Syfte: I denna uppsats har vi utgått från de senaste två årens
julkampanjer utförda av Malmö Kyrkliga Stadsmission och Hemlösas förening
i Malmö. Syftet med uppsatsen är att genom en jämförande studie mellan de
båda organisationernas kampanjer undersöka och analysera hur de har gått
tillväga samt diskutera huruvida strategiska kommunikationsinsatser är
rätt tillvägagångssätt för att hjälpa hemlösa. Frågeställningar: Våra
frågeställningar är: Hur är kampanjerna och dess annonser utformade och
upplagda? Varför har man valt att utforma kampanjerna på det sätt man
gjorde? Vilka bilder av hemlösa förmedlas? Till hur stor del har de
hemlösa själva, samt kunskap om dem, ingått i kampanjplaneringen? Vad
tycker de hemlösa själva om de bilder som kampanjerna ger av dem? Är
dessa kampanjer rätt utformade för att hjälpa hemlösa? Om inte, vad hade
varit bättre? Kan man mildra hemlöshetsproblemet genom denna typ av
kommunikation? Undersökningen: Ovanstående frågeställningar krävde ett
kvalitativt tillvägagångssätt och vi utförde således intervjuer med dem
som varit involverade i och ansvariga för kampanjerna. Dessutom
intervjuade vi som expert på hemlöshetsfrågan forskaren Hans Swärd. Då vi
ville ha de hemlösas syn på dessa kampanjer intervjuade vi även tre
hemlösa. Slutsatser: För att här mycket kort sammanfatta de viktigaste
slutsatser vi kommit fram till tycker vi att Stadsmissionens första
kampanj med bilder av hemlösa spär på de fördomsfulla föreställningar de
flesta människor har om hemlösa, det vill säga att de är missbrukande och
smutsiga trashankar som sover på parkbänkar. Vi kan inte se hur detta kan
förbättra hemlösas situation och definitivt inte deras anseende. Därför
tycker vi inte heller att kampanjen hjälper hemlösa på ett bra
sätt. Visserligen är det positivt att organisationen samlar in pengar som
kan hjälpa hemlösa till ett drägligare liv, men man hade kunnat göra det
på ett sätt som inte samtidigt svartmålar de hemlösa. Hemlösas förening
har i sin kampanj lyckats bättre med detta. Utan att hänga ut de hemlösa
har deras kampanj syftat till att såväl få in pengar som att informera om
hemlöshet. Vi ställde oss även frågan om man överhuvudtaget kan mildra
hemlöshetsproblemet med hjälp av kommunikation. Indirekt tror vi att man
faktiskt kan göra detta. Hemlöshetsfrågan kan egentligen endast lösas
genom att man arbetar med långsiktiga och förebyggande åtgärder, men för
att politiker ska ta tag i problemet krävs att de uppmärksammar att det
finns. Denna uppmärksamhet, liksom intresse för problemet, kan skapas
genom kommunikation i form av kampanjer. Viktigt är dock att dessa
kampanjer skapar ...
