Solen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

När man var yngre brukade man titta upp mot himlen en stjärnklar natt och tävla om den som kunde hitta den största stjärnan. Det man kollade efter då var de mindre stjärnorna. Den största stjärna vi har är Solen..

Allt började för ca 4600 miljoner år sedan då ett stort vätemoln som var runt 270 grader kallt. Molnet drogs ihop med åren tack vare dragnings kraften. Ju närmare väteatomerna kom, desto varmare blev det. Under tiden blev molnet så liten att två väte atomer smälte ihop. Det här trycket skapade en kärnenergi. Vätet omvandlades till helium.
Det gav ut en otrolig mängd värme, ljus och andra strålningar. För något ska kunna brinna krävs syre, bränsle och värme.

I rymden finns det inte något syre så solen brinner inte, utan glöder otroligt kraftigt. Sen den började glöda har den gjort av med 600 miljoner väte per sekund.

Solen består mest av Väte och Helium, men ändå är den tyngre än jorden. Enligt dagens beräkningar består den av 73% väte, 25% helium och 2% andra tyngre gaser.
Solen är hela 300.000 gånger tyngre än jorden, den har en dia meter på 1,3 miljoner km, vilket är 100 gånger större än jordens. Materians täthet är 1410 kg per m^3, det är en fjärdedels av jordens.
Det är den största kroppen i vårt solsystem, och därför dras mindre materia till den. Solen har lyst i ca 5 miljarder år och den har tillräckligt med väte för att glöda i ca 5 till 10 miljarder år till. När den slutar göda el dör så kommer den bli en svart dvärg.

Solen ligger ca 150 miljoner km från jorden, eller 8 ljus minuter.
Solen kanske känns stort, men det är förmodligen för att man inte har sett något större i vårt solsystem, men igentligen är den väldigt liten. Den här solen kallar vi en gul dvärg. Det finns stora stjärnor som Solen Capella. Det är en Jätte gigant.
Vi ligger inte långt ifrån den näst närmaste stjärnan Proxima Centari.

Solen glöder enomt kraftigt, solen är uppdelade i olika skikt. Det yttersta skiktet som glöder
heter fotosfären som har en värme mellan 6000 grader, det är varmt nog för att smälta all slags materia. Det är ändå inget jämfört med värmen i mitten av solen på hela 15.000.000 grader.
På Fotosfären bildas det solfläckar, dom är mörka fläckar på ytan. Fläckarna har en annan fär för att de har en värme som är 2000 grader kallare resten av ytan. Detta händer pga att magnetiska störningar i solens rörande ytgaser.

När de här störningarna märks även andra störningar. Lysande glödvågor skjuts upp, de kallas även solfacklor som försvinner på ca en timme. Dom stora kallas för protubanser, dom kan vara flera km höga. Dom kan vara där en hel ve...