Mirakelhjärnan

13 röster
43064 visningar
uppladdat: 2003-10-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
OCH HJÄRNAN
DE NYA UPPTÄCKTERNA

DET BÄSTA UR MIRAKELHJÄRNAN ”Jean Carper”

Man kan nu påverka hjärnans kemi med kosttillskott, dieter och andra förändringar i livsstilen. Och med mental och fysisk träning.
Hjärncellerna producerar hela tiden nya dendriter och receptorer, bildar nya synapser eller kommunikationscentraler och justerar sammansättningen av de signalsubstanser som stimulerar aktiviteten i hjärnan.

Det visar sig också att ex vitaminer är kraftfulla antioxidanter med enorm inverkan på alla celler- inklusive hjärnans.

HJÄRNFAKTA
Antalet nervsynapser i hjärnan har uppskattats till 100 000 000 000 000 (hundra miljarder).
Utan signalsubstanserna skulle ljuset slockna i hjärnan;
Det innebär att maten vi äter faktiskt reglerar hjärnans funktioner.
Processen genom vilken hjärnans ”kopplingar” sker kallas plasticitet. Det innebär att hjärnan alltid förändras och reparerar sig själv.
Gamla hjärnor dör inte – de bara laddas ur.
.
SÅ HJÄRNAN KRYMPER – ÄN SEN DÅ?
Det som normalt åldrande människor ofta upplever som försämrat minne
”Jag har det på tungan” syndromet beror inte på att cellerna dör, utan helt enkelt på att de arbetar långsammare. Att hämta lagrad information går omkring tio procent långsammare efter sjuttio års ålder

DEN STÖRSTA FIENDEN: FRIA RADIKALER.
Denham Harman, professor upphovsman till teorin om fria radikaler som orsak till åldrande, förklarar att alla celler inklusive hjärncellerna genom hela livet bombarderas med attacker från instabila kemikalier som kallas fria syreradikaler och är ett resultat av att vi andas, äter och helt enkelt lever. När mitokondrierna förbränner syre för att skapa energi till cellerna bildas fria radikaler som en biprodukt.
Normalt ombildas de kemiskt till små missiler som attackerar mitokondriernas väggar och till gifter som tränger igenom cellernas inre, till och med vår DNA, och själva cellmembranen. I nervceller får anfallen från de fria radikalerna dendriterna att dra sig tillbaka och synapser att försvinna, vilket drastiskt försämrar cellens möjligheter att kommunicera. Till slut hotar skadorna från de fria radikalerna själva cellens överlevnad.
Antioxidanterna letar upp de fria radikalerna och förintar dem som ett laservapen i en science fiction-film. Den strategin har givit fantastiska resultat och visat att antioxidanter är ett av de mest lovande sätten att rädda hjärnan på.

ÄR DET ÅLDRANDE ELLER ALSHEIMER?
Alzheimer börjar i området runt Hippocampus (Hippocampus är centrum för många minnes och inlärningsfunktioner.) Ungefär fyra procent av befolkningen mellan sextiofem och sjuttiofyra år utvecklar Alzheimer. Siffran hoppar upp till ungefär femtio procent över åttiofem års ålder.

STRESS KAN SKADA HJÄRNAN
Först på senare tid har de insett att hormoner, till exempel östrogen, och stresshormoner. T. Ex kortisol., också bidrar till formandet av den vuxna hjärnan. Det är både bra och dåliga nyheter.
Stress utlöser ”kamp-eller-flykt-syndromet” –Forskningen ger vid handen att kronisk stress faktiskt kan krympa hippocampus- hjärnans minnescentrum.

ÖSTROGEN – MINNESMOLEKYLEN
Många forskare tror att hormonet östrogen är en kraftfull minnesbevarare hos äldre kvinnor och kanske även ett motgift mot alzheimer.
Östrogen stimulerar tillväxten av dendriter och synapser i nervcellerna, vilket förbättrar kommunikationskanalerna. Dessutom visar nya undersökningar att östrogen är en stark antioxidant som skyddar hjärncellerna från att skadas av fria radikaler. Cellstudier visar att östrogen minskar förmågan hos vissa gifter i hjärncellerna – till exempel glutamat och proteinet betamyloid som återfinns i hjärnan hos personer med alzheimer. – att generera skadliga fria radikaler.

HJÄRNAN VÄXER MED MOTION
Aerobisk träning orsakar ett större blodflöde till den främre hjärnbarken som hanterar praktiska funktioner.
Samt att motion ökar försvaret mot fria radikaler samt att aktivitet, oavsett sort, förbättrar humöret.

FISK I MASSOR.
Idag förekommer omega-6-fettsyrorna som finns till tjugo gånger så hög grad som omega-3. det gör cellerna sjuka, särskilt hjärncellerna, som helt enkelt lägger av eller dör om det finns för lite omega-3 och för mycket omega-6

BRA MAGERT KÖTT
Vilt är en källa till omega-3-fettet, som är så viktigt för hjärnans utveckling. Fett från vilt innehåller 2,5 procent omega-3-fettsyror av typen EPA. Den är i princip obefintlig i tamboskap.
NÖTTER OCH BALJVÄXTER
Nötter och baljväxter ger högvärdigt växtprotein, En modern nackdel: torkade bönor på burk och saltade nötter innehåller mycket natrium,
För att undvika för mycket natrium – koka egna bönor utan salt, skölj konserverade bönor noga och köp osaltade nötter.

