Syftet med uppsatsen är att utröna om det går att urskilja några könsstereotypa mönster inom den straffrättsliga processen i våldtäktsmål. Min frågeställning är: Finns det någon förutbestämd mall över hur målsägande skall agera i den rättsliga tillämpningen av bestämmelserna om våldtäkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovärdig? En grundläggande utgångspunkt i diskussionen är att föreställningarna om rätten uppställer de kriterier som skall gälla för rätten och den praktiska tillämpningen. Värderingar och föreställningar om rätten är därmed centrala för förståelsen av rätten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrättsliga processen rörande våldtäkt och centralt blir då även föreställningar om genus. Uppsatsen bygger på en teoretisk diskussion, men till hjälp för att exemplifiera det teoretiska resonemanget, har jag också valt att använda mig av ett antal rättsfall. Rättsfallen är hämtade från Nytt Juridiskt Arkiv (NJA) och följer alla tre rättsinstansernas argumentationskedjor. Jag har valt ut fem rättsfall utifrån vad man kan kalla en relationsvariabel, d.v.s. vilken relation parterna hade till varandra och har sedan sökt finna en variationsbredd. Den teoretiska diskussion består av två olika delar. Den första behandlar den organisatoriska hanteringen av individen och vad som sker i mötet mellan individ och organisation. Individen möter dock inte en organisation utan representanter för den. I min diskussion kommer dessa att betecknas som gräsrotsbyråkrater. I mötet mellan individ och organisation sker en konstruktionsprocess, som innebär att individen måste omvandlas till klient för att bli ett för organisationen hanterligt format. Konstruktionsprocessen kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Gräsrotsbyråkratens uppfattning av klienten styrs av vad organisationen tillhandahåller för administrativa kategorier och av mer eller mindre informell praxis. Därefter diskuterar jag rätten som organisation relaterat till begreppet offer såsom en administrativ kategori. Jag för här en tes om att rätten som organisation producerar och reproducerar en viss kvinnobild, nämligen kvinnan som offer. För att söka besvara denna tes diskuterar jag föreställningar om sexualitet och kön och vilken relevans de har för förståelsen av våldtäkt. Den andra delen av den teoretiska diskussionen består således i en problematisering av vilka föreställningar som råder om sexualitet, kön, sexualitet och våldtäkt. Därefter följer en genomgång av rättsfallen där jag söker återge rättsinstansernas argumentationsled, d.v.s. deras beslutsunderlag.
I analysen söker jag att väva ihop de teoretiska delarna och använder rättsfallen för att exemplifiera mitt resonemang. Konklusionen kan man sammanfatta med att föreställningar om kön, sexualitet är avgörande för förståelsen av våldtäkt. Man finner exempelvis att det görs åtskillnad mellan olika grupper kvinnor vilket påverkar huruvida rättsinstanserna finner målsägande trovärdig eller ej. Jag menar att man återfinner föreställningen om kvinnor som till...
