Skriftspråket

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning

Många tycker att det är tråkigt med ämnet språk, men jag delar inte den uppfattningen. Jag tycker nämligen att det är intressant med språk; att förstå regler och sammanhang. Det är nästan som en kunskapsjakt. Det är ju också bra att man förbättrar sitt språkbruk.
Språk är inget lätt ämne, men det är ändå (enligt mig) ett intressant ämne. Jag tycker att det borde finnas mer människor som intresserar sig för språk, speciellt det svenska språket som är så intressant.
I takt med den nya tekniken har andelen Internetanvändande personer ökat. Detta har lett till minskad hänsyn till användningen av språket. Hur kommer det att se ut i framtiden, om det fortsätter så här? Och hur ser dagens svenska skriftspråk ut? Detta, och lite till, kommer jag att ta upp i det här fördjupningsarbetet.


2. Skriftspråkets utveckling

2.1. Förr
Svenskan är ett relativt ungt språk. Egentligen kan man säga att det svenska språket är besläktat med dem flesta språken i Europa. Vi har under lång tid importerat ord från andra språk. Med tiden har det skett en del ”försvenskningar” av dessa ord, och det har gjort att vi i dag använder det språk som vi använder.
Svenskan är rätt lik Norskan och Danskan. Det kan bero på att vi från början hade ett och samma språk, men som sedan delade på sig. Och så småningom har dessa språk gått skilda vägar.

2.2. I dag
I dag har det svenska språket förändrats mycket. Om man jämför gamla texter mot nya kan man se tydliga skillnader mellan dem. Många ord har bytts ut mot andra, och andra ord har blivit ”smutsanvända” och fått en negativ innebörd. Ex. det relativt nya ordet invandrare som betyder en person som har invandrat in i landet från ett annat land. Men nu har det ordet fått ett sådant ”dåligt rykte” att vissa personen ibland blir sura då man säger ordet invandrare.
År 1906 skedde en stavningsreform som medförde bl.a. att f ersattes med v. Ex. af som blev av, och öfver som blev över. Detta blev grunden till den s.k. nusvenskan.

2.3. Framtiden
Det svenska språket kommer inte att försvinna. Om språkets utveckling fortsätter i denna takt kommer framtidens svenska språk att förändras mycket. Det kommer bl.a. ske en del anglifiering när det gäller språket. Det engelska språket är nästintill ett världsspråk, och det svenska språket kommer förmodligen att likna engelskan mer och mer.
Jag tror även att det kommer att dyka upp en del nya ord. Dessa nya ord kommer bl.a. från den nya tekniken. Ett nytt ord kan också vara en förenkling av ett redan befintliga ord.


3. Ny teknik

3.1. Internet
Fler och fler börjar använda datorer, och om man redan har en dator så varför inte skaffa Internet? I och med denna ökning av Internetanvändande personer har det också skapats en del olika hemsidor anpassade för olika personer.
Mest känt är väl ändå alla s.k. communities, mötesplatser på nätet där personer från alla åldrar kan kontakta varandra genom en enkel knapptryckning. Mest är det ungdomar som surfar på dessa mötesplatser. Och med detta har det också medföljt att man har fått ett slarvigt språkbruk på nätet. Konstiga förkortningar har dykt upp, bl.a. oxå (också). Vad är det för fel på oxå, man säger ju så? Här kan man tydligt se att det är en stor skillnad mellan talspråket och skriftspråket. Olika ord kan låta likadant, men kan inte skrivas hur som helst.
Som tur är, så är Internet en bra inlärningskälla. Det finns många språkinriktade hemsidor och diskussionsforum. Från dessa sidor kan man lära sig mycket om språket, frågan är bara om man vill.

