Alan Turing

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1912 föddes matematikern och datavetaren Alan Turing.

Turing testet

1950 presenterade Turing vid 38 års ålder ett test av artificiell intelligens (AI) i sin artikel Computing Machinery and Intelligence. Datorerna på den tiden kunde bara användas för mycket enkla ändamål och hade lägre kapacitet än nutida fickkalkylatorer. Men engelsmannen Turing ser in i framtiden och är en av de första som på allvar funderar på idén att skapa en maskin med mänsklig intelligens.

Så här går testet till:

1. En person kommunicerar med datorprogrammet och människor via tangentbord och bildskärm.
2. Om personen inte kan avgöra vad som är människa och vad som är dator, är datorn intelligent.

Idag är det över 50 år sedan Turings artikel introducerades. Än idag är det inget program som klarar testet i längden. På adressen http://www.manifestation.com/neurotoys/eliza.php3 kan du pröva på en Javascriptversion av programmet Eliza. Det dröjer dock inte länge förrän maskinen visar sina gränser när det gäller omvärldsförståelse.

Något väldigt intressant är vad som hände i slutet av 90-talet. Då kom ett genombrott inom AI då IBM:s specialdator Deep Blue slog världsmästaren Kasparov i schack.

Turing maskinen

1936 publicerade han uppsatsen On Computable Numbers (Om beräkningsbara tal) vid 24 års ålder. Det var en revolutionerande uppsats och en av de mest betydelsefylla arbetena inom matematiken under det århundradet. Det skulle dröja ett årtionde förrän ENIAC kom - världens första dator.

Maskinen som han skildrade var bara en tankemässig modell som beskrev en dators lagring och körning av program. Viktigaste egenskapen hos en Turingmaskin är att den inte bara kan hantera tal utan också klarar att lösa allt en människa kan. Det Turing ville ha sagt var att inte bara enkla problem kunde lösas av en maskin utan alla problem som i stort sett är möjliga att lösa.

Under förutsättning att ett problem kan delas upp i ett antal mindre steg går det att tillverka en maskin som ersätter människan. Skulle maskinen trots allt inte kunna lösa problemet, är det olösbart. Ett exempel på en sådan uppgift är division med nollan, som vare sig en människa eller en dator kan göra.

Tänk dig en tvättmaskin eller en ordbehandlare som en Turingmaskin. Dessa och ett stort antal andra apparater kan programmeras att utföra bestämda och avgränsade uppgifter.
Han visade också att alla datorer i en viss mening är identiska, nämligen att det problem en viss dator kan lösa också är möjligt för alla andra datorer att lösa. Turing förutsåg också behovet av hjälpmedel som programmeringsspråk.
Med Turingmaskinen var grundprincipen lagd för det som blev den moderna datorn.

Forcerade tyska chiffer

Under andra världskriget tjänstgjorde Turing för brittiska underrättelsetjänsten med att forcera chiffer som användes för att skicka tyska militära radiomeddelanden. Enigma var det brittiska kodnamnet på kodningsmaskinen. Denna kunde producera ett meddelande som inte kunde tydas med traditionella metoder. Englands premiärminister Winston Churchill kände ofta till vilka order som var på väg till tyska generaler - tack vare Turing.

Turings insatser blev först kända och uppmärksammade under 1970-talet.

Alan Turing var homosexuell, som var ett brott i Storbritannien på den tiden, och dömdes för detta. Han fick genomgå en behandling med östrogen som ledde till att han utvecklade bröst. I och med detta blev han oattraktiv för män, blev deprimerad och begick självmord 1954 vid 41 års ålder.

Läs följande citat så förstår du vad Turings insatser betydde för kampen mot nazismen:

”Lyckligtvis kände ansvariga inte till att Turing var homosexuell. Annars hade vi förlorat kriget”
Jack Good, Bletcheyveteran

"Turings insatser under andra världskriget vägde minst lika tungt som de brittiska fältmarskalkernas och amiralernas. Han lyckades nämligen uppdaga de tyska chiffreringsmaskinernas hemligheter så att nästan hela Wehrmachts radiokommunikation kunde dechiffreras med tillräcklig snabbhet."
Lucien F. Trueb

Källförteckning...