Övergödning på grund av mänskliga utsläpp av närsalter, främst kväve och fosfor är ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. Blåmusslor lever av att filtrera växtplankton från vattnet och binder därigenom kväve och fosfor. På så sätt bidrar de till att minska övergödningen när de skördas. På den svenska västkusten används redan musselodlingar som reningsåtgärd för att motverka övergödningen. Det har också konstaterats att med den tillväxttakt som råder på västkusten är musselodlingar under vissa förutsättningar en kostnadseffektiv reningsåtgärd. Osäkerheten är emellertid stor kring hur effektiva musselodlingar kan vara som reningsåtgärd i Östersjön. Detta beror på att Östersjöns lägre salthalt inverkar negativt på musslornas tillväxttakt.
Syftet med denna uppsats är att undersöka värdet av att inkludera musselodlingar som reningsåtgärd i en kostnadseffektiv rening av kväve och fosfor från Östersjön, samt att klargöra under vilka förhållanden som musselodlingar kan utgöra ett kostnadseffektivt sätt att rena kväve och fosfor från Östersjön. I dagsläget existerar inga kostnadsberäkningar för att rena kväve och fosfor från Östersjön med hjälp av musselodlingar. Marginalkostnadsberäkningar för att rena kväve och fosfor med hjälp av musselodlingar utförs därför för fyra delområden av Östersjön (Kattegatt, Öresundsområdet, södra egentliga Östersjön och norra egentliga Östersjön). Dessa marginalkostnadsberäkningar används sedan i en GAMS-modell (akronymen står för General Algebraic Modeling System) för kostnadseffektiv rening av kväve och fosfor från Östersjön, utvecklad av Ing-Marie Gren, vid institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala. Genom simuleringar i denna GAMS-modell kan värdet av att inkludera musselodlingar som reningsåtgärd i en kostnadseffektiv rening av kväve och fosfor från Östersjön fastsällas. Det fastställs även under vilka förutsättningar som musselodlingar inkluderas i en kostnadseffektiv rening av kväve och fosfor från Östersjön.
Resultaten visar att värdet av att använda musselodlingar som reningsåtgärd för att minska koncentrationen av kväve och fosfor från Östersjön beror på en rad faktorer av biologisk, ekonomisk och teknisk karaktär. Då det råder stor osäkerhet för flera av dessa faktorer måste de resultat som presenteras beaktas med nykter försiktighet. Det kan likväl konstateras att värdet av musselodlingar som reningsåtgärd är som störst då målet är en simultan rening av både kväve och fosfor. Det konstateras ock...