FLINGOR, PASTA, BRÖD
Spannmål, särskilt vete, kan utlösa subtila allergiska reaktioner hos många människor, vilket ger upphov till huvudvärk och depression såväl som ledgångsbesvär och mag-tarmproblem.

MJÖLKPRODUKTER
Maten bör innehålla begränsade mängder eller inget alls av mjölk, smör, ost och andra mjölkprodukter. För vissa individer är detta helt fel sorts mat, för dessa personer saknar det enzym som krävs för att bryta ner mjölken. Komjölk är också en vanlig orsak till allergier.

SOCKER.
De flesta av våra kolhydrater är helt enkelt socker – ”tomma” kalorier.
Säkert är att den höjer nivåerna av insulin, glukos och triglycerider i blodet, med risk för stroke och problem med hjärnfunktionen.

BEHANDLADE OLJOR
Ett överskott av fleromättat fett, inklusive härdat fett och transfettsyror, ger upphov till problem i cellerna, vilket påverkar hjärnan negativt. Oljor som motsvarar hjärnans behov på ett bättre sätt: rapsolja, olivolja och linfröolja.

KALIUM OCH NATRIUM.
Människor är de enda som äter mer natrium än kalium. Och vi betalar ett högt pris i form av handikapp som härrör från högt blodtryck och stroke.

NIO SÄTT ATT GE HJÄRNAN DET DEN VERKLIGEN VILL HA

1. Ät frukt och grönsaker
2. Ät kyckling utan skinn eller mycket magert kött eller vilt.
3. Ät torkade bönor – baljväxter av alla slag, inklusive jordnötter, helst osaltade.
4. Ät nötter, helst valnötter och mandel.
5. Ät fet fisk (lax, sardiner, makrill) och skaldjur.
6. Begränsa intaget av omega-6-fettsyror (särskilt majsolja), härdat vegetabiliskt fett och transfettsyror.
7. Begränsa intaget av socker och salt (natrium).
8. Begränsa intaget av halvfabrikat.
9. Ta fiskoljekapslar, särskilt om du inte äter fisk flera ggr i veckan.

HUR FETT KAN HJÄLPA ELLER STJÄLPA HJÄRNAN
Hjärnan är kroppens fetaste organ- 60 procent av den består av lipider (olika fettliknande substanser)

DÅLIGT FETT BRYTER NER HJÄRNAN
Den yttre membranen i hjärncellerna kan stelna och skrumpna ihop; dendriternas tentakler som sträcker sig ut från cellerna för att kommunicera med andra celler kan hämmas i sin tillväxt.

FETTET SOM HÄMMAR TILLVÄXTEN.
Hamburgare, milkshake och pommes frites eller en pizza full av fet ost: Sådant mättat fett kan faktiskt hämma tillväxten hos hjärncellerna. Den värsta boven är mättat fett; det har synbar skadlig effekt på minne och inlärning. Enkelomättat fett (rapsolja och olivolja) kan vara bra för minnet, medan fleromättat fett kan vara antingen bra eller dåligt, beroende på vilken typ det är.

ATT UPPTÄCKA FIENDEN.
Både djur och människor som äter mättat fett riskerar att utveckla insulinresistens..

SLUTSATS:
En kost som är rik på animaliskt fett kan bidra till att man drabbas av diabetes eller ett förstadium till det.

OROVÄCKANDE EPIDEMI HOS BARN
Forskarna har i flera år känt till att insulinresistens ger upphov till högt blodtryck, högt triglyceridvärde, lågt HDL-kolesterol (det nyttiga kolesterolet) och åderförkalkning. Det finns också belägg för att fiskolja hjälper till att förebygga insulinresistens genom att göra fettmembranen mer ”flytande” De har känsligare insulinreceptorer, vilket höjer känsligheten för insulin.
Eftersom det tar flera år för det mättade fettet att göra hjärnan slöare är det sannolikt att det tar tid innan den positiva effekten av en sådan kostförändring märks och glukos- och insulinfunktionen förbättras.

RAFFINERAD OLJA SKADAR HJÄRNAN
Bland de fleromättade fettsyrorna finns det två huvudtyper: omega-6-fett och omega-3-fett. Omega –3 fett finns i fisk och skaldjur, och kroppen kan också tillverka det själv av andra fettsyror i nötter, grönsaker och magert kött. Dagens omega-6-fett kommer huvudsakligen från värmepressade vegetabiliska oljor.
De som idag äter hamburgare stekta i fett av dålig kvalitet får i sig mellan femton och tjugo gånger mer omega-6-fett än omega-3-fett.
fleromättat fett- går under den kemiska beteckningen omega-6-fett. Hjärnan blir till ett veritabelt slagfält av omega-6-fett (från vegetabiliska oljor och dressingar)

