I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur foderfraktioner i foderstaten till
mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt,
sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa
gårdar har vi separerat foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens
och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur
foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser.
Våra sju hypoteser var:
1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare
gödsel.
2. Partikelstorlek påverkar mjölkavkastning mätt i kg ECM. Större andel stora partiklar
ger lägre avkastning på grund av lägre konsumtion.
3. Partikelstorlek påverkar fetthalten i mjölken. Större andel stora partiklar ger högre
fetthalt.
4. Partikelstorlek påverkar proteinhalten. Större andel små partiklar ger högre
proteinhalt.
5. Partikelstorleken påverkar antalet foderrelaterade sjukdomar i besättningen. Större
andel små partiklar ger fler sjukdomar.
6. Partikelstorleken påverkar hullet på korna. Större andel stora partiklar ger magrare
kor.
7. Partikelstorleken påverkar kornas förmåga att sortera fodret. Större andel stora
partiklar ger mer sortering.
Idén med denna undersökning kommer från rådgivare vid Skånesemin som vill ha en
rekommendation för hur fördelningen av partikelstorleken bör se ut i en foderstat där
bland- och fullfoder används. Det nya fodervärderingssystemet, NorFor, tar hänsyn till
partikelstorlek vilket inte det gamla AAT/PBV-systemet gör. Att ha kontroll på
partikelstorleken är alltså mer relevant nu än tidigare. Idag finns inga svenska
rekommendationer för hur fördelningen mellan olika partiklar skall vara. De
rekommendationer som finns idag är amerikanska och anses inte fungera med
foderstater och fodermedel som vi har i Sverige.
För att undersöka partikelstorleken i foderstaten har vi använt en ”Penn State Forage
Separator”, på svenska kallad siktlåda. Siktlådan består av tre lådor som staplas på höjd.
Den översta lådan har hål som är 1,905 cm, den andra lådan har hål som är 0,78 cm. I
bottenlådan samlas det som är kortare än 0,78 cm. Bottenlådan har inga hål. Gårdarna
har besökts i samband med utfodringen. Tre prover har tagits precis när utfodringen
skett. Ett prov omfattar 1,5 liter. Provet lades på översta sållet och sedan skakades alla
lådorna efter ett förbestämt mönster så att de små bitarna trillade ned genom sållen och
de stora stannade kvar längst upp. När skakningen var avslutad vägdes innehållet på
respektive såll/låda.
För att kon skall fungera bra är det viktigt att det är struktur i fodret. Det måste finnas en
del stora partiklar som kons matsmältningssysten kan bearbeta. Struktur i fodret ökar
kontraktionerna i våmmen och stimulerar idisslingen vilket ger en ökad fermentering.
Mycket struktur ger ökad idissling, idisslingen är absolut nödvändig för att få balans i
våmmen. Den saliv som produceras vid idisslingen är buffrande vilket gör att pH i
våmmen hålls uppe. Är det för lite struktur i fodret ökar passagehastigheten och kon blir
sur i magen. Vomacidios och löpmagesomvridning är exempel på kostsamma
ämnesomsättningssjukdomar som beror på andelen stora och små partiklar.
Genom vår undersökning har vi kommit fram till en del samband mellan
partikelfördelning och de sju ovan nämnda parametrarna. Sambanden är dock inte så
starka att vi kan uttala oss med någon större säkerhet. Resultaten pekar dock på samma
samband som finns i litteratur som berör ämnet vilket bekräftar våra hypoteser. Det
starkaste sambandet finns mellan foderfraktioner och hull på korna. Mindre fraktioner
ger fetare kor. Detta samband faller sig naturligt eftersom foderstater med mindre
fraktioner ofta innehåller mer kraftfoder vilket ger en mer energikoncentrerad foderstat.
Det är mycket mer än partikelstorlek i foderstaten som påverkar korna och mjölken. Vi
...