Andning och cirkulation

6 röster
34426 visningar
uppladdat: 2003-10-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fallbeskrivning 1, (Erik med bröstsmärtor som strålar upp mot käken).

Jag misstänker att Erik förmodligen har ett kärlkrampsanfall (hjärtmuskeln har drabbats av syrebrist) eller en hjärtinfarkt (något av hjärtats kranskärl har helt täppts till av en trombos, blodpropp). Jag vet att Erik äter T. Nitromex sen några år tillbaka på grund av åderförkalkning i hjärtat. Jag vet också att grunden för omhändertagande i det akuta skedet är att uppträda lugnt. När man träffar på en skadad person vill man gärna göra så mycket som möjligt så fort som möjligt. Jag uppträder lugnt och sansat och frågar om hans symtom. Samtidigt larmar jag per-sonalen. Ett kärlkrampsanfall skall betraktas som en hjärtinfarkt tills motsatsen är bevisad eftersom symtomen är likartade.

Symtom vid kärlkramp är smärta i bröstet som strålar ut i vänster arm, den kan även stråla ut mot höger arm eller upp mot käken. Typiskt för bröstsmärtan är att den avtar när syrebehovet i hjärtmuskelcellerna minskar t.ex. i vila. Man ska komma ihåg att smärtan vid kärlkramp kan vara diffus hos framförallt äldre personer.

En person med ett kärlkrampsanfall skall vila, vilket jag ser till att Erik gör. Om inte detta hjälper ger jag honom en nitroglycerintablett, (T. Nitroglycerin, T. Nitromex). Tabletten har en vidgande effekt på blodkärlen, den läggs under tungan. Läkemedlet sugs upp av munslemhinnan inom några minuter. Effekten uppnås inom 10 minuter och kan kvarstå i 30 minuter. Huvudvärk och värme-känsla kan uppstå men är ofarliga biverkningar. Om inte anfallet gått över efter 15 minuter, trots vila och tablett, ska läkare kontaktas. Då bör man misstänka en hjärtinfarkt.

De nitroglycerinpreparat som används vid ett akut anfall kan ges Sublingualt (under tungan) t.ex.
T. Nitromex), Buccalt (under överläppen som en ”snusprilla”) t.ex. T. Suscard eller intravenöst. Nitroglycerin kan också ges som injektion eller kontinuerlig dropp om smärtan inte avtar.


Symtom vid hjärtinfarkt:
 Plötsliga kraftiga smärtor under bröstbenet som strålar ut mot vänster arm, upp mot halsen och käken. Smärtan är vanligtvis starkare än vid kärlkramp, den går inte över vid vila eller intag av nitroglycerinpreparat. Den varar mer än 15-30 minuter.
 Stark ångest, ibland andnöd
 Blekhet, blåfärgade läppar, kallsvett, illamående och kräkningar är vanligt
 Oregelbunden hjärtrytm, ökad puls och sjunkande blodtryck.
 Medvetslöshet, andningsstillestånd och hjärtstopp (vid större infarkter).

Akut omhändertagande vid hjärtinfarkt
I första hand gäller smärtlindring, att begränsa infarktens omfattning och att förebygga komplikationer.
 Jag larmar personalen och ambulansen. Alla personer med bröstsmärta, som inte går över, ska till sjukhus för undersökning.
 Jag lämnar inte Erik ensam, utan stannar kvar och så att han kan känna sig tryggare.
 Jag lossar på Eriks klädsel, så att han får lättare att andas.
 Jag undviker att förflytta honom i onödan.
 Jag låter honom vila halvsittande.
 Jag underlättar hans eventuella illamående och kräkning om detta är möjligt.
 Jag kontrollerar Eriks medvetande, puls, andning och blodtryck regelbundet.
 Jag är beredd på att utföra HLR (hjärt - lung – räddning).

Jag ger Erik smärtstillande acetylsalicylsyrepreparat, t.ex. Magnecyl (160-200mg), om han inte mår illa. (Jag observerar eventuell överkänslighet.)

När ambulanspersonalen kommer får Erik
 Syrgas, O2, för att minska hjärtats syrgasbehov,
 Smärtstillande läkemedel, som morfin eller petidin, ges intravenöst,
 Övriga läkemedel som ges kan vara Atropin, som motverkar alltför låg puls, lugnande läkemedel, som motverkar ångest,
 Acetylsalicylsyra intravenöst, först som startdos 500mg och sedan underhållsdos 75mg/dag
 Trombolysbehandling (läkemedel som löser upp proppen) inleds om man med EKG har konstaterat att det är en hjärtinfarkt.

Eriks blodtryck och puls kontrolleras liksom medvetandegrad. EKG-övervakning påbörjas. (Defibrillator används vid akut kammarflimmer).

Erik transporteras till sjukhus och läggs in på hjärtintensivavdelningen.

