Amerikanska och Franska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN
Varför revolution?

Amerika var en koloni som styrdes från Storbritannien.

Restriktioner (regler, vad amerikanarna fick och inte fick göra)
- fick inte utveckla industri
- fick inte ha kontakt med andra länder
- fick bara bedriva handel med Storbritannien
- skulle betala tull och skatt till staten, och de pengarna skulle bekosta kriget mot Frankrike
- förbud mot utbredning västerut

Amerika var folk med företagsanda som de ville utveckla.
Storbritannien var styrt av jordägande adel.

Självständighetsförklaringen, 4 juli 1776
Maktfördelning enligt Montesquieu:
 Styrandet skulle skötas av en folkvald president
 Lagstiftandet skulle skötas av kongressen
 Dömandet skulle skötas av högsta domstolen. (kontrollera att lagarna stämmer med författningen.
Författning = lagar för hur ett land ska styras.

USA = Amerikas förenade stater.
Delstater hade viss bestämmanderätt, president och kongress var organ för utrikes- och försvarspolitik.

Nyhet: USA - en stat utan kung, utan statskyrka, utan adel och utan stående armé.

Vilka var orsakerna till att kolonisterna i Amerika gjorde uppror mot England?
De ville bygga ett nytt samhälle, som skulle grundas på individens rättigheter istället för ståndens rättigheter.
De ville ha ett jämlikt samhälle.
De ville inte betala skatt.
De ville ej styras av engelskt parlament.
De ville inte ha ståndsamhälle.
De ville leva fritt i "Nya Världen".

Pionjäranda
- Viljan att skapa ett nytt liv i Nya Världen.
- Brittiska kolonister
- Styrde sig själva. Oberoende av kungen och kyrkan i England.
Pionjär = först inom någonting.

Kanada har två språk, vilka och varför?
I Kanada pratas franska och engelska, för att både fransmän och engelsmän koloniserade i Kanada.
(Fransmännen koloniserade där för att få en vattenväg till Asien)

Svensk kolonisation
I mars 1638 grundade man en koloni på den amerikanska östkusten. De var utsända av rikskanslern Axel Oxenstierna. Kolonin var liten med bara några hundra invånare.
De hade kolonin, som hette "Nya Sverige", från 1638 till 1655, då holländarna erövrade Nya Sverige.

Indianernas roll
Indianerna skulle lätt ha kunnat driva tillbaka de vita i havet men indianerna tolererade de första bosättningarna. Indianhövdingarna kunde stärka sin ställning, inom stammen och gentemot andra hövdingar, med europeiska varor. Därför var indianerna mer intresserade av att byta till sig vapen och varor än att ta livet av främmande män.

Oavhängighetsförklaring (betyder att man inte är beroende av något)
Den 4 juli 1776 utfärdade kontinentalkongressen den så kallade oavhängighetsförklaringen. Den var skriven av en godsägare, Thomas Jeffersson. I texten utropades självständigheten för "Amerikas förenta stater".

Samtidigt gavs en motivering till varför amerikanarna ansåg brytningen med kungen laglig: "Emedan regeringarna endast existerar med undersåtarnas medgivande och med dess vilja".

NÄR USA BRÖT SIG LOSS FRÅN ENGLAND

Nation - Förenade stater
Alla stater bildade en enda nation (USA), men USA består av stater där varje stat har egna lagar och styrs olika. Inte som i Sverige där det är ett land och det styrs lika i hela landet.
(Utrikespolitiken var gemensam för alla stater (hela USA))

FRANSKA REVOLUTIONEN
Orsaker?
De ekonomiska och sociala förändringarna tillsammans med upplysningen hade skapat en revolutionär situation i Europa.

Det som skulle starta revolution var bl.a. Frankrikes finansiella kris. Utgifterna var höga och kungen kunde inte öka inkomsterna eftersom det var så många som var skattebefriade, t.ex. adel och präster m.m.
Bönderna var missnöjda med hur de andra hade det i de andra stånden, alltså sociala förhållanden: borgare och bönder var missnöjda med att det var en som bestämde.
ORÄTTVISA!

Ståndens representanter
Ståndens representanter valdes under våren 1789. Av 40000 så röstade man fram 1200 manliga ledamöter.
Adeln valde främst ombud som försvarade adelns privilegier.
Prästerna valde landsbygdspräster som har relativt goda kontakter med bönder.
Tredje ståndet valde välutbildade män.
Det var första gången man samlades från de olika stånden sedan 1614.

Nationalförsamlingen
Nationalförsamlingen består av tredje ståndet som inbjöd de andra stånden att delta i samarbetet om en ny författning. (grundlagar)

Bastiljen
Bastiljen var ett gammal fängelse. Man stormade Bastiljen den 14 juli för att man ville ha vapen till att skydda nationalförsamlingen, för kungen ville ta bort nationalförsamlingen.
Idag är 14 juli Frankrikes nationaldag.

"Den stora skräcken"
Efter att man hade stormat Bastiljen så spred sig oroligheterna ut på landsbygden. Bl.a. så brändes slott och kloster. Denna tid kallas Den Stora Skräcken.

Feodala rättigheter (=rätten att ha län)
När det inte fanns något att plundra och kungen måste betala till sina krigare så gav man bort jord istället. Läntagaren lovade att bistå kungen med råd och dåd och det län kungen delade ut var ersättning för detta.
Län heter på latin feodum och därför brukar man kalla hela detta system för feodalism.
Det härstammar från medeltiden.

Nationalförsamlingens reformer
Hösten 1789 tog man itu med den fråga som var viktig: Statsskulden.
Lösningen blev att förstatliga och sälja ut kyrkans jordegendomar. Präster och biskopar skulle i fortsättningen bli statstjänstemän.
Nationalförsamlingens viktigaste reform blev den nya författningen som var färdig hösten 1791.
I den stog det bl.a. att inga kvinnor men alla män över 25 år med en viss minimiinkomst fick rösträtt.

Jakobiner
Det var en politiskt klubb som hade stöd av småborgarna i Paris.
De ville att revolutionen skulle fortsätta; dels sprida sig till andra länder, dels radikaliseras i Frankrike.
(radikalisera = förändra snabbt)

Skräckväldet
Resultatet av händelserna på sensommaren 1792 blev att revolutionen brutaliserades.
Skräckväldet varade under 1792-1794, och det var den värsta tiden under revolutionen. (Frankrike var republik under denna tid).

"En hyena i underkjol"
Det var Mary Wollstonecraft som kallades för detta. Det var en engelsk borgarkvinna.
Hon skrev en bok om hävdandet av kvinnans rättigheter. Hon tycker att det ska vara mer jämlikhet mellan kvinnor och män. Hon fick därför mycket kritik från männen, som t.ex. "en hyena i underkjol".

Kvinnans rättigheter
Många kvinnor deltog akti...