FN:s kännetecken för U-länder

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Låg BNP

Arbetslösheten i U-länderna är oftast väldigt hög och de som har jobb tjänar ganska lite pengar. Detta gör att länderna varken importerar eller exporteras så mycket. Att bestämma ett lands ställning med hjälp av BNP:n är dock inte så pålitligt med tanke på att de rika drar upp bruttonationalprodukten.



Lågt kaloriintag, svält

Eftersom få människor har fast arbete har de heller ingen fast inkomst och kan därför inte köpa mat. Föräldrarna ser barnen som en slags ålderdomsförsäkring, om de får många barn är chansen att några överlever större än om de bara får ett eller två barn, detta gör att banen får mindre att äta.



Analfabetism

Utbildningsmöjligheterna i U-länder är väldigt begränsade eller obefintliga. Bara de rikaste i samhället har råd att låta sina barn gå i skolan. Till skillnad från i Sverige vill dock alla barn utbilda sig, men många måste hjälpa sina föräldrar och jobba i hemmet med vardagssysslor och hinner därför inte med skolan.



Höga födelsetal och låg medellivslängd

Hygienen hos de flesta hushåll i U-länder är dålig. Detta leder till att människorna drabbas av sjukdomar, som kan leda till döden. Klarar människorna barndomen blir de nästan immuna mot vissa sjukdomar och får förhoppningsvis ett normallångt liv. Att medellivslängden kan vara ner mot 45 år betyder alltså inte att folket dör då, utan den höga barnadödligheten drar ned medellivslängden.



Beroende av bistånd

U-länderna tvingas låna av rika I-länder för att överhuvudtaget kunna existera. Men de har inte råd att betala tillbaka lånen så de får låna ännu mera för att amortera sina gamla lån. Sen fortsätter det likadant och U-länderna försätts i skuld till I-länderna. De hamnar till slut i en ond, mörk cirkel som är väldigt svår, om inte omöjlig, att ta sig ur.



Stark urbanistering

På landet saknas arbete, utbildningsmöjligheter och jord. Därför tvingas allt fler människor flytta in till städerna, detta kallas urbanisering och drabbade Sverige på slutet av 1800 talet och England ännu tidigare, vilket banade väg för den första industrialiseringen. Så man skulle kunna säga att U-länderna ligger ca 100 år efter oss i utvecklingen. Men för att stoppa att folket flyr landsbyggden krävs att någonting görs åt de förfärliga levnadsförhållandena på landet.



Inriktning på ett fåtal råvaror

I dag exporterar U-länderna ett fåtal råvaror till utlandet. Den europeiska koloniseringen av Afrika berodde på tillgångarna av billiga råvaror. Många gruvor ags fortfarande av Europeiska bolag, vilket gör att den största summa ändå tillfaller Europa, och inte Afrika. Vad Afrika behöver göra är att försöka bygga upp industrier för att förädla råvarorna inom landet, på så sätt skulle också många nya jobba skapas.



Underutvecklat jordbruk

Liksom samhållets andra delar är jordbruket i U-länderna underutvecklat, vilket beror på fattigdom och andra negativa faktorer. Två förklaringar till detta skulle kunna vara deras geografiska läge och de nationella förhållandena i landet. Bondgårdarna tvingas kanske köpa in dyra maksiner av rikare länder. Allt de producerar under en längre tid går då till att betala tillbaka skulden, och vinsten försvinner.



Svag industri

Dagens industri i U-länderna skulle vara mycket starkare om man inte bara utvann råvarorna utan också förädlade dem och tillverkade exportprodukter för att få in pengar till landet. Av hela världens industriproduktion står U-länderna för endast 10% trots att det finns fler U- än I-länder. Om industrin förbättrades skulle många problem lösas direkt.



Hög arbetslöshet

En tredjedel av alla människor i U-länderna är utan arbete. Detta är en del av den onda cirkeln, och beror på ungefär samma sak som Svag industri. Genom att förenkla tillverkningsprocessen kunde man sysselsätta fler människor samtidigt som det skulle bli billigare. Och utan ökad sysselsättning så kommer utvecklingen ...