Andning och cirkulation

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Cirkulationen.

Cirkulationen består av hjärta och blodkärl. Blodkärlen är uppdelade i tre grupper kan man säga, artärer vener och kapillärer. I blodkärlen far allt blod omkring i hela kroppen. I blodet transporteras, näringsämnen, syre, vatten och hormoner. Cellerna i blodet tar också upp avfall som bl. a koldioxid som lämnar kroppen genom utandningen.

Artärer. Här transporteras syrerikt blod ut i kroppen, sånär som på den artär som går från hjärtats högra kammare till lungorna. Direkt från hjärtats vänstra kammare går stora kroppspulsådern (aorta). Den delar sig och går i mindre grenar till huvud, armar och ben. Artärerna förgrenar sig till finare blodkärl, arterioler. I artärerna är blodtrycket högt, de har en kraftig elastisk muskelvägg så att blodet kan pulsera fram. Arteriolerna förgrenar sig sedan vidare till ett nät av väldigt små fina blodkärl, kapillärerna. Kapillärerna har så tunna kärlväggar att allt som blodet transporter kan passera genom dem till vävnadernas celler. Samtidigt tas avfall upp. Kapillärerna övergår sedan till små vener som kallas venoler. Venolerna blir sedan allt större vener som går vidare till hjärtat. I venerna är trycket lågt och kärlväggarna är tunna. Venerna har klaffar som gör att blodet går åt rätt håll. För att venerna ska kunna ska kunna transportera blodet i rätt riktning till hjärtat, är det viktigt att klaffarna fungerar, muskelsammandragningar som pressar ihop venerna så att blodet går uppåt (i T.ex. benen) samt att andningsrörelserna är fungerande. Diafragman fungerar ungefär som en pump som hjälper till att ”suga” blodet till hjärtat.


Det lilla kretsloppet transporterar syrefattigt blod från hjärtats högra kammare till lungorna. Här syresätts det och går tillbaka till hjärtats vänstra förmak. Det stora kretsloppet går från hjärtats vänstra kammare och ut i hela kroppen. Där det avger syre, näring och vätska till kroppens alla celler. På vägen tillbaka tar blodet upp avfall och går sedan till hjärtats högra förmak.

Hjärtat (Cor)

Hjärtat är en muskel som pumpar ut blod i kroppen. Stannar hjärtat betyder det att syret tar slut i kroppen. Känsligast för detta är hjärnan. Redan 10 sekunder efter att hjärtat slutat slå blir vi medvetslösa och efter 4-6 minuter dör hjärnan. Hjärtat är ihåligt och ligger i brösthålans nedre del mellan lungorna och under den nedre delen av bröstbenet. Hjärtat ligger i en hjärtsäck som har en inre hinna, epikardiet, och en yttre perikardiet. Här finns precis som i lungsäcken lite vätska som minskar friktionen och gör att hjärtat lätt kan röra sig. Eftersom hjärtat också är en muskel behöver det precis som resten av kroppen blod för att fungera. Detta får hjärtat genom kransartärerna och det är proppar i dessa som orsakar hjärtinfarkt. Hjärtat kan delas upp i två delar, en höger och en vänster del. I den högra delen har vi höger förmak och höger kammare. Här tas syrefattigt blod emot i förmaken och flyttas till kammaren för att sedan pumpas vidare till lungorna. I den vänstra sidan tas syrerikt blod emot från lungorna i vänstra förmaken. Det förflyttas sedan till vänster kammare och far sedan ut i kroppen.


