimerad och får självmordstankar, som kan leda till självmord eller självmordsförsök.
Det går inte att se på någon om de lider av bulimi, då de drabbade oftast är normalviktiga.

3. 1 Hetsätningsattacker

Hetsätningsattacker kallas de episoder som hetsätningen oftast sker i. Ibland kan attacken komma helt plötsligt, utan förvarning, men det är vanligare att den är mer eller mindre planerad. Man känner ofta på sig att en attack är på väg och kan då förbereda sig genom att köpa lämplig, oftast kaloririk mat. Kakor, godis, glass, spaghetti, kaffebröd och mjukt bröd är vanlig hetsätningsmat. Det är inte ovanligt att man i brist på annat rör ihop en smet av socker, matfett och mjöl som man sedan vräker i sig.

Matmängder och matkostnader kan bli riktigt stora. I undersökningar har man funnit att de flesta bulimiker får i sig mellan 2000 och 3000 kcal vid varje hetsätningstillfälle. I vissa fall har mängden uppgått till nästan 10 000 kcal. Kostnaden för maten kan försätta bulimikern i ekonomisk kris.
När hetsätningsattacken kommer ställer bulimikern in andra evenemang, såsom sjukanmäla sig till arbetet, ringa återbud till vänner eller utebli från diverse träffar. Maten går före nästan allt annat.

3.2 Vad en bulimiker äter under en dag

En bulimiker skriver i sin dagbok om allt hon ätit under en hel dag, och det är otroliga mänger mat; 1 liter youghurt, 3 fullkornsbröd, kaffe, massvis med råg, kakor, en halv sockerkaka, mjölk, 3 paket glass, bananer, te, mera bröd, skorpor, massor med spaghetti, smörgåsar, mer kaffe, mer glass, ett paket råg, filmjölk, skorpor, chokladkaka, mer kaffe, mer smörgåsar, hallonbåtar, laxermedel, gifflar, glassbakelser, äppelmos, en apelsin, ägg, dill, purjolök, schnitzel och en egenbakad kaka innehållande havregryn, socker, mjölk, sirap och smör. Under denna dag kräktes hon 5-6 gånger.

Det beskrivs av bulimikerna själva som om de är i nån sorts dimma under själva hetsätningen. En annan värld där bara maten existerar, inget annat. En tjej upplevde det som hon blev en helt annan person: "ett vilddjur som skulle kunna göra vad som helst för att få äta, jag skulle kunna gå över lik".

Många känner sig oroliga och rastlösa innan själva ätandet börjar. De kallsvettas, känner sig skakiga och kan få hjärtklappning. En del känner sig ångestfyllda, andra upprymda.
När själva ätandet har börjat mår de mycket bättre, en del tycker att det är gott och härligt att äta till en början, men dessa positiva känslor försvinner när ätandet inte går att stoppa.
När hetsätningen är över mår de flesta fruktansvärt dåligt, både psykiskt och fysiskt. Man får ångest, känner sig fet och äcklig, blir ledsen och deprimerad och föraktar sig själv. Självmordstankar är väldigt vanligt. Samtidigt är kroppen helt utmattad, halsen och magen värker efter ätandet och kräkningarna. Yrsel och svimningskänslor är vanliga, likaså kramper och smärtor i musklerna.
Platsen för hetsätandet är vanligen ensam i sin bostad, där man inte riskerar att bli störd. Men det kan också inträffa vid andra tillfällen, exempelvis på arbetet, på fest eller andra sammanhang där det finns mat.
Mellan hetsätningarna äter bulimikern nästan ingenting, såsom anorektiker. Hunger- och mättnadskänslorna fungerar inte som de ska och det går inte att avgöra hur mycket man ska äta. Bulimiker lever i valet mellan att svälta eller äta. Det är en svår konflikt som leder till regelbundna nederlag i form av hetsätningsattacker. Viktfobi är också ett dominerande symptom vid bulimia nervosa, att gå upp några kilo skulle innebära katastrof.