INFLAMMATION – DET NYA GISSLET
Forskarna misstänker nu att lätta men kroniska inflammationer kan vara orsaken till ett flertal neurologiska skador, bland annat alzheimer. Den upptäckten kan vara en bidragande förklaring till många märkliga fakta: varför personer som tar antiinflammatoriska läkemedel till exempel för artrit mer sällan drabbas av alzheimer varför fiskolja, en antiinflammatorisk substans, skyddar mot hjärnskador och kan lindra depression; varför värktabletter med acetylsalicylsyra, som motverkar inflammation, kan minska risken för sjukdomar i hjärnans blodkärl i allmänhet och blodproppar i synnerhet, varför vissa antioxidanter som har antiinflammatorisk verkan, till exempel vitaminerna E och C, tycks skydda mot celldöd i hjärnan och mentalt förfall till och med varför kolesterolsänkande läkemedel verkar förebyggande mot stroke och hjärninfrakter.
När kroppen bryter ner omega-6-fett bildas dels våldsamma fyrverkerier av lättantändliga biprodukter – hormonliknande substanser som kallas eikosanoider.
En av de mest skadliga inflammationsbefrämjande substanserna som uppstår vid ned brytningen av omega-6-fett i cellerna är en kemikalie som kallas arakidonsyra. Under vissa omständigheter spelar den en stor roll vid celldöd. Förutom att den genererar eikosanoider och värsta sortens fria radikaler kan arakidonsyra dessutom stimulera produktionen av glutamat, en signalsubstans som är en boren cellmördare.
Genom att släppa ut glutamat i cellerna utlöser arakidonsyran en ström av molekylära händelser som slutar med att cellen faktiskt hetsas ihjäl.
Ett annat sätt är att sluta äta så mycket omega-6-fett, vilket skulle innebära att cellerna inte släpper ut så mycket arakidonsyra.

MER OMEGA-6-FETT, SÄMRE MINNE
Det stod klart att de som åt mest omega-6-fett, särskilt om det var i form av margarin, bakfett och såser, löpte 75 % högre risk för kognitiva handikapp, bland annat minnesförlust.

HUR MYCKET ÄR FÖR MYCKET?
Man menar att den som ofta ersätter kött med fet fisk som lax eller sardiner och undviker de oljor som innehåller mycket omega-6 och feta salladsdressingar kan återställa fettsyrebalansen i cellerna, även nervcellerna, till den önskade 1/1-nivån.
De bästa alternativen är olivolja och rapsolja, som innehåller relativt låga halter av omega-6. Rapsolja innehåller dessutom mycket omega-3-fettsyror. Och det finns belägg för att just olivolja faktiskt skyddar hjärnan.

OLIVOLJA RÄDDAR MINNET
Att äta olivolja och andra enkelmättade oljor (som finns bland annat i avokado och nötter) motverkar minnessvaghet och försämring av kognitiva funktioner i samband med åldrande. Forskarna tror att olivolja, liksom fiskolja, hjälper till att bevara den strukturella integriteten hos nervcellernas membran och att den innehåller antioxidanter som bekämpar de skadliga fria radikalerna.

DE BÄSTA OLJORNA PÅ MARKNADEN

Olja Omega-6 Omega-3

Raps 22 10
Linfrö 16 57
Oliv 8 1

SÄTT ATT UNDVIKA INFLAMMATIONSBEFRÄMJANDE FETT I HJÄRNAN
Använd inte majsolja, Tistelolja eller Solrosolja
Använd inte margarin som till verkas av ovanstående oljor.
Ät inte sådant som chips och popkorn som har friterats eller poppats i majs, tistel, eller solrosolja

NYUPPTÄCKTA LIVRÄDDAREGENSKAPER HOS FISKOLJA
Brist på omega-3-fettsyror är vetenskapligt kopplat till en hel rad moderna mentala sjukdomar och problem; depression, dåligt minne, låg intelligens, inlärningssvårigheter, dyslexi, dampskador, schizofreni, ”senilitet” alzheimer, degenerativa neurologiska sjukdomar, multipel skleros, alkholism, dålig syn, retlighet, fientligt beteende, uppmärksamhetsproblem, koncentrationssvårigheter, aggression, våldsamhet, självmord.

HUR FISKOLJAN BIDRAR TILL SMARTARE, GLADARE HJÄRNCELLER
Varje hjärncell och dess långsträckta grenar, eller dendriter, är täckt av ett tunt membran som både håller oönskade inkräktare på avstånd och styr cellens inre funktioner med hjälp av signalmekanismer, receptorer, som ligger inbäddade i membranet. Membranets flexibilitet beror på fettets konsistens. Om fettet är hårt som ister, är membranet stelt.
Om fettet är mer flytande, blir membranet mjukt och anpassningsbart. Dessutom har antalet synapser och deras kvalitet större betydelse för hur intelligent man är och vilka förmågor man har än själva antalet hjärnceller. Omega –3-fett, till exempel fiskolja, och särskilt den del av oljan som kallas DHA, är det material som synapsernas kopplingar byggs upp av. Det går inte att skapa fler synapser, dendriter eller receptorer och därmed öka hjärnans kapacitet utan ett rejält lager DHA.

