Barnkonsekvensanalyser i järnvägsutredningar: förslag till arbetsmetod

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka ställer stora krav på att allmänheten ska ges insyn och möjlighet att påverka genom bland annat samråd. En grupp som lätt missas i denna process är de minderåriga som ofta har helt skilda intressen från övriga grupper i samhället. FN:s barnkonvention ställer krav på att landet ska ta hänsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har särskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillämpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir ännu mer begränsade på grund av att nya barriärer uppstår. Men nya vägar och järnvägar behöver inte alltid medföra en försämring om utformningen sker på ett välplanerat sätt där hänsyn till barnens behov tas redan i tidiga planerings- och utredningsskeden. Syftet med examensarbetet är att sammanfatta den kunskap som finns om infrastrukturplanering och dess påverkan på barn och ungas närmiljö, säkerhet och rörelsemönster. Utifrån denna sammanfattning ska en generell arbetsmodell för barnkonsekvensanalyser tas fram som kan användas i järnvägsutredningar och andra tidiga utredningsskeden för ny järnväg. Tanken är att den framtagna arbetsmodellen ska vara enkel att ta till sig och fungera som ett stöd vid upphandling och genomförande av barnkonsekvensanalyser. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier, intervjuer och praktikfall i samband med järnvägsutredningarna för Norrbotniabanan. Vägverket är den myndighet i Sverige som kommit längst i arbetet med att genomföra barnkonsekvensanalyser i planeringen av projekt som berör barn. En inventering av genomförda analyser visar på skillnader i tillvägagångssätt vid inhämtning av material samt omfattningen av analyserna. Barnkonsekvensanalyser är ett relativt nytt begrepp och arbetsformerna är fortfarande under utveckling. En del kommuner i Sverige använder sig av barnkonsekvensanalyser vid beslut som berör barn. I Norge har man kommit långt med det praktiska arbetet med barnkonsekvensanalyser och tillvägagångssättet liknar det svenska men omfattningen av genomförda analyser är i vissa fall betydligt större. De metoder som används för kartläggning av barns närområden är främst enkäter och intervjuer. De barnkonsekvensanalyser som genomförts i samband med järnvägsutredningen för Norrbotniabanan visar på att det är lämpligast att låta barnen medverka i barnkonsekvensanalyser i skolan. Efter en jämförelse på vilka arbetssätt ...