4. Mindre vanliga ätstörningar

Anorexia och bulimi är de ätstörningar det talas mest om, men det finns några fler som är mer ovanliga.

4.1 Binge Eating Disorder (BED)

Binge eating disorder kallas på svenska hetsätningsstörning, och det är nära besläktat till bulimia nervosa. En person som lider av BED har samma problem med mat, att hetsäta, men gör sig inte av med maten via kräkning, laxermedel eller hålla en extrem diet. Detta resulterar nästan alltid att den drabbade blir överviktig. Nära 30 % av alla kraftigt överviktiga lider av BED.

4.2 Anorexia light

Anorexia light kallas ofta de lindrigare varianterna av ätstörning där den drabbade använder diverse metoder såsom kräkning, laxermedel, fasta och överdriven motion som bantningsmetod. Skillnaden mellan anorexia nervosa och anorexia light är att man vid anorexia light inte går ner så mycket i vikt att det blir ett problem.


5. Vad händer med kroppen?

5.1 Anorexia nervosa

Ofta är det olika skadliga beteenden som kräkning och laxermedelsmissbruk som leder till kroppsliga komplikationer. Det är allvarligare ju mer man har gått ner i vikt. Därför får anorektiker ofta fler komplikationer än bulimikern.
Vid svält bryts bl.a. kroppens fettlager ner, och även muskelvävnader. Nybildning av muskelvävnad försvåras och sårläkningen försämras. Anemi är vanligt vid anorexia, då bildningen av blodkroppar påverkas och leder till blodbrist.
En annan komplikation till anorexia som uppmärksammats först under senare år, är osteoporos, urkalkning av skelettet. Detta leder till ett för tidigt åldrande av skelettet, ökar risken för benbrott och sammansjunkningar av ryggkotorna.
Hjärtat försvagas också vid anorexia. Hjärtverksamheten blir långsammare och rubbningar av hjärtrytmen är inte ovanligt. Pulsen blir lägre, ända ner till 30-40 slag i minuten. Vid svår svält ökar risken för hjärtsvikt kraftigt, och det kan leda till plötsligt dödsfall.

5.2 Bulimia nervosa

Kräkningar och missbruk av laxermedel leder till att kroppens salt- och vätskebalans rubbas, vanligast är hypokalemi, brist på kalium. Hypokalemi kan ge andra komplikationer såsom muskelsvaghet och njurskador. När man kräks kommer det sura maginnehållet upp till munnen och löser upp emaljen vilket gör tänderna mer ömtåliga för skador. Då bulimiker kräks onormalt mycket skadas tänderna konstant. Borstar man tänderna efter att ha kräkts, bidrar det ännu mer till ökade tandskador. Framförallt blir framtändernas insidor skadade, och därför kan tandläkaren kanske vara den första som upptäcker att någon kräks regelbundet. Kräkningar ger också skador på matstrupen, vilket kan ge bröstsmärtor som symptom. Magkatarr är inte heller ovanligt.

Att spottkörtlarna svullnar upp är en vanlig komplikation till kräkning och hetsätning. Detta kan ge den drabbade ett runt och uppsvuller utseende, som kan liknas vid påssjuka.
Förstoppning är vanligt, och missbruk av laxermedel kan leda till bestående tarmskador.


6. Orsaker och hjälp

6.1 Orsaker

Det finns otaliga teorier om vad som egentligen ligger bakom ätstörningar. De har skiftat genom åren, från psykologiska teorier om barndomen till biologiska teorier om rubbningar i nervsystemets funktion. Dagens kroppsideal är också en bidragande orsak.
Förmodligen är det en kombination av olika faktorer som leder till ätstörningar. Modern forskning har visat att det finns ärftliga orsaker, en slags sårbarhet eller känslighet. Om den drabbade har denna känslighet samtidigt som hon utsätts för stor press och börjar banta, är risken stor att en ätstörning utvecklas.