HUR FETTET HANTERAR MEDDELANDEN
En receptor som sitter i ett cellmembran som är fullt av stelt fett är en död eller stum receptor. Den kan inte uppfatta eller vidarebefordra någonting. Det är något att minnas nästa gång du står i begrepp att göra cellmembranen stelare genom att äta smör, pommes frites, hamburgare, chips, fet milkshake, kakor, bakelser och godis.

FISKENS HEMLIGHET: GLÄDJESPRIDAREN SEROTONIN
Ett av de sätt som fiskolja påverkar humöret på tycks vara att öka mängden serotonin, en må bra-substans, i hjärnan. Det är vid det här laget väldokumenterat att många personer med onormalt låga nivåer av serotonin i hjärnan och i blodet är deprimerande, i riskzonen för självmord och kriminellt ”impulsiva” – exempelvis mer benägna att begå oprovocerade mord eller anlägga bränder.
Om du däremot har höga nivåer DHA i blodet är det sannolikt att du har mycket serotonin i hjärnan.
Omega-3 motverkar produktionen av höginflammatoriska hormonliknande substanser – prostaglandiner, leukotriner och cytokiner – som skadar blodkärl och stör nervcellernas kommunikation.
Kort sagt! Genom att byta ut en sorts fettmolekyl mot en annan kan man snabbt och dramatiskt förändra sitt inre jag, sin identitet, den man verkligen är – hur man mår, tänker och beter sig.

GUIDE TILL HJÄRNANS FETTYPER
DHA – kungen bland hjärnans fettsyror. Av alla sorters fett som finns i hjärnan är DHA-fettsyran, som finns i omega-3-fett, den mäktigaste aktören i hjärnans kemi. Den utgör hälften av allt fett som finns i hjärnans cellmembran.
DHA koncentreras på de viktiga platserna – i membranen på de synaptiska kopplingarna, i hjärnbarken (hjärnans tankecentrum), i nervcellernas inre energifabriker som kallas mitokondrier och i ljusreceptorerna i ögats näthinna.

EPA – ytterligare en viktig fetttyp i hjärnan. I många år koncentrerade sig forskarna på EPA-delen av fiskoljan och dess blodreglerande egenskaper för användning som hjärtmedicin.


Slutsats: Vi behöver fiskolja för att kunna bygga upp starka hjärnor som kan arbeta i toppform ett helt liv.
I japan används ofta omega-3-rika salladsdressingar (gjorda på Perillaolja)

FISK- EN MÄKTIG ANTIDEPRESSIV MEDICIN
Studier antyder att DHA hjälper till att reglera serotonin, en signalsubstans som är känd för sina ”må bra” – egenskaper.
Deprimerade personer har ofta låga serotoninnivåer.

NATURLIGT LITIUM – BOT MOT TOPPAR OCH DALAR
Fiskoljan tycks fungera såväl antidepressivt och antimaniskt som humörsstabiliserande. Den är extremt ofarlig,

LINFRÖOLJA – ÄNNU EN ANTIDEPRESSIV MEDICIN
Linfröolja är en högkoncentrerad, kortkedjad form av omega-3-fett som kallas linoljesyra

KÄNNER DU DIG FIENTLIG? AGGRESSIV? STRESSAD?
PRÖVA FISKOLJA.
Fiskoljans förmåga att hålla kroppen lugn under stress kanske också ligger till grund för dess förmåga att förebygga hjärtsjukdomar.

DHA GER SNABBARE HJÄRNVÅGOR
Det är känt att inlärning och minne går snabbare ju fortare dessa hjärnvågor går, Hastigheten hos p300-vågen minskar med åldern, DHA tycks vara en spännande substans som kan förbättra hjärnans funktioner hos helt friska människor.”

RÅTTOR SOM FÅR DHA LÄR SIG SNABBARE
Forskare mätte signalsubstanserna i hjärnan på råttor som fått DHA och upptäckte att de hade starkt förhöjda nivåer av acetylkolin vilket antyder att DHA ”lagade inlärningsfunktionen genom att återställa just acetylkolinnivån.

FISKÄTARE HÅLLER SIG KLYFTIGARE LÄNGRE

SCHIZOFRENA HAR BRIST PÅ RÄTT FETT
Ingen har ännu lyckats förklara vad schizofreni kommer sig av. Nyare rön riktar uppmärksamheten mot andra signalsubstanser, bland annat glutamat och serotonin. Mycket tyder på att fettsammansättningen i cellmembranen hos schizofrena faktiskt är abnorm. Membranen uppvisar brist på såväl omega-3-fett, särskilt DNA, och omega-6-fettsyran linolsyra som arakidonsyra.

FISKOLJA TAR UDDEN AV HJÄRNSKADOR
För mycket alkohol urlakar hjärnan på omega-3-fettsyror, särskilt DHA, vilket leder till neurologiska skador och synrubbningar.

