Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och
berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som
används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till
största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor
förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig
över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella
miljöstörningar som uppkommer i och med den brytning som hjälper till att
utveckla vårt samhälle.
Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till
täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan
med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.
Ansökningshandlingarna skall i det här fallet även innehålla en
miljökonsekvensbeskrivning. För att skapa ansökningshandlingarna har en
litteraturstudie genomförts, en okulär besiktning har genomförts och i
samband med besiktningen användes också ett precisionsverktyg för inmätning
av täkten i det nationella koordinatsystemet. Inmätningen användes till
att skapa täktritningar i Autodesk Land Desktop 2005. En del i arbetet
bestod i att producera en enkät som skickades till alla Sveriges län med
syfte att hitta skillnader och likheter mellan länen vad avser synsättet
på hanteringen av täktansökningar.
Ansökningsprocessen kan delas in i tre etapper och totalt 16 steg.
Ansökningsprocessen inleds med en samrådsprocess där verksamhetsutövaren,
myndigheter, föreningar, intressegrupper, organisationer och allmänheten
får ge sin syn på den tilltänka verksamheten. Nästa etapp i
ansökningsprocessen är att skapa de ansökningshandlingar och den
miljökonsekvensbeskrivning som skall ligga till grund när länsstyrelsen
beslutar om den tilltänkta verksamhetens tillåtelse. Tredje etappen är
den handläggning som sker på länsstyrelsen med eventuell
kompletteringsremiss, inhämtning av yttrande från berörda, beslut,
eventuell behandling av överklagande mm.
I ansökningshandlingarna ska det även ingå ett avsnitt om hur området ska
behandlas efter det att brytningen är avklarad. Av den anledningen
bestämdes att ett kortare kapitel i arbetet skulle behandla just
efterbehandlingen av täkter. I kapitlet om efterbehandling beskrivs
kortfattat om vad som är viktigt att tänka på vid efterbehandlingen, vad
som kan vara framtida markanvändningen, hur slänter bör utformas, vad
successiv efterbehandling är, hur avbaningsmassor kan återanvändas samt
vad som är viktigt vid vegetationsetablering.
Enkäten i arbetet består av 22 stycken frågor med varierande komplexitet.
Utrymme har getts för enkla frågor om produktionsmängder, antal täkter,
vilka krav som ställs på ritningar, MKB och ansökan. De flesta frågorna är
dock av diskuterande karaktär, dvs. frågor som kräver motiveringar med
intentionen att hitta olikheter och överensstämmelser i synsätten hos länen
och täkthandläggarna. Det som kan sägas om enkäten är att svaren på
enskilda frågor oftast består i några alternativa betraktelsesätt, där
täkthandläggarna gruppvis är överrens medan andra täkthandläggargrupper har
ett helt annat synsätt på frågan.
Arbetet avslutades med att reflektera över ansökningsprocessen som sådan,
samrådens betydelse för skapande av tillförlitliga och grundliga
handlingar. I de...