Vad som är stress är olika från person till person, det finns inget gemensamt mönster för de som drabbas. Ibland hittar man inga utlösande faktorer alls, medan det i andra fall kan ha inträffat väldigt jobbiga saker för den drabbade.
Dock finns en gemensam anledning; att de drabbade bantat. Utan bantning utlöses ingen ätstörning.

6.2 Hjälp

I Sverige behandlas ätstörningar först och främst inom barn- och ungdomspsykiatrin om man inte är myndig och inom vuxenpsykiatrin om man är över 18. Ungdomar kan också söka hjälp hos skolläkare eller på en ungdomsmottagning.
På en del sjukhus finns det särskilda specialistenheter som tar emot patienter från hela landet. Dock behövs en specialvårdsremiss från hemlandstinget som står för behandlingskostnaden. Man kan också vända sig till en patientförening för att få råd och stöd.

7. Behandling

För att bli frisk från ätstörningar måste man lära sig äta på ett normalt sätt och sluta banta. Man behöver också minska stress och påfrestningar, och oftast klarar man det inte själv utan behöver stöd och hjälp utifrån. Familj och vänner kan hjälpa, men ofta behövs även professionell hjälp.

7.1 Anorexia nervosa

Det finns fyra olika åtgärder som krävs för att bli frisk från anorexia nervosa:

Stoppa svälten

Så fort som möjligt måste självsvälten stoppas. Särskild näringstillförsel behövs, i form av näringsdrycker eller dropp. Denna näringstillförsel fortsätter samtidigt som man lär sig äta normalt, tills kroppsvikten blivit normal.

Ätträning

Nästa steg i behandlingen är att lära sig äta normalt. Det finns många olika sätt för detta, men enklast är nog att använda sig av tallriksmodellen. Den visar hur man ska äta för att få i sig alla de näringsämnen man behöver. En tredjedel av portionen utgörs av kolhydrater såsom pasta, ris och potatis. Nästa tredjedel består av baljväxter och grönsaker. Sista tredjedelen innehåller proteiner, såsom kött, ägg, fisk eller ost.
Man bör börja med kolhydratdelen, att träna sig äta den. När man klarar detta går man vidare till grönsaksdelen och slutligen proteindelen. Det behövs mycket motivation och stöd för att klara detta.

Stöd och motivation

Den som lider av anorexia känner sig ofta övergiven och ensam, och har ofta svårt att erkänna att man faktiskt behöver hjälp. Denna hjälp bör komma från människor som står en nära, men även från professionella läkare.

Psykoterapi och psykiatrisk behandling

Samtalsterapi, individuellt eller tillsammans med familjen hjälper ofta. Om man i samband med ätstörningen har andra psykiska problem som depressioner kan man även behöva antidepressiva mediciner.

7.2 Bulimia nervosa

Då bulimikern som oftast är normalviktig upplever sig själv vara tjock, är behandlingen inriktad på att motverka hetsätningen och normalisera ätandet. Här finns det fem olika steg för en behandling:

Matdagbok

Första steget i behandlingen är att börja skriva matdagbok. Det utgör grunden för behandlingen och är nödvändigt för att man ska bli frisk. Dagboken går man igenom tillsammans med sin behandlare vid varje besök.

Träna regelbundet ätande

Nästa steg är att träna på att äta regelbundet, d.v.s. tre huvudmål och ett eller två mellanmål. Man börjar med frukost, och när den fungerar går man vidare med lunch och sedan middag.

Identifiera utlösande situationer

När man klarar av att äta regelbundet har det mesta av hetsätningen försvunnit, ibland allt. Med hjälp av matdagboken kan man se när man hetsäter. Ofta för att man är hungrig, men det kan också röra sig om andra situationer. Exempelvis starka känslor som man har svårt att hantera, eller svårigheter i relationer med andra.

Hitta alternativa förhållningssätt

När man upptäckt vad det är som gör att man hetsäter kan man lära sig att hantera dessa situationer. Ett sätt är att helt enkelt göra något annat.