BEROR DAMP PÅ FETTBRIST?
Det finns en teori att det behövs ett särskilt enzym i hjärnan, delta-6-desaturas, för att de substanser som förser nervcellerna med essentiella fettsyror, till exempel omega-3 och omega-6, ska aktiveras.
Psykisk stress och zinkbrist kan också blockera enzymet i fråga.

SLUTSATS:
På det hela taget är fiskolja viktig genom hela livet för att hjärnan ska fungera optimalt. Ät fisk eller ta fiskolja som kosttillskott. Om du tar 300 mg EPA och/eller DHA får du i dig lika mycket fiskolja som i en portion medelfet fisk.

SOCKER – BÅDE HJÄRNANS VÄN OCH HJÄRNANS FIENDE
Det finns faktiskt ingenting som är så viktigt för hjärnan som blodsocker, eller glukos Nervcellerna överlever inte utan glukos.

HUR ANTIOXIDANTER GÖR DIG KLYFTIG OCH GLAD OCH RÄDDAR HJÄRNAN FRÅN ATT ÅLDRAS
Något av det bästa du kan göra för hjärnan är att äta antioxidanter. Utan tvekan är de fria radikalerna hjärnans största fiender. Fett är de fria radikalernas favoritmat. Syret reagerar med fettmolekylerna, varvid fettet oxiderar eller härsknar – och fria radikaler skapas. Det första steget vid nervcellsförstörelse kallas fettoxidation.
De som bäst hanterar fettoxidation i hjärncellerna är E-vitamin, coenzym Q-10 samt flavonoider i frukt och grönsaker. Glutation, en tripeptid som kroppen själv tillverkar, är också mycket viktig. Det bästa sättet att höja nivån av Glutation i cellerna är att ta alfa-lponsyra och C-vitamin.

DE BÄSTA FRUKTERNA OCH GRÖNSAKERNA FÖR HJÄRNAN
MED DE EFFEKTIVASTE ANTIOXIDANTERNA

1. Katrinplommon
2. russin
3. blåbär
4. björnbär
5. vitlök
6. grönkål
7. tranbärjordgubbar
8. spenat,rå
9. hallon
10. brysselkål
SUPERJUICERNA SOM RÄDDAR HJÄRNAN
Röd druvjuice, grapefrukt, tomat och apelsin.

ORAC-värden
Ju högre ORAC-värden dessto bättre antikapacitet i blodet
Bara 2,4 dl blåbär innehåller 3 240 ORAC-poäng! Lägg till 1,2 dl jordgubbar och en apelsin och du är redan uppe i 5500, Notera att frukt i allmänhet har högre ORAC-värden än grönsaker.

BEHÅLL HJÄRNANS STYRKA – ÄT SPENAT OCH JORDGUBBAR
Den effektivaste hjärncellsbeskyddaren är spenat. För att rädda hjärnan från förfall måste du äta mycket bär spenat och andra starkt färgade frukter och grönsaker med högt antioxidantkapacitet.
Blåbär, jordgubbar och spenat förbättrar korttidsminnet. Men det är bara blåbär som förbättrar balans och koordination.

TOMATER OCH NUNNEEXPERIMENTEN
Av en studie på äldre nunnor konstaterade man att ju mer lykopen – en kraftig antioxidant – de har i blodet, desto skarpare intellekt har de när de blir äldre. Lykopen som finns i tomater hjälper till att neutralisera fria radikaler i hela kroppen inklusive hjärnan.

HÄR HITTAR DU LYKOPEN
Tomatpuré 16mg
Tomatketchup 5mg
Spagettisås 5mg
Tomatsås 5mg
Konserverad tomat 3mg
Tomatsoppa 3mg
Tomatjuice 3mg
Grönsaksjuice 3mg
Vattenmelon 1mg
Blodgrape 1mg
Färska tomater 0, 8mg

TE – DEN TÄNKANDE MÄNNISKANS DRYCK
Te är en fantastisk källa till antioxidanter. Att dricka te formligen indränker hjärnan i antioxidanter, forskningen antyder att te hjälper till att hålla blodkärlen friska, särskilt småkapillärer i hjärnan och hjärtat. Annan forskning visar att te kan motverka den fruktade fettoxidationen – första steget mot celldöd i hjärnan.
Svarta teblad hade i genomsnitt 80 % större antioxidantkapacitet än gröna.
Forskarna konstaterade att en kopp svart eller grönt te på 1,5 dl som fått dra fem minuter gav i genomsnitt 1246 ORAC-poäng! Det är i klass med spenat och jordgubbar

TE UTAN ANTIOXIDANTER
Snabbte och örtte innehåller lite eller inga antioxidanter enligt analyser.

CHOKLAD SOM HJÄRNMAT
Människor som äter choklad lever i genomsnitt ett år längre. Anledningen är antagligen chokladens stora antioxidantinnehåll.
Att äta choklad kan också ge hjärnan ett lyft i humöret. Choklad är en av de kraftigaste humörshöjarna.

