Byta Klass

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag va i en båt, en eka jag rodde över en sjö. Jag var helt ensam på sjön. Plötsligt blåste det upp till storm. Jag försökte ro i land men det gick inte hur jag än försökte ro så kunde jag inte ro. Båten kantrade och jag kastades över bord. Jag skunk som en sten till botten. Jag försökte simma men jag kunde inte jag var förlorad…..

Men vad är det här jag lever ju. Jag är inte längre på havets botten är jag död? Vem är det som står över mig och skriker? Mamma?

- Maria för sista gången du måste gå upp nu!
Det var bara en dröm. Men jag är ju blöt

- Ja förlåt, jag fick lov att hälla ett glas med vatten över dig för att du skulle vakna. Men du ska ju faktiskt träffa din nya klass i dag.
- Ja just det. Med ett ryck så var jag ur sängen. Orientera mig förbi flyttlådorna påväg in i duschen.

För en vecka sedan så levde jag ett fridfullt lit i Stockholm och nu så är jag i Göteborg.
Det måste nog vara bland det värsta som finns, att flytta, att byta klass, och framförallt, att börja i en ny skola, där man inte känner en enda person. Speciellt för en som vuxit upp och levt hela livet i en trea, i ett stort hyreshus, i en förort där alla känner alla, med mamma, pappa och en liten hund.
Men i och med att pappa hade fått ett mycket bättre jobb inom företaget, och därför var vi tvungna att flytta till Göteborg

Där satt jag alltså, nyduschad på sängkanten, i en stor lägenhet i centrala Göteborg, Det är när man verkligen tänker på allt bakom sig som man riktigt förstår hur mycket man saknar nått. Bara den där korvkiosken på hörnet där man kunde köpa. Jag reste mig upp och tog fram min gamla skolkatalog och plötsligt insåg jag när jag kollade på min gamla klass vad skönt det skulle vara att byta, att bara börja om allt på nytt liksom. Inga fördomar, ingen vet vem jag är och vad jag har gjort innan. inga rykten som hänger efter en. Tänk om min nya klass är värsta tönt klassen eller om jag blir mobbad även i den här klassen, för det hör väll inte till vanligheten att man flyttar från Stockholm till Göteborg. Jag kanske blir mobbad för min dialekt.

Plötsligt Mamma väckte mig ur mina dagdrömmar.
– För sista gången Maria, Skynda dig att göra dig i ordning, du vill väl inte komma försent redan första dagen? Fixa i ordning dig du, så gör jag i ordning frukosten.
– okej ropade jag. Och satte mig framför spegeln i mitt rum och börja kamma håret när började tänka på min nya klass igen, hur den skulle vara om det finn någon klassens pajas även i den här klassen, eller någon jätte populär som alla bara ser upp till

Den här morgonen var allt verkligen konstigt. Alla sprang vi hit och dit i lägenheten och letade efter alla möjliga saker i alla möjliga kartonger. Själv så tog jag av och på mig kläderna minst 6gånger. Funderingar slog mitt huvud Vad har folk igentigen på sig i Göteborg? Vi kom ju ganska nyss till Göteborg så inte hade jag hunnit fundera på vad som var ”inne” just här. Dom kanske tycker att jag klär mig hel konstigt. Jag hade en hel del frågor i mitt huvud medan jag gick den korta lilla biten till skolan.
- Wow, allt ligger verkligen centralt här, kom jag på mig själv med att tänka. Fortfarande med tankarna på annat håll gick jag in på skolgården, när plötsligt crash.
- Oj, förlåt, gick det bra?
Det var en blond tjej ungefär i min ålder. Som jag hade sprungit ihop med.
- Jo det gick bra, sa jag och reste mig upp och skrapa av lite smuts från kläderna
- Säkert? frågade hon. Förresten, dig har jag inte sett förut. Är du ny här?
- Ja, sa jag, och log lite genant. Jag heter Maria. Och ska börja i den här skolan.
– och jag heter Jonna. Och jag går i 9a så vi kommer säkert springa på varandra någon gång i korridoren
skolklockan ringde och hon sa att det var nog bäst vi skynda oss. Fast vi bara hade pratat några minuter så kändes det som hon var ända som var lite som jag på den här skolan.
- 9...11...13...15, där var det, mitt klassrum.
Jag tog ett djupt andetag, och knackade på klassrumsdörren. Steg hördes innanför dörren, och så öppnades den av en rund kvinna på en 45-50, sådär, som hade ett stort snällt leende.
- Hej, välkommen! Du måste vara den nya tjejen Maria från Stockholm.
Jag steg in i ett klassrum som såg riktigt mysigt ut, det var en ganska stor klass närmare 26 stycken.
- Du kan ta den där lediga bänken som står längst bak till höger sa hon.
Jag blickade mot hörnet och upptäckte att bredvid mig så satt den där blonda tjejen som jag hade krockat med några minuter tidigare. En lättnad spred sig genom kroppen.

- Hej igen sa hon vad roligt att du hamnade i just våran klass. Vi kommer säkert att bli vänner, och så kan jag visa dig runt på skolan i nästa rast.
Jag hängde av mig jackan på stolen och satte mig ner och tänkte på vad hon hade sagt att det skulle bli roli...