Läkemedelsbehandling

Om man efter två månaders behandling inte blivit bättre kan behandling med antidepressiva medel vara till stor hjälp. Fluoxetin är ett medel som bevisats minska hetsätningen, oavsett om man är deprimerad eller inte.


8. Diskussion av resultat

Ätstörningar är vanligare än vad folk tror, i alla fall än vad jag trodde. Bulimi och anorexia var de två jag kände till, men det finns mildare varianter som det inte talas lika högt om, men som säkert är lika vanliga. Jag tycker att det är bra att det pratas så pass mycket om ätstörningar i media idag, som det faktiskt gör. Kanske hjälper det någon som inte insett att hon/han är fast i just en ätstörning. Kanske får det någon att haja till och tänka efter "behöver jag verkligen banta?". Kanske kan det förebygga ätstörningar redan innan de hunnit bryta ut? Jag tror verkligen inte att det finns något negativt med att prata så öppet om det. Anledningen till att de ökar idag är inte för att pressen tar upp dem i tid och otid, utan för att idealet hela tiden blir smalare och smalare. I alla fall enligt min åsikt. Om klädaffärerna slutade mygla med att säga att det inte går att köpa större skyltdockor, och om klädestillverkarna slutade krympa storlekarna skulle säkert många av oss aldrig inte ens tänka tanken att banta. Ätstörningar är ju inget kommet av naturen, de är skapade av oss människor, och det vi som förlorar på det. Tittar man på popstjärnor, skådespelare o.s.v., hur många av de riktigt berömda är ens lite mulliga? Det är som en oskriven lag, att man inte får vara tjockare än någon annan. Alltså försöker alla hela tiden bli smalare, och det är så fel att eftersträva något som man inte är! Det är i grunden samma sak som om killar skulle få för sig att bli mer som tjejer, för att det är idealet. Ett sådant ideal skulle aldrig existera, för det är så onödigt och ingen skulle ta det på allvar. Varför ska killar bli som tjejer när de duger som de är? Då skulle alla bli likadana och det är ju människan som individ som är så speciell! Inte alls kan jag förstå varför det anses bättre att vara smal än mullig eller tjock. Sitter personligheten i antal kilon? Visst, jag har också velat se ut som "de", men varje gång jag får tanken att banta kommer lika fort tanken att nä, varför skulle jag? Knappast att man blir lyckligare för att man har plattare mage, tror inte att andra människor märker en sån stor skillnad. För det sitter inne i huvudet på oss allihop. Alla har vi en bild av hur vi ser ut och hur vi vill se ut, och det är väldigt sällan dessa två överensstämmer med varandra. På senare år har det dock förändrats på så sätt att det är andra som bestämmer hur våra idealbilder ska se ut, det är media och diverse "kändisar" som hela tiden säger, skriver och visar på alla sätt och vis hur fel det är att vara tjock. Detta är något som upprör mig enormt mycket, det är ju så fel att alla ska se likadana ut! Borde det inte vara självklart att omväxling förnöjer? Jag blir så trött på att precis alla popstjärnor och "kändisar" ser exakt likadana ut, med samma midjemått och utseende i övrigt. Varför vågar ingen vara sig själv och se ut därefter?

9. Sammanfattning

Ätstörningar är ett väldigt intressant ämne som berör en stor del av världens befolkning. De flesta av oss här i västvärlden är väldigt välinformerade om ätstörningar i största allmänhet, och vi nöjer oss med det. Vi tror oss veta det som behövs, men det kände jag att jag inte gjord...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ätstörningar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-05-06

    det här var ett väldigt utförl

  • Inactive member 2006-10-31

    Hej! Bra arbete, skulle man ku

  • Inactive member 2006-11-17

    MKT bra!!!! vi blev väddigt in

  • Inactive member 2009-05-06

    Bland de bästa arbeten jag läst!

Källhänvisning

Inactive member [2003-05-11]   Ätstörningar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2070 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×