VÄLJ RÖDVIN
Rödvin innehåller mängder av antioxidanter som kan skydda hjärnan från skador från fria radikaler, stroke och åldersrelaterad minnesförlust.
I måttliga mängder verkar alkohol däremot antiinflammatoriskt och hjälper till att höja det ”goda” HDL-kolesterolet,

KOFFEIN
För att förbättra hjärnans prestanda behöver du bara en kopp kaffe på morgonen och en till på eftermiddagen Koffein är unikt, en enda kopp ger samma flygande start dag efter dag. Den negativa sidan är att koffein är beroendeframkallande.

VITAMINER, MINERALER OCH ANDRA KOSTTILLSKOTT KAN TRIMMA HJÄRNAN TILL MAX
Folsyra ger minnet nytt liv. Faktum är att hjärnan inte kan fungera optimalt om man lider brist på B-vitaminet folsyra. Om du är deprimerad kan det bero på brist på folsyra. Om blodkärlen i halsen som förser hjärnan med blod, tätnar, kan det vara ett resultat av samma brist. Personer som lider av demens och alzheimer har också onormalt låga nivåer av folsyra. Även fullt friska äldre personer som uppvisar brist på folsyra får sämre resultat i test av kognitiva funktioner, däribland minne
Deprimerad? Tänk folsyra! Depression är hjärnans vanligaste reaktion på folsyrabrist, brist på folsyra minskar produktionen av hjärnans egen antidepressiva medicin – serotonin. Den stora nyheten är att folsyra hjälper till att skydda äldre hjärnor från kärlproblem – såväl olika former av stroke som plack. Om man inte har tillräckligt med folsyra lagras det giftiga homocysteinet i blodet, vilket ökar risken för förträngningar i stora halspulsådern och de fina blodkärl som för syre och glukos till hjärnan 400 ug folsyra Om dagen som kosttillskott är nödvändigt för att hålla homocysteinet i schack och minska risken för stroke. Studier visar även att folsyra förebygger mot alzheimer. Se alltid till att även ta B 12 Om du tar folsyra som kosttillskott.
400 ug upp till maximal dos på 1000 ug om dagen är i regel tillräckligt för att förebygga problem.

VITAMIN B 6 (PYRIDOXIN) GER BÄTTRE MINNE
(10-15mg om dagen dock max 200 mg)
Brist på vitamin B6 kan ge psykologiska obehag och försämrade hjärnfunktioner. Det ökar risken för irritation, depression, ilska, utmattning, förvirring och koncentrationssvårigheter, och dessutom kan minnet bli lidande. Främst behövs det för framställning av substanser, däribland serotonin, dopamin, noradrenamin, GABA och taurin. Brist på B6 leder till lägre serotoninnivåer i hjärnan, vilket i sin tur ger upphov till humörssvackor och kanske till och med depression. För att hålla sig på den säkra sidan ska man inte ta mer än högst 200mg om dagen för både brister och överskott kan ge upphov till neurologiska störningar.

VITAMIN B12 MOTVERKAR ”SENILITET”
(500ug – 3000 ug om dagen)
Brist på B12 vilket är allvarligt, kan leda till neurologiska skador som desorientering, minnesproblem och demens. De fasaväckande konsekvenserna av B12-brist smyger sig i allmänhet på sitt offer långsamt – det börjar i medelåldern men märks inte förrän tjugo eller trettio år senare, i sextio- eller sjuttioårsåldern. ”Brist på vitamin B12 utvecklas mycket långsamt, under många år, och underligt nog verkar det påverka enbart nervsystemet och inget annat. När vi blir äldre minskas förmågan att ta upp B12 från maten. Detta tillstånd, som kallas atrofisk gastrit, innebär att magen gradvis börjar utsöndra mindre saltsyra, pepsin och intrinsic factor – ett protein som behövs för att B12 ska kunna tas upp ur maten – än tidigare. ”Misstänk alltid brist på vitamin B12 om en äldre person utvecklar oförklarliga neuropsykiatriska problem”

TIAMIN B1 - ETT PSYKIATRISKT ”LÄKEMEDEL”
(25-50mg OM DAGEN)
Att inte få tillräckligt med tiamin regelbundet kan ge störningar i hjärnfunktionen. Kroppen lagrar bara små mängder tiamin så om du inte får i dig det regelbundet, genom kosten eller som kosttillskott kan hjärnan få problem efter bara några veckor. Brist leder till Korsakovs syndrom (minnesförlust, apati och demens) och som förekommer mest bland undernärda alkoholister. Vätskedrivande läkemedel påverkar nedbrytningen av tiamin. Det är välkänt att tiaminbrist kan förstöra humöret.
Den första reaktionen på tiaminbrist är en oförmåga att koncentrera sig, tankeförvirring, osäkert minne, anorexi, lättretlighet och depression. En annan koppling till tiaminbrist är beriberi, ett nervförstörande tillstånd som beror på kraftig tiaminbrist. Av alla vitaminer i kosttillskott visade sig tiamin vara den främsta humörshöjaren. Brist på tiamin förhindrar hjärnan att utnyttja glukos maximalt.