Blodtryck och puls

När vi mäter blodtryck, mäter vi den kraft som hjärtat pumpar ut blodet i det stora kretsloppet. Vi mäter ett systoliskt tryck, som är det högre värdet och ett distoliskt tryck, som är det lägre värdet. Systoliska värdet är hjärtats tryck när hjärtat arbetar och följaktligen är det diastoliska värdet när hjärtat ”vilar”. Förlorar vi mycket blod sjunker trycket i och hjärtat slår snabbare för att försöka öka trycket. Pulsen mäter vi för att få reda på hjärtats slagfrekvens. Normal puls är ca 70 slag per minut, i vila. Värdet är dock olika fån person till person. En vältränad person har en lägre puls eftersom slagvolymen då är större. Hjärtat kan pressa ut mer blod per slag och klarar därför att upprätthålla syreförsörjningen med färre slag. Hjärtat har ett speciellt elektriskt system som styr slagfrekvensen. Hjärnan känner av i cirkulationscentrum om det T.ex. behövs mer syre och skickar då signaler till ett område i hjärtats högra förmak. Detta område kallas sinusknutan. Sinusknutan skickar i sin tur en impuls till av knutan (mellan höger förmak och kammare). Härifrån går de vidare till purkinjetrådarna som gör att hjärtats kammare drar ihop sig. Dessa elektriska impulser kan registreras med EKG(elektrokardiogram) Hjärtats frekvens styrs alltså efter behovet av syre.

Blod

En vuxen människa har mellan 4 och 6 liter blod. Hälften av blodet består av röda och vita blodceller samt blodplättar. Den andra hälften är plasma, en äggviterik vattenlösning. Blodcellerna bildas i benmärgen. Här mognar de innan de släpps ut i blodomloppet. Vid leukemi släpps omogna vita blodceller ut i omloppet och dessa fungerar då inte i immunförsvaret. De röda blodcellerna har en livslängd på ungefär 120 dagar. När de dör förs de till mjälten där de bryts ner och i viss mån återanvänds till nya celler. För att kroppen ska ha en normal blodbildning är det viktigt att vi får i oss järn.

Varje röd blodcell innehåller proteinet hemoglobin, Hb. Hb binder syrgas och koldioxid. Det är också Hb.s uppgift att transportera gaserna i blodet och ut i kroppen. Vad vi i dagligt tal kallar för blodbrist är i själva verket brist på Hb. Detta kan uppstå vid blödning, brist på vitamin B12 eller brist på järn. De vita blodcellerna försvarar kroppen mot infektioner och ökar i antal vid ett sådant tillstånd. Varet som bildas i sår är faktiskt vita blodceller som invaderar såret för att förgöra främmande mikroorganismer. De flesta vita blodcellerna är stationerade vid speciellt utsatta ställen i kroppen, T.ex. tonsillerna.

Blodplättarna är de celler som gör att blodet koagulerar. När vi blir skadade, så att vi blöder, dras det, skadade kärlet ihop sig och blodplättarna far dit och geggar igen skadan. Detta sker inte bara på ytliga och synliga sår utan också inuti kroppen. Hematom eller blåmärke är ett bra exempel på en inre blödning. Blir det en skada på hjärtats kranskärl kan plättarna täppa till så pass att det bildas en propp (trombos) och då är det risk för hjärtinfarkt. Ett högt antal blodplättar ger ökad risk för tromboser medan ett lågt antal ger större risk för blödningar.
Plasman är den vätska som alla blodceller flyter omkring i. Den är precis som äggets vita 90 procent vatten och resten proteiner. Dess uppgift är att transportera bl.a. hormoner och näringsämne. Plasman är också en viktig del av vätskeregleringen.

Blodet är uppdelat i olika blodgrupper i det så kallade AB0-systemet. Detta system är viktigt att ha koll på vid blodtransfusion. För om blod med fel blodgrupp ges till fel person kan svåra komplikationer uppstå. Blodgrupperna i sig är också uppdelade i ett Rh-system. Vilket ger Rh negativa eller Rh-positiva A, B eller 0 grupper. Jag är A, Rh negativ.


Lymfatiska systemet.

I kroppen finns också lymfatiska organ. På halsen, i armhålorna och ljumskarna är det rikligt med lymfkörtlar. Tonsillerna består nästan enbart av lymfatisk vävnad. I den lymfatiska vävnaden finns rikligt med vita blodkroppar som angriper främmande mikroorganismer. Mjälten, som också år ett lymfatiskt organ, som man idag undviker att operera bort har till uppgift att bryta ner röda blodkroppar och bilda en speciell vit blodcell som kallas lymfocyt.


Sjukdomar i hjärta och kärl.

