Montessori och vanliga skolan

20020 visningar
uppladdat: 2003-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Montessoripedagogik mot vanliga skolan
Inledning
Jag har valt att arbeta efter frågeställningen: Har den som gått i en montessorigrundskola någon för- eller nackdel mot de elever som kommer från den kommunala, traditionella skolan? Jag har främst använt mig av egna erfarenheter och slutsatser och även av ett samtal med Sven Marling, min förra NO/matte lärare och böcker som redovisas i källförtäckningen.

Analys

Montessoripedagogiken
Montessori representerar en filosofi där eleven själv ska ta initiativ till lärandet. Initiativet tas genom en självständig planering av arbetet i exempelvis veckoperioder och därefter att man själv söker reda på den information som behövs till arbetet. Alla montessoriskolor jobbar efter mottot ”Hjälp mig att hjälpa mig själv”. Detta syns tydligt när man tittar på vilken roll läraren har i ett montessoriklassrum. De är där för att underlätta för eleven at hitta information och att vara en informationskälla. Hela skolan genomsyras också av att eleven ska vara inspirerad att lära och man arbetar bara för sin egen skull, därför sätts inga betyg förutom på de obligatoriska nationella proven i nionde klass. Även prov är något mycket sällsynt på montessoriskolor. Detta för att minska pressen på eleverna och för att framhäva att man studerar för kunskaperna, inte proven.

Skillnader
Man kan tänka sig att det finns många skillnader i hur en montessorielev och en elev från den kommunala skola uppträder när de kommer till gymnasiet. Jag har valt att arbeta utifrån fyra frågor:

1. Har montessorielever sämre teoretiska baskunskaper?

Denna fråga är central för att svara på min frågeställning.

2. Presterar montessorielever bättre vid muntliga framträdanden?

Eftersom många arbeten på gymnasiet presenteras muntligt och betygen med säkerhet hänger på dessa och man på montessoriskolor presenterar nästan alla arbeten muntligt tycker jag det intressant att se om övningen ger någon effekt.

3. Räcker montessorielever upp handen mindre ofta än andra elever?

Eftersom montessorieleven kommer från en skola med ett helt annat undervisningssätt där man inte behöver räcka upp handen för att prestera bra kan det vara intressant att undersöka hur anpassningen till det nya undervisningssättet fungerar.

4. Påverkar det eleven positivt eller negativt att inte ha haft betyg före gymnasiet?

Då avsaknaden av betygen är en stor skillnad mellan de båda skolformerna är det naturligt att försöka besvara denna fråga.

Analys och diskussion
Lusten att lära är som jag tidigare har skrivit central i montessoriskolan och därför görs mycket som endast går att lära sig genom råplugg till någonting mindre viktigt som man inte behöver fästa så mycket vikt vid. Detta syns särskilt tydligt när man ska lära sig grammatik i främmande språk. Råplugg är det enklaste sättet att lära sig grammatik och till det lämpar sig inte montessoripedagogiken. I vissa ämnen är montessoripedagogiken en nackdel.

Därför kan montessorielever ha ”öar” av kunskap där kunskapen inom ett mycket specifikt område är omfattande men det är förhållandevis tomt mellan ”öarna”. Naturligtvis följer alla montessoriskolor skolplanen men skillnaderna blir ändå betydande, särskilt inom de teoretiska områdena.

Muntliga framträdanden är något som det tycks fästas mer och mer vikt vid i den moderna skolan. Det gynnar montessorielever eftersom muntliga framträdanden är någonting som nöttes i grundskolan efter att i stort sett vartenda arbete slutförts. I slutet av nian hade alla mina skolkamrater utvecklat en teknik och ingen misslyckades med muntlig föredragning. Så är inte riktigt fallet på gymnasiet. Här är vissa av eleverna från den kommunala skolan ganska osäkra och onaturliga när de ska tala inför klassen. Betyg på muntliga framträdanden är naturligtvis nytt för montessorielever och det kan naturligtvis inverka negativt på enskilda individer.

Om montessorielever räcker upp handen mindre ofta beror naturligtvis till största delen på personligheten, men det finns nog en liten förklaring i ens skolbakgrund också. Risken att bli bortglömd i en liten klass på grund av att man inte räcker upp handen finns inte. På en montessoriskola arbetar man också väldigt självständigt och det onödigt att gå prata med läraren så länge som man förstår. Att räcka upp handen är ett opersonligt och automatiserat sett att ta kontakt med läraren. Kommunikation mellan människor som känner varandra fungerar ju inte så. Detta gör att eleven kan tycka att det är lite onödigt att svara på frågor som man kan svaret på och man reflekterar inte över att det kan gälla ens betyg. Istället presterar man på mer påhittiga sätt som andra elever inte tänker på. Min förre lärare Sven Marling stöder denna tes.

Anledningen till att man på montessoriskolor inte använder sig av betyg är ganska komplicerad. Att få betyg när man befinner sig i en väldigt tumultartad period av sitt liv, puberteten, kan vara väldigt knäckande för den som har en jobbig period. Man kan vänta in elevens mognadsprocess och istället satsa på att man vid nians slut är en psykiskt stark och trygg person. Ur denna synvinkel är det otroligt positivt att slippa betyg. Den som kommer till gymnasiet skoltrött och psykologiskt slutkörd har naturligtvis ingen bra situation.

Sven berättade om en situation han hade varit med om när han arbetade på en kommunal skola med det gamla betygsystemet. Att behöva sätta en etta på en elev som jobbar så bra som det är möjligt för den eleven med den elevens förutsättningar, men som inte når upp till de andras nivå, är inte roligt för läraren. Eleven riskerar dessutom att knäckas och inte heller prestera bra i framtiden. Ser man det däremot från vanesynpunkt kan det naturligtvis vara jobbigt att bli plötsligt bli bedömd efter en skala. Det är trots allt mycket som står på spel när man får sina gymnasiebetyg. En vanlig situation bland montessorielever är att man deppar ihop totalt efter att ha fått tillbaka sitt första misslyckade gymnasieprov, medan en elev från den kommunala skolan bara tar nya tag och går vidare. Montessorielever har dock visat sig bland toppeleverna i utredningar som Lunds Montessorigrundskola gjort. Vad detta beror på är naturligtvis omöjligt att säga men det är ingen omöjlig hypotes att det till viss del beror på en studieuppmuntrande familj med höga krav, bra sociala förutsättningar och liknande men att mycket beror på montessoribakrunden.

Jag är själv ett typexempel på den f.d. montessorieleven. Att rabbla fransk grammatik och kemiska formler är jag inte bra på men när det kommit till friare arbete med en deadline att hålla har det gått bättre. Förmodligen på grund av min erfarenhet att planera arbetet själv.

Sammanfattande slutsats
För en psykiskt och kunskapsmässigt svag person är det en klar fördel att gå i en montessoriskola eftersom risken att bli bortglömd och orättvist behandlad av läraren är obefintlig....

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Montessori och vanliga skolan

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-02-07

    Hej. Jag är en själv en nioond

Källhänvisning

Inactive member [2003-09-18]   Montessori och vanliga skolan
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2255 [2022-11-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×