NIACIN B-3 ETT UNIVERSELLT MINNESPILLER
(125mg per dag)
Eftersom niacin (som också går under namnet nikotinsyra, niacinamid och nikotinamid) är ett så vanligt vitamin och finns i praktiskt taget alla kosttillskott är det få som har förstått vilken inverkan det har på hjärnan. För det första är det en av de främsta energiförsörjarna i mitokondrierna, cellernas energifabriker. Det ger vitaminet en särskild betydelse när det gäller att skydda hjärnan från förfall. Niacin kan förbättra såväl kort – och långtidsminne som det sensoriska minnet. Det finns starka bevis för att vitaminet motverkar fria radikaler. Det kan förebygga skador och hjälpa till att reparera DNA-skador som uppstått på grund av fria radikaler. Dessutom kan det skydda nervcellerna i substantia nigra, den del av hjärnan som påverkas vid Parkinsons sjukdom.

E-VITAMIN ”ALFATOKOFEROL” SUPERPILLRET FÖR HJÄRNAN
(400-500 ie om dagen dock max 1000 ie om dagen)
Utan tillräcklig tillgång på E-vitamin löper hjärnans feta komponenter större risk att härskna. Och det finns bara en enda antioxidant – E-vitamin – som uteslutande uppehåller sig i den feta cellmembranen och därför kan ägna sig åt att bekämpa de fria radikalerna på heltid – och på hemmaplan.
Obduktioner har visat att E-vitaminbrist får nervcellernas axon att tillbakabildas och lilla hjärnan att krympa. Alzheimer är frustrerande svårt att behandla. Ändå kan det gamla hederliga E-vitaminet ge lika god effekt vid behandling av alzheimer.
1. E-vitamin neutraliserar fria radikaler som skadar nervcellernas yttre membran, vilket förstör deras förmåga att kommunicera
2. E-vitamin bidrar till att reglera kommunikationen inom cellerna likaväl som mellan dem
3. E-vitamin har immunreglerande egenskaper som minskar de skadliga inflammationer som alltmer utpekas som boven i bakom olika hjärnsjukdomar, bland annat stroke och demens.
4. E-vitamin minskar igensättningen av de blodkärl som förser hjärnan med näring samt motverkar pålagringarna och gör blodkärlen smidigare.
Slutsats: Hur mycket E- och C-vitamin du äter kan avgöra om du drabbas av alzheimer!
Eftersom skador från fria radikaler betraktas som en huvudorsak till Parkinsons sjukdom förefaller det rimligt att ett högt antioxidantintag kan förebygga sjukdomen.
VILKEN SORTS E-VITAMIN?
E-vitamin förekommer i åtta olika kemiska former – fyra tokoteroler
Och fyra tokotrienoler (vardera uppdelade på alfa, beta, gamma och delta) som finns naturligt i mat.
Den vanligaste formen i kosttillskott är alfatokoferol – antingen naturligt eller syntetiskt. Många experter hävdar att den varianten av vitaminet gör sig bäst i naturlig form, vilket på förpackningen anges som d-alfatokoferol. Det finns emellertid andra former av E-vitamin, främst gammatokoferol och gammatokotrienol. Ta inte mer än 1000 IE E-vitamin om dagen, en möjlig biverkning av för höga doser är att blodet blir för tunt.

C-VITAMIN – HJÄRNANS RÄDDNING
(200-1000MG OM DAGEN)
Av C-vitamin blir man kvyftig, C-vitamin är en mycket stark antioxidant som forskarna först på senare tid har konstaterat tränger igenom blod-hjärnbarriären, är högkoncentrerad i hjärnvävnaden, bidrar till bildandet av signalsubstanser och skyddar cellerna från fria radikaler.
C-vitamin är ett strå vassare än andra vitaminer dels också bevisats höja nivåerna av glutation, en annan antioxidant som kopplats till bättre resultat i
IQ-test. C-vitamin är särskilt viktigt när det gäller att bevara kapaciteten hos en äldre hjärna. Ju mer C-vitamin man äter, desto mindre är risken för att det ska börja gå utför med intellektet.
Ett av det effektivaste sättet på vilket C-vitamin motverkar mentala försvagningar är genom att förebygga strok. C-vitamin påverkar också blodkärlsfunktionen – hur kärlen drar ihop sig och utvidgas – på ett sätt som minskar risken för omkringdrivande blodklumpar som kan blockera blodkärlen i hjärnan. Men C-vitamin är inte bara en antioxidant. Den underlättar också överföringen av meddelanden i hjärnan (hjärnan behöver C-vitamin för att tillverka dopamin och adrenalin) Man kan bli lös i magen av höga doser C-vitamin, men det går över när man sänker dosen.



MINERAL SOM STÄRKER HJÄRNAN – SELEN
(200ug om dagen)
Nervcellerna måste ha selen för att kunna producera glutation, en av hjärnans viktigaste antioxidanter. Hjärnor som som lider brist på selen uppvisar också störningar i aktiviteten hos viktiga signalsubstanser som serotin, dopamin och adrenalin – Dessutom sjunker selenmängden i kroppen när vi åldras – ungefär 7 % efter sextio år och 24 % efter sjuttiofem.
För lite selen stör humöret. Mat som är rik på selen är spannmål, vitlök, kött, fisk (särskilt tonfisk, svärdfisk och ostron), skaldjur och paranötter, Att äta en paranöt är som att ta en selentablett. Vitlök ökar frisättningen av må-brasubstansen serotonin och motverkar stress och ångest och fungerar lite som en antidepressiv medicin – som prozac fast mildare. Selenets mest påtagliga effekt är att det lindrar ångest. För mycket selen, Selen är en av de få antioxidanter som kan vara oerhört giftiga. Och även om giftigheten inte inträder förrän man äter uppåt 2500ug om dagen bör man inte överskrida 200ug som dagligt tillskott.

