Rostugnsstoft är ett processavfall som uppkommer vid Rönnskärsverkens
metallframställning. Stoftet innehåller stora mängder kvicksilver, arsenik,
koppar, järn och ett flertal andra ämnen. Rostugnsstoftet är mycket
komplext i sin sammansättning, uppvisar stora variationer och klassas som
farligt avfall. I nuläget planerar Rönnskärsverken för en slutlig
deponering av vissa processavfall, däribland rostugnsstoft. Ökande krav och
nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför deponering har skapat ett
behov av ytterligare studier gällande sammansättning, karaktärisering och
stabilisering av processavfall. Speciellt gäller detta kvicksilverhaltigt
avfall. Deponering av rostugnsstoftet utgör en problematik då det sannolikt
kommer att krävas en stabilisering av kvicksilverinnehållet, men eventuellt
också av andra ämnen i stoftet. Syftet med examensarbetet är att komma fram
till en tänkbar metod för stabilisering av företrädesvis kvicksilver i
rostugnsstoft inför deponering.
I detta examensarbete har prover från månatliga analyser på rostugnsstoftet
studerats. Några av dessa prover har använts för att undersöka variationer
i stoftets sammansättning och för att utföra en karaktärisering av stoftet
avseende kemiskt innehåll, förekomstformer etc. Karaktäriseringen
genomfördes med hjälp av IR-spektroskopi, Raman-spektroskopi och XRD-
analys. Laktester utfördes på stoftet via skaktest prEN 12457-2 för att
bedöma lakbarheten för kvicksilver, arsenik, bly, koppar järn, antimon och
vismut. Ett konstant pH-lakningstest uträttades för att påvisa lakbarheten
för dessa ämnen i stoftet vid olika pH-värden. Ett antal
stabiliseringsförsök utfördes genom att olika tillsatser blandades till två
månadsprover i avseende att studera tillsatsernas stabiliserande effekt på
framförallt kvicksilverinnehållet i stoftet. Stabiliseringsförsöken
utfördes med tillsatser av svavelkis, Merit 5000 (granulerad masugnsslagg),
cement, gips och kalkslam till rostugnsstoftet. Stabiliserade stoftprover
laktestades via skaktest prEN 12457-2. Resultaten från skaktesterna
jämfördes med Naturvårdsverkets gränsvärden för deponi av farligt avfall i
en deponi avsedd för farligt avfall.
Resultaten från utförda laktester uppvisar en låg lakbarhet för
kvicksilverinnehållet i stoftet. Som högst är halten utlakad kvicksilver
ungefär 6 vikt-%. Kvicksilvret i stoftet föreligger till övervägande del i
en relativt stabil form, troligen som kvicksilversulfid. Yngre prover
uppvisar lägre utlakning av kvicksilver än äldre prover som trots den
procentuellt låga utlakningen lakar kvicksilverhalter långt över
gränsvärdet. Det visar sig vara komplicerat att stabilisera kvicksilvret i
stoftet. Laktestet som utförts efter stabiliseringsförsöket åskådliggör
skilda resultat gällande utlakningen av kvicksilver för de olika
månadsproverna. Resultaten från det konstanta pH-lakningstestet tyder på
att pH-värdet inte påverkar utlakningen av kvicksilverinnehållet i någon
högre grad. Utlakningen för respektive ämne vid skaktest på de
stabiliserade proverna överensstämmer med utlakningen vid motsvarande pH-
värden vid den konstanta pH-lakningen. Dessa likheter tyder på att det
snarare är pH-värdet än de specifika stabiliseringstillsatserna som ger den
kraftigt sänkta utlakningen för vissa av ämnena i stoftet. En stabilisering
av rostugnsstoftet försvåras ytterligare av det faktum att äv...