Undersökningar och kontroller som görs på Erik:
 EKG, hjärtats elektriska aktivitet kollas i vila eller under arbete. Görs på alla patienter med bröstsmärtor när de kommer till sjukhuset.
 KORONARANANGRIOGRAFI, (kontraströntgen av hjärtats kranskärl), för att avgöra var exakt förträngningen finns. Kontrastmedel sprutas in i artärsystemet genom en artär på halsen eller i ljumsken. (Denna undersökning görs sällan akut utan oftast på patienter som kan bli aktuella för operation).
 Regelbundna kontroller av Eriks puls, blodtryck, andning, temperatur, vätskeintag och urinsöndring antecknas på en övervakningslista.

Diagnosen för hjärtinfarkt ställs utifrån:
 Typiska EKG-förändringar
 Blodprover, enzymdiagnostik, vid hjärtinfarkt läcker det ut speciella muskelenzymer
 ekokardiografi

Ett arbetsprov kan ingå i utredningen.
Läkare föreslår bästa metoden
Resultaten av kranskärlsröntgen och andra undersökningar samt Eriks sjukhistoria och besvär avgör vilket av behandlingsalternativen läkarna föreslår:
 läkemedelsbehandling
 ballongsprängning, (PTCA = Percutan Transluminal Coronar Angiografi). Med en artärkateter går man in i ljumsken till hjärtats kranskärl och spränger förträngningen med en ballong. Det är ett betydligt mindre ingrepp, som görs när enstaka kranskärl har en kraftig förträngning. Fördelen med denna operation är att bröstkorgen inte behöver öppnas.

 kranskärlsoperation, så kallad bypass-kirurgi. Kroppens egna blodkärl, antingen små artärer från bröstkorgen eller vener från benet opereras in som en ”förbi- gång” runt förträngningen, som kan finnas i flera kranskärl. Operationen kräver stora resurser och genomförs på thoraxkirurgiska kliniker, bl.a. krävs att en hjärt-lungmaskin tar över patientens hjärtfunktion under operationen.


I varje enskilt fall vägs för- och nackdelar med metoderna mot varandra och en grupp läkare - hjärtläkare, kirurger och röntgenläkare - diskuterar sig fram till den lämpligaste behandlingen. I enstaka fall behövs inte någon behandling alls.

Det är viktigt att redan under vårdtiden på sjukhuset ta itu med de så kallade riskfaktorerna för kranskärlssjukdom för att undvika att kärlsjukdomen förvärras. Kända riskfaktorer är förhöjt blodtryck och förhöjda kolesterolvärden, rökning, övervikt och fysisk inaktivitet.

Efter det akuta skedet är vården på sjukhuset inriktad på att ge Erik god omvårdnad. Han behöver information och kanske också smärtlindring. Komplikationer behöver förebyggas, övervakas och behandlas. Oftast finns det ingen anledning för Erik att avstå från fysisk aktivitet under någon längre tid, om blodtrycket är stabilt och han inte har ont.


På sjukhuset bedömer man vilka risker det finns för att Erik blir sjuk på nytt och vilka symtom som kan förväntas när man kommer hem. Oftast görs ekokardiografi och Arbets-EKG för att bedöma riskerna.

Prognosen efter akut kranskärlssjukdom påverkas i första hand av
 hur gammal man är,
 om hjärtfunktionen är nedsatt,
 om det finns allvarliga förändringar i kranskärlen och
 om hjärtrytmen lätt blir oregelbunden.
Prognosen kan ofta förbättras och de fortsatta symtomen lindras. Alla som har haft hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp behöver acetylsalicylsyra. De flesta behöver även få betablockerare under ett till två år efter det akuta skedet, om det inte finns särskilda skäl emot det.

Rehabilitering är en viktig del av behandlingen efter det akuta skedet. Syftet är att Erik som har ska få hjälp och stöd för att kunna börja leva som vanligt igen. Hur detta bäst kan gå till behöver han och vårdpersonalen diskutera innan han åker hem från sjukhuset.

En bra form för rehabiliteringen är att hälso- och sjukvården genomför ett "program" med information och utbildningar tillsammans med Erik och helst också någon eller några av hans anhöriga. Hur programmet bör se ut avgörs utifrån Eriks behov och förutsättningar. Flera olika delar av vården behöver delta i rehabiliteringen. Samordningen sköts ofta av en kranskärls-sjuksköterska. I samband med rehabiliteringsprogrammet är det i regel bra om vården erbjuder Eriks anhöriga utbildning i hjärt-lungräddning.


Organiserad sjukgymnastik är en viktig del av rehabiliteringen. Sjukhuset erbjuder ofta sjukgym-nastik, men även Hjärt- oc...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Andning och cirkulation

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2003-10-28]   Andning och cirkulation
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2402 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×