Sven Ljungberg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sven Ljungberg är en lokalkonstnär men han är mycket känd ute i världen för sina målningar.
Han föddes nere vid Lagaån där han fortfarande bor kvar än idag, inte vid samma hus eller samma ställe men han bor nere vid Lagaån, där han också har målat många av sina konstvärk, kanske inte dom kändaste eller finaste men han har målat mycket vid Lagaån för att han gillar naturen och dess glans runt det strömma vattnet.
I Ljungby stad har han gjort många konstverk som man kan hitta lite var stans.
Han har tillexempel gjort väggen nere på posten den som går mot Kvantum och så har han inrättat en liten plats där han gjort lite figurer och lite om hur Ljungby såg ut för ett antal årsen.

Sven Ljungberg är född vid Lagaån hans föräldrahem ligger vid nuvarande Kungsgatan som hans pappa lätt bygga år 1904. När han blev mogen gick han målarlära hos sin far precis som hans två äldre bröder Sigge och Kalle hade gjort. På den tiden ville alla pojkar bli skoarbetare vid fabriken i Ljungby men Svens pappa Elof tillät inte sina söner att välja den banan. Elof var mycket konstintresserad, på fritiden brukade han måla och det var på det hållet han uppmuntrade sina barn till att bli konstnärer. Men det var nog inte han som såg till så Sven blev konstnär. Det var farbror Claes som höll på med konst och Sven beundrade honom väldigt mycket som barn. Claes tyckte även att Sven skulle bli konstnär. Både farbror Claes och farbror Alfred läste mycket böcker och lånade på folkbiblioteket, så Sven brukade läsa mycket i böckerna som Alfred och Claes lånade hem. Det var så Sven fick sitt stora intresse för historieberättande som han har.
Det var främst modern Blända som stödde Sven Ljungberg i de konstnärliga studierna. När han var 18 år tog han ett par korrespondentkurser i teckning och kämpadehårt på kvällarna vid sidan om målararbetet i firman.
Först som 19 åring kunde han ägna sej åt konsten på heltid, han gick då extra kurser och lånade böcker och besökte många muséer.
Efter två år kom han in på Konsthögskolan i Stockholm, där fick han Olle Hjortzberg och Otte Sköld som lärare. På Konsthögskolan fördjupades hans utbildning mycket och han lärde sej mycket om dom klassiska konstverken.
På Skolan för Grafisk konst mötte han sin blivande hustru Ann Marget Dahlquist som var från Ulricehamn. Hon hade litterära ambitioner och medverkade i tidningen Vi. Hennes konst byggde på naturiaktagelser i en symbolisk och förtätad stil. År 1942, det året Sven hade sin debut utställning giften de sej och flyttade till Småland. Ann Margret Dahlquist- Ljungberg har hon inriktat sin litterära begåvning till kampen mot atomvapen och miljöförstörelse.
Sven Ljungberg har skrivit självbiografiska böcker med där han inte bara berättar om sitt liv utan också om Ljungby och om målarkonsten.
När han målar sina bilder så har han växlat mycket i material och format. När Sven målar använder han många sidor i bilden: intimitet, monumentalitet, hembygd, utland, hantverk, akademisk lärdom, romantik, realism, fromhet, saklighet, stillsam naturlyrik och burlesk satir.

Sven Ljungberg har målat mycket under sina år.
Han har målat många stora målningar, så som i Annelundskyrkan eller Stora kyrkan.
I Annelundskyrkan har han målat en djungelvärld med många djur och mycket grönt. Medans i Stora kyrkan har han målat lite mer kristen betonat.
Sven Ljungberg målade ofta av sin familj på stora tavlor eller även små tavlor.
Han har ofta målat av sin mor från det att hon var 55 år till dess att hon blev 88 år.
Pappa kunde inte sitta model ofta efter som att han under hela sommarhalvåret oftast var ute och jobbade då men senare på vintern så kunde fadern sitta lite mer. Efter som han hade en egen verkstad så tog den mycket tid ifrån Sven och hans far och även dom andra barnen då. Men Sven fick ändå måla ett mