Flugornas herre

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ett gäng pojkar flyter iland på en söderhavsö efter det att deras flygplan havererat. Pojkarna är de enda överlevande. Ingen av dem vet om dem någonsin kommer att återvända till civilisationen. Huvudpersonerna i boken är varandras motsatser. Ralf är den som vill ha det organiserat med regler som det är i civilisationen. Medan Jack vill ha anarki och leva som en vilde. I början av boken träffar Ralf Nasse som är överviktig, har astma och bär glasögon.
Nasse är den smartaste på ön. Han ordnar möten och bestämmer att den som vill ha ordet inför gruppen ska hålla i en snäcka. Nasse som tidigare inte haft någon riktig kompis försöker göra Ralf till sin vän men Ralf bryr sig inte så mycket om Nasse. " Nasse var urtråkig, hans fetma, hans astma och hans snusförnuftiga idéer var trista, men man kunde alltid få ut lite skoj av att driva med honom, även om man gjorde det av misstag. Nasse såg hans leende och tolkade det felaktigt som en vänlighet." Nasse blir mobbad och Ralf blir också illa omtyckt eftersom han och Nasse går ihop och blir riktiga vänner senare i boken.

Istället för att presentera personerna för läsaren har författaren låtit pojkarna presentera sig för varandra när de hittar varandra efter olyckan. Då får man också reda på vad de tänker om varandra och personerna blir mer levande.

Ön de har hamnat på verkar vara en paradis ö med långa stränder och grönblått hav omkring sig. Efter det att pojkarna anlänt förvandlas ön till ett rent helvete.

En djävul dyker också upp; ett monster som har framkallas ur pojkarnas fantasi när de förlorar sitt förstånd. De har kallat till sig Flugornas herre. Simon är en viktig biperson i boken. Han framställs som knäpp men han är den enda som förstår vem som är flugornas herre. Simon är en av de mest annorlunda pojkarna på ön. Han är ganska blyg och säger inte så mycket. Ibland besöker Simon en grotta inne i skogen. Mest därför att han vill vara för sig själv och behöver lugn och ro från de andra. Boken är så bra skildrad att man ser vad som händer framför sig. Den som utvecklas mest på ön är Ralph. Till en början är han väldigt neutral. Han blir först vald till ledare men inte för att han är bättre en de andra utan för att han samlade alla genom att blåsa i snäckan. När Ralph och Nasse lär känna varandra bättre förstår Ralph hur fel de andra har om Nasse. Han inser att Nasse är den som egentligen borde vara ledare och att han själv har varit feg förut som inte vågat säga ifrån. Vistelsen på ön förändrade Ralph " Det gjorde att man började tänka, för tankeverksamheten var någonting värdefullt, någonting som gav resultat…
Det är bara det, insåg Ralph medan han betraktade hövdingens plats, att jag kan inte tänka. "Inte som Nasse" Nasse är den som får Ralph att tänka om. "Ännu en gång denna kväll måste Ralph ändra sina värderingar. Nasse kunde tänka. Han kunde avancera steg för steg inuti sin tjocka skalle, men han var ingen ledare. Han hade löjlig kroppshydda men det hindrade inte honom från att ha ett gott huvud." Den här boken är helt fruktansvärd. Men den är också fruktansvärt bra. Den visar hur hemska människor kan vara mot varandra och vad...