Hjärtinfarkt

Ofta har infarkt och kärlkramp samma grundorsak, åderförkalkning i kranskärlen. Detta gör att hjärtat inte får tillräckligt med blod. Ett kärlkrampsanfall kan vara mycket obehagligt men det ger inga bestående skador på hjärtat. Men om man drabbats av en hjärtinfarkt skadas ofta den drabbade delen och kan aldrig återhämta sig. Detta leder istället till ärrbildning och försämrad pumpförmåga. Den stora skillnaden mellan kärlkramp och hjärtinfarkt är att vid infarkt blir det stop i kärlen med an det vid kramp endast är en förträngning.

Vid en hjärtinfarkt beskrivs ofta smärtan som tryckande och stramande. Man talar också om känslan av ett järnband som spänns hårt över bröstkorgen. Smärtan kan i vissa fall stråla ut i armarna och eller/käken.
Plötsliga bröstsmärtor och tryck över bröstet är alltså vanliga symtom vid hjärtinfarkt. Men dessa smärtor kan även komma från andra organ till exempel matstrupen eller lungorna. Det är därför mycket viktigt att kontakta läkare vid misstanke, så att man får rätt diagnos och behandling.
Det som avgör hur lång tid det tar för hjärtat att återhämta sig beror på hur stor skadan är. Efter en hjärtinfarkt är det nödvändigt att ändra eller förbättra sin livsstil. Sluta röka, äta hälsosamt, röra på sig. Dessutom bör man ta läkemedel som lindrar besvären och minskar risken för återfall.


Kärlkramp

Hjärt och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag. Ändå har antalet minskat på grund av bättre levnadsvanor samt effektivare läkemedel och operationsmetoder.
Kärlkramp är ett sätt för hjärtat att signalera att det får för lite syre och näringsämnen. Detta händer när det på insidan av kranskärlen bildas kalk och fettavlagringar, som gör det svårt för blodet att passera. Själva namnet kärlkramp är ofta missvisande eftersom endast en liten del av patienterna verkligen har kramp i kärlen.

Ett normalt kärlkrampsanfall leder inte till några bestående skador på hjärtat. Smärtan vid kärlkramp är inte heller lika ihållande som vid hjärtinfarkt. Ju hårdare hjärtmuskeln arbetar, desto mer syre behöver den. Smärtan vid kärlkramp kommer därför ofta när man anstränger sig, vid kylig eller kall väderlek och efter en måltid. Att krampen kommer just vid dessa tillfällen är för att vid ansträngning måste hjärtat arbeta hårt för att tillgodose resten av kroppen med syrerikt blod, vid kall väderlek arbetar hjärtat för att hålla kroppen varm och efter en måltid går det mycket blod till magsäcken som behöver syre till att arbeta med matsmältningen. Eftersom hjärtat har en förträngning i kranskärlen vid kärlkramp får det inte det syre hjärtat behöver för att fungera som det ska och utlöser därför ett anfall. Även psykiska påfrestningar kan utlösa ett anfall.

Man kan säga att om smärtan sitter i längre än femton minuter efter avbruten ansträngning är det inte längre kärlkramp. Symtomen är desamma som vid hjärtinfarkt. Smärtor över bröstet, järnband och hela kittet. Det är därför också här viktigt att kontakta läkare så att man får rätt diagnos och behandling. Läkaren kan vid undersökning (gäller både kärlkramp och infarkt) då vilja göra en koronorangrafi, vilket betyder röntgen av hjärtats kranskärl. Vid en sådan ser man om och var förträngningarna sitter. De allmänna råden vid kärlkramp är att sluta röka, sundare kost, lämplig motion och måttlig alkoholkonsumtion.


Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är ett tillstånd som uppstår när inte hjärtat kan arbeta maximalt. Hjärtsvikt räknas som en av våra folksjukdomar och nära 200 000 personer har detta i Sverige.
Vid hjärtsvikt klarar hjärtat inte av att pumpa ut den mängd blod som kroppen behöver. Detta gör att genomblödningen i njurarna minskar och leder till bildande av ämnen som gör att vätska ansamlas i kroppen. Risken för hjärtsvikt ökar i samband med åldern. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är bl. a, kärlkramp och hjärtinfarkt.
Man kan dela in hjärtsvikt på olika sätt. Systolisk eller diastolisk hjärtsvikt samt akut elle...