Ozon

1 röster
19724 visningar
uppladdat: 2003-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Ozon är en gas med molekyler som består av tre syreatomer (O3) till skillnad från den vanliga syrgasen, som bara består av molekyler med två syreatomer (O2).
Att inandas gasen är mycket giftigt. Ozongasen anses, tillsammans med cyangasen vara den mest giftiga gas som existerar. Trots att gasen är så giftig är den ändå livsviktig för oss. Den fungerar, på mellan 20-35 km upp i atmosfären, som ett skydd mot UV-strålning.
Ozon bildas av vanlig syrgas. Ultraviolett strålning kommer in i atmosfären och träffar en -molekyl. -molekylen delar upp sig i två enkla syreatomer ( ). Enkla syreatomer bildar gärna molekyler tillsammans med . De bildar tillsammans
ozon, .

UV-strålning.
UV är en förkortning på ultraviolett strålning. Ultraviolett strålning är elektromagnetisk strålning, som ligger delen med synligt ljus i det elektromagnetiska spektrat.
UV-strålarna kan delas upp i UV-A, UV-B och UV-C. UV-A är den typ av ultraviolett strålning som används i solarier. UV-B varierar mycket med solhöjden och atmosfärens ozoninnehåll. Den typen av UV-strålar är starkt biologiskt aktiv och orsakar solbränna och hudcancer. UV-C är den farligaste strålningen. Det är den strålningen som absorberas av ozonlagret, det är också den strålning som är skadlig för biologiskt liv.
UV-strålningen kan orsaka mutationer i djurcellernas cellkärnor. Arvsmassan kan ändras så att cellen får informationen att masskopiera sig. Detta innebär att cellen kan vara upphov till en elakartad cancertumör.
UV-strålningen kan, utöver hudcancer, även orsaka en typ av brännskador på olika typer av vävnad. Då även på hornhinnan vilket leder till "snöblindhet" eller grumling av linsen, grå starr. Sist, men inte minst, kan UV-strålningen leda till nedsatt immunförsvar.
Även växtriket skulle drabbas av en högre UV-strålning. Och då är det speciellt vissa kommersiella växter, som har visat sig extra känsliga.
Vad som är värst är inte så svårt att bestämma. Det är havets ekosystem. Det är i första hand fiskyngel, larver och växtplankton. Dessa organismer är basen för nästan allt liv. Växtplankton tar bland annat upp en stor mängd koldioxid, som är den största växthusgasen.

Freon.
Men vad är det som förstör vårt skyddande ozon-hölje då? Det är kloratomen, som bildas när freon träffas av UV-strålar. Det farligaste som finns för ozon-skiktet.
Kloratomen förenar sig gärna med en av ozonmolekylens syreatomer och bildar klormonoxid. Kvar blir två syreatomer, som sitter ihop ( ), en syremolekyl. Kloratomen tar sedan en syreatom från en annan ozonmolekyl, släpper iväg sina två syreatomer tillsammans, som en syremolekyl. Den börjar sedan om från början. En kloratom kan förstöra cirka 100 000 ozonmolekyler.
Ordet freon är ett handelsnamn, lanserat av Du Pont-koncernen, som kommer ifrån engelskans freeze.
Freoner är inga naturligt förekommande ämnen. De uppfanns på 30-talet. Det är ganska enkla föreningar som består av en kort kolkedja med påhakat klor och fluor (CFC), det kan även finnas påhakade väteatomer (HCFC). Ett annat ämne, som påminner om freoner är haloner. Där är kloret utbytt mot brom.
De så kallade hårda freonerna (CFC) är en typ av freoner som är mycket långlivade. Därför har de varit mycket intressanta och populära bland kylskåpstillverkare.
Men från 1 januari 1995 är de förbjudna. Industrin har istället börjat använda andra alternativ. Det handlar i första hand om HCFC (mjuka freoner). De har en kortare livslängd och ska inte bryta ner ozonlagret lika mycket som CFC. Vad som gick fel var att HCFC-freonerna kommer nå ozonlagret ungefär samtidigt som 60-70-talets CFC-freoner, runt år 2000. Ozon skiktet lukras upp mer nu än tidigare.
Kylskåpspamparna förstår att HCFC inte kommer vara tillåtet att använda i framtiden. De tar då fram sitt andra "miljövänliga" alternativ, HFC. HFC fungerar i och för sig inte som ozonnedbrytande, eftersom det inte innehåller klor. Ett kilo HFC ger däremot en växthuseffekt som 3200 kilo koldioxid, och i framställningen av HFC bildas ozonförstörande ämnen som biprodukt.

Greenfreeze.
För bara några år sedan menade kylskåpsbranschen att det var omöjligt att tillverka kylskåp utan freon. Men på mindre än ett halvår lyckades Greenpeace tillsammans med ett tyskt företag, DKK Scharfenstein, tillverka ett kylskåp utan freon. Resultatet kom i Juni 1992.
Industrin hade tänkt lösa problemet genom att använda HFC. Greenfreeze använder propan, som kylmedel, butan, som kylmedel och drivgas samt pentan, som isolering. Den pentanblåsta plasten, som används som isolering, har en något sämre isoleringseffekt än CFC-blåst polyurentanskum. Men eftersom CFC är förbjudet sedan 1/1-1995, behövs något annat och då är detta det bästa alternativet.
Som försvar säger den kylskåpspamparna att kylskåpet är farligt vid brand, eftersom propan/butan är en explosiv gas. Kylskåpet utsattes då för brand och ingenting hände. Detta beror på att det inte är mer gas i kylskåpet än vad det är i två cigarettändare (25 g). När ett CFC-kylskåp utsattes för samma test kunde inte någon skillnad i branden märkas heller, men istället bildades giftiga gaser under branden.
En annan punkt som kylskåpsbranschen pekat på i försvar är att propan/butan inte ger samma effekt som CFC. Detta har de kommit fram till genom att byta ut CFC mot propan/butan i ett CFC-kylskåp. Men Greenpeace och DKK Scharfenstein har, med endast några små förändringar uppnått en högre effekt med propan/butan än med CFC.
En uppoffring måste man däremot göra. Isoleringen, som ska "hålla kvar" kylan, är något sämre än den gamla, ozonfarliga CFC-isoleringen. Detta innebär att man måste ha 42 mm isolering istället för 32 mm, som med den gamla isoleringen. Ett kylskåp med samma yttermått, som ett standardskåp idag, får en brukbar volym på 15 liter mindre. Denna uppoffring lär ändå löna sig flera gånger om inom de närmaste generationerna.

Kineserna köper kylskåp.
Tiderna i Kina håller snabbt på att bli mycket bättre och de 1,3 miljarderna, som inte har kylskåp visar nu sitt intresse. Eftersom CFC-kylskåpen hade tappat marknad i väst, såg företagen sin chans att etablera sig i Kina. Kineserna ville hellre köpa CFC-kylskåpen eftersom de var billigare än Greenfreeze.
Skulle en miljard kineser köpa kylskåp med freoner i skulle ozonskiktet inte klara sig. Ozonskiktet över Europa var,enligt mätningar från januari 1995, 20% tunnare än normalt.
Nu har Kinas näst största kylskåpstillverkare fått bidrag och håller på att bygga om fabriker för omställning till Greenfreeze-tillverkning.
Arbetet för att sprida Greenfreeze till fattiga länder fortgår. Det har även lett till resultat i Brasilien, Rysslan...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Ozon

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-09-18]   Ozon
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2279 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×