ALFA – LIPONSYRA – SUPERANTIOXIDANTEN NUMMER 1
(10-15mg om dagen)
En av de främsta beskyddarna av hjärnan är en antioxidant som du kanske aldrig ens hört talas om. Alfa-liponsyra är nr 1 och är den mest anpassningsbara och kraftfulla av alla antioxidanter. Den är ojämförligt viktig för hjärnan- antioxidanternas oxidant.
Eftersom molekylen är så liten är den en av de få substanser som lätt kan tränga igenom blod-hjärnbarriären och snabbt tas upp av hjärnvävnaden. Därmed kan den skynda till direkt försvar av de celler som utsetts för attacker från fria radikaler. Alfa-liponsyra är därtill den enda oxidanten som kan återvinna eller återskapa sig själv och fyra andra viktiga antioxidanter –E- och C-vitamin, glutation och coenzym Q-10. Detta innebär att en E- eller C-vitamin som blir uttröttad och urlakad kan återupplivas av alfa-liponsyra och fortsätta sin antioxidantverkan. Som om det inte räckte neutraliserar alfa-liponsyra också just den typ av fria radikaler som är mest skadlig för hjärnans celler – kväveradikaler inklusive kväveoxid. En annan viktig egenskap hos alfa-liponsyra är att den ökar effektiviteten hos mitokondrierna – cellernas energifabriker. Ytterliggare en talang som alfa-liponsyra har uppvisat är att den bidrar till att hålla nivåerna av blodsocker och insulin lagom höga och motverkar produktionen av sockerskadade proteiner, så kallade AGE-proteiner som påskyndar åldrandeprocessen och förekommer i extra stora mängder hos diabetiker.
Alfa-lponsyra är tekniskt inte ett vitamin eftersom kroppen själv klarar av att producera det.
KUR FÖR MINNET
Alfa-liponsyra kan ge dig ungdomens minne tillbaka. Djur precis som människor, börjar i allmänhet uppvisa tecken på åldersrelaterad minnesförlust när de blir äldre. Och anledningen är den samma: En livslång rad av attacker på hjärnvävnaden från fria radikaler. Alfa-liponsyra kan förebygga stroke!
Det som händer vid en stroke är att blodflödet först bryts helt, men sedan plötsligt återställs när blockeringen ger vika. Det är den farliga delen – Det ögonblick då syret återigen rusar in i hjärnan. Följden av det blir nämligen en veriabel explosion av fria radikaler som hjärnans antioxidanter inte klarar att hantera. Resultatet blir att försvarslösa hjärnceller skadas och dödas, vilket ger upphov till tillfälliga eller permanenta skador och kanske leder till döden. Så verkar mekanismerna vid stroke.
Ett säkert sätt att höja hjärnans och blodets koncentration av glutation:
Ta alfa-liponsyra.
Alfa-liponsyra finns i spenat, njure, hjärta från nötboskap, boccoli, lever från nötboskap, tomater, spritärter, brysselkål och fullkornsris. Bananer, apelsinskal, sojabönor. Doser över 100mg kan sänka blodsockret hos normala dock icke-diabetiker.

COENZYM Q-10 – ENERGI FÖR HJÄRNAN
(30mg per dag)
Om hjärncellerna får dåligt med coenzym Q-10 saktar energiproduktionen i cellernas mitokondrier ner, vilket ger upphov till en energikris och funktionsrubbningar. Tänk dig att du ska starta bilen men upptäcker att det är fel på tändstiften. Utan gnistan kan inte motorn fungera. Detsamma händer i hjärnan om du har brist på coenzym Q-10. Denna fascinerande antioxidant är ”cellernas tändstift” Q-10 arbetar tillsammans med E-vitamin, i cellernas fettrika delar där risken för skador är som störst. Q-10 motverkar inte bara oxidation det kan dessutom återuppliva E-vitamin, som är en av de mest framstående komponenterna när det gäller att förebygga oxidation i cellerna.
LÄKEMEDEL DRAR NER KONCENTRATIONEN AV Q-10
Kolesterolsänkande läkemedel sänker inte bara kolesterolet utan urlakar i regel också kroppen på coenzym Q10 – vilket gör att om du har otur till sist sitter där med rena blodkärl men en dåligt fungera...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Mirakelhjärnan

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2014-10-07

    Stämmer verkligen rekommenderad dagligt intag av Alfa-Liponsyra 10-15 mg?. De flesta kosttillskott säger 100 mg/dag.

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2003-10-24]   Mirakelhjärnan
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2335 [2021-05-08]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×