3.2. Engelska ord
Man kan nästan säga att det svenska språket inte har hunnit med den senaste tekniken. Nya finurliga produkter tillverkas och tilldelas ett engelskt namn. Men det är nästan alltid så att det inte finns något svenskt ord för dessa produkter.
Vi kan ta mobiltelefonprylen handsfree som exempel. Du känner säkert till ordet. Denna produkt gör att man slipper hålla i mobiltelefonen och prata. En smidig och ett otroligt smart tillbehör för dem som inte vill få strålning från telefoner, eller för dem som inte vill hålla i en mobiltelefon medan de har något annat att göra. Men brukar du säga något annat än det engelska ordet handsfree för att benämna denna produkt? Det är inte många som säger ”handsfri” (inte ens Microsoft Word godkänner ordet), eftersom det låter allmänt sjukt och för att vi har lärt oss att prylen heter handsfree.


4. Typiska ”fel”

4.1. Fredrik Lindströms teori
Fredrik Lindström skriver i sin bok att det svenska språket bygger på slarv. Denna teori kan faktiskt stämma om man tänker efter. (Åtminstone jag tycker det i alla fall.) Han skriver att det inte finns någon, eller någon förening/myndighet, som bestämmer över språket - rätt. Det är därför som han tycker att det egentligen inte finns något som heter ”fel” när det gäller det svenska språket (utöver diverse regler). För om vi nu skulle skriva ”rätt”, då skulle vi skriva fornsvenska. All text skulle se ut som värsta sjuttiotalet, och det skulle väl inte passa in i år 2003?

4.2. Särskrivningar
Ett fenomen som man verkligen kan kalla ”fel” är särskrivningar. Detta fenomen har blivit rätt vanligt bland ungdomar, men även bland vuxna.
En särskrivning är ett ord, av två sammansatta ord (ex. cykel|hjul), som har skrivits isär. Oftast får meningarna en helt annan innebörd pga. en och en annan särskrivning. Jämför exempelvis dessa två meningar:

1. ”I dag mötte jag en sjuk sköterska” - fel
2. ”I dag mötte jag en sjuksköterska” - rätt

Vad nu? Vad menas med den första meningen? Att jag i dag mötte en sköterska som var sjuk (ex. förkyld), eller en sköterska som var helt dum i huvudet? Här har alltså en särskrivning smugit sig in i ordet sjuksköterska och gett läsaren en helt annan bild av det som har hänt. Den andra meningen, däremot, kan inte misstolkas. Det att man mötte en sjuksköterska är inte ovanligt och låter helt normalt.
Men varför skriver man isär orden? Det är för att man i dagsläget nästan stöter på engelskan varje dag. I engelskan skriver man inte ihop, det har lett till en del förvirring, och därmed skriver man isär orden på svenska.
Hur skulle världen se ut om det bara fanns sex fixerade lärare?


5. Svordomar

5.1. Varför finns de?
Svordomarna finns för att man vill betona något. Det är, för många, en ful vana att svära. Man svär bl.a. när någon olycka har inträffat, ex. om man har tappat hammaren i foten. Om denna olycka skulle ha drabbat en vanlig svensk, så skulle denne svensk (med 80 % sannolikhet) ha svurit. Det är faktiskt effektfullt att använda svordomar där det även behövs. Jämför följande två meningar:

1. ”Aj, det gjorde ont.”
2. ”Aj, det gjorde så jävla ont.”

Man märker att det är en viss skillnad mellan dem. Man kan säga att svordomen ”lyfte upp” hela meningen, så att det lät kraftigare att man kan tolka det som om att det gjorde väldigt ont.



5.2. Vad betyder de?
Dem flesta svordomar betecknar djävulen, så man kan lätt påstå att svordomar är lite religiösa.
Det har också dykt upp nya ord, som man kan kalla svordomar, könsord. Könsorden är mycket grova och anses som nedvärderande om man kallar någon för det.

5.3. Svordomarnas framtid
Det har under dem senaste åren skett en del förändring i språket. Nu är våra svordomar mer vardagligt än fult. Det har blivit allmänt acce...