Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela
kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort.
Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön
Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda
kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det
oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun
och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida
utveckling.
Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.
Hastigheten som tågen håller är hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som
passagerare inte uppehåller sig i Tranås särskilt länge. Men det stora antalet
passagerare som dagligen färdas på Södra stambanan har lett till att man i
kommunen har ställt sig frågan hur Tranås stad uppfattas just från
järnvägshållet, det vill säga av passagerarna på dessa tåg, men också av dem
som stiger av tåget i Tranås. Därmed väcker man en annan fråga, nämligen hur
man med hjälp av den fysiska planeringen kan arbeta för mer attraktiva och
tilldragande järnvägsomgivningar, vars användning samtidigt ska vara
ändamålsenlig för dem som vistas i dessa områden.
I dagsläget förmedlar järnvägssträckan genom Tranås tätort på många ställen
bilden av att vara stadens bakgård. Naturligtvis återfinns också en del
spännande bebyggelse längs med järnvägen men det som det finns mest utav, och
som därmed blir mest iögonfallande, är slitna och skräpiga verksamhetsområden
samt lucktomter utan någon särskild användning. Inventeringen av planområdet
förmedlade just den bilden men i stort samma bild förmedlades i min studie av
hur andra upplevde Tranås stad. I mångas ögon tycks Tranås vara varken vacker
eller ful, utan en småstad bland alla andra. Med andra ord finns det ingenting
som får Tranås att sticka ut ur mängden av alla mindre städer som Södra
stambanan passerar igenom.
För att leda den framtida utvecklingen i områdena närmast järnvägen i rätt
riktning krävs det att man tar ett samlat grepp. Genom att sätta upp riktlinjer
för framtida utveckling av bebyggelsen, grönstrukturen och
kommunikationerna får man ramarna för vad som är önskvärd utveckling men också
för vad som inte är tillåten utveckling. Detta är just vad mitt förslag handlar
om, det vill säga om att sätta upp riktlinjer för den framtida utvecklingen i
j...