Parfymhistoria

1 röster
9846 visningar
uppladdat: 2003-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Egypten
De allra första parfymrecepten finns i Eberspapyrusen från 1550 f.Kr. Man importerade doftämnen från Kina och från Indien. Men Egypterna odlade själva mynta, timjan och oregano som när de fick dra i en viss olja blev vanliga och billiga dofter för alla. andra populära dofter var anis och rosmarin. Från träden fick man kassiakanel, cypress och citron. Men man kunde även använda hartser som bensoe, meckabalsam och galbanum. I det gamla Egypten fanns det sju etablerade parfymsalvor som användes som parfym, rökelseoffer och vid balsamering. Det sägs att Keops mor begravdes med alla sju oljorna. Dessa oljor var;
· Festdoft.
· Hekenu-olja.
· Syrisk balsam.
· Ekhenem-salva.
· Smörjelseolja.
· Bästa cederolja.
· Bästa libyska olja.
I mellersta riket runt 2000 f.Kr. tillkom en åttonde olja kallad söt olja eller myrra.

En vanlig form av parfym i denna tid var små koner av fett som man satte på huvudet, i värmen smälte fettet, rann nedför ansiktet och nacken och spred den valda doften. En stor mängd parfym konsumerades i Egypten, kanske därför att fredagar var en lagstadgad dag för alla att använda parfym.

I Thutankhamons grav från 1300-talet f.Kr. återfann man små flaskor med parfymblandningar som fortfarande doftade lite efter 3000 år. Cleopatra ska ha tagit emot Marcus Antonius i ett rum där golvet var täckt med en halvmeter rosenblad.

Mumien skulle garantera att kroppen fanns var när själen återvände. Det var vad man trodde då. Greker och araber plundrade de egyptiska gravarna för att använda pulvret som parfym och medicin, därför började egypterna att mass- och fortproducera mumier så att de kunde sälja pulvret och tjäna pengar. Långt in på 1800-talet fortsatte man att producera mumier och sälja pulvret till apotek i Europa.

Mesopotamien
Parfym hade högt anseende i Mesopotamien därför att frågan om väldoft ansågs vara en religiös sak. Man brände ofantliga mängder rökelse till gudarna och smörjde själv in sig med symboliskt renande väldoft. Det var också här de kom på att man kunde blanda doftämnen i murbruket nå när solen värmde upp byggnader så doftade dem. Detta gör man fortfarande i dessa trakter när man bygger moskéer.

Babylon var perfekt placerat mellan Medelhavsländerna och Orienten, det blev runt 17000-talet f.Kr. ett handelscentrum för parfymer och skönhetssalvor, ända tills 1500-talet när européerna hittade nya handelsvägar.
Européerna hade inte en aning om doftämnenas ursprung så de proppades fulla med rövarhistorier om hur sällsynta och svåråtkomliga varorna var.

Kina
Från Kina finns det mycket gamla rökelser bevarade, ända från ca 1500-talet f.Kr. I den äldsta bevarade farmakopén finns hundratals recept nerskrivna och det framgår även att man betraktade dofter som läkemedel. Framför allt verkade det som om man använde doftpåsar, det förekom även parfymerade pengar av siden.
Favoritdofterna var mysk lotus, orkidé, jasmin, kamelia, viol, cassiakanel men framförallt hennablommor. Parfymkonsten blomstrade särskilt utanför Ganges där de rituella baden ingrep doftande offer.
Till de indiska teknikerna f.Kr. hörde;
· Bhavana - utdrag eller indränkning av pulver i vätska.
· Pacana - indränkning och sedan urkokning av material.
· Bodha - förstärkning av doft med särskilda ingredienser.

































Parfymhistoria : Grekland

Gudarnas doft
Greklands gudar inte bara levde av nektar och honung, så fort de uppenbarade sig så spred de skyar av väldoft, och så skulle ske även med människorna när det kom till de paradisiska nejderna efter döden. I Homeros berättelser förekom flera gånger insmorning med doftande oljor. Enligt honom lärde sig människorna parfymeringskonsten av Venus nymfer som skvallrade för den trojanske prinsen Paris. Tillslut slukade parfymerna så mycket pengar att statsmannen Solon 594 f.Kr. förbjöd försäljning av parfym i både Aten och Sparta, sedan skickade han ut slavkokarna ut ur städerna. Liksom de äldsta kinesiska läkarna betraktade Hippokrates och han kolleger på 400-talet f.Kr. dofter som läkemedel. Sokrates som inte alls gillade det överdriva bruket av parfymer sa vid samma tidpunkt;
”Om en slav och en friboren man gnids in med vällukt, luktar de likadant inom ett ögonblick, men de dofter som kommer ur arbete ute i det fria kräver både dygdliga levnadsvanor och ganska mycket tid om de ska vara angenäma och passande för en firboren man.”

Huvudkransar av blommor och blad användes för doftens skull antogs vara medicinsk. Enligt dåtida läkare ska bruket ha inspirerats av en svårt huvudvärksplågad man som funnit lättnad genom att binda huvudet i hårt band.
”De började sålunda binda om huvudet med gilanger och kronor av myrten för att hålla tillbaka se stigande vinångorna, och rosenkedjor användes för att lindra huvudvärken och skänka svalka.”
Tillslut kom gilangerna att ingå i måltidsetiketten, när slavarna bar in blomstergilanger så visste gästerna att måltiden nalkades. Vid banketter lades små luktpåsar ut vid gästerna. Både män och kvinnor parfymerade kropparna, en parfym till varje kroppsdel. Mycket rökelse gick åt vid begravningar, särskilt när det var för att hedra fallna hjältar. Men det var för örtoljorna som grekerna blev berömda, skickligheten i att bevara dofter möjliggjorde någonting helt nytt - blomdofter.

Egypten blev kända för att kunna tillverka parfym med blomdoft. De egyptiska männen använde lätta dofter så som ros och lilja, kvinnorna använde de tunga dofterna så som myrra, timjan och diverse sammansatta ”egyptiska oljor”.
Olika städer specialiserade sig på var sin speciell doft av olika växter. Populärast var krokus, ros och saffran. Speciellt tokiga var de i violen, de kanderade och stekte den, badade i dess parfym, täckte golven med blommorna och dränkte in duvor med doften.
Det var kvinnorna so...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Parfymhistoria

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-09-18]   Parfymhistoria
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2313 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×