Titan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En uppsats i kemi om grundämnet titan.

Var/hur förekommer den?
Titan är det nionde vanligaste grundämnet. Det förekommer i havsvatten, i större delen av jordskorpan, i växter och djur, men den har också hittats i meteoriter och i prover tagna från månen. Det finns mest titan i USA, Kanada, Australien, Indien, Norge och Sydafrika. I Sverige finns det endast lågvärdiga fyndigheter. Törsta fyndigheten är funnen i Taberg, Småland. Det förekommer alltid kemiskt bundet till syre. Man utvinner större delen av ämnet ur ilmenit och rutil. En vuxen människa innehåller ungefär 15 mg titan.

Hur framställer man den?
Fast det är titan är det nionde vanligaste grundämnet, är det väldigt dyrt. Framför allt för att den är svår att framställa och svår att bearbeta.
Det är väldigt svårt att framställa det p.g.a. att det lätt bildar kemiska föreningar (hydrid och karbid). Därför kan inte oxiden reduceras med väte eller kol. P.g.a. reaktionen med luftens kväve måste alla operationer vid höga temperaturer utföras utan luft. Metallen tas fram genom reduktion av titantetraklorid med magnesium eller natrium i stålkärl under ca: 800 C. Efter att man tagit bort det bildade magnesiumkloridet finns det finfördelat titan kvar, s.k. titansvamp som kan smältas till massiv titan eller titanlegeringar i högvakumugnar.

Varför framställer man den, eller vad används den till?
Titan används på grund av sin styrka, lätthet och motståndskraft till b.l.a. flygplan , rymdfarkoster, fartyg, ubåtar, tankar, värmeväxlar, pumpar, anläggningar för avsalting av havsvatten och till behållare för utbränt kärnbränsle(radioaktivt avfall).Det används också till kemisk industri, samt livsmedels, pappers och textil-industrin.

Speciella egenskaper?
Den är som sagt väldigt lätt, stark och motståndskraftig mot korrosion och rost. Den är dessutom beständig mot den mesta kemiska påverkan vid vanliga temperaturer. Metallen angrips inte av vatten, havsvatten, utspädd saltsyra, svavelsyra, fosforsyra, koncentrerad salpetersyra eller kungsvatten. En svensk upptäckt är att titan även kan växa ihop med kroppens vävnader.

Historia?
Titan är döpt efter den ursprungliga befolkningen enligt den grekiska mytologin, titanerna. De var mäktiga jättar ifrån vilkas släkte gudarna härstammade. 1791 beskrevs första gången metallen av engelsmannen William Gregor från Cornwall som i en svart sand inte bara funnit järn utan också oxiden av ett tidigare okänt grundämne. Fyra år senare gavs det namnet Titanium av Martin Heinrich Klaproth, som hittade det i ruthil fyra år senare.



Kortfakta;
Kemisk betäckning: Ti
Atomnummer: 22
Atomvikt: 477,9
Smältpunkt: 1660 (!) grader Celsius.
Densitet: 4,5kg per kubikmeter.
Under 5kg per kubikmeter, alltså är det klassas den som en lättmetall.

Avslutning.
Det här var min uppsats om grundämnet titan. Det var, anser jag, en relativt svår uppgift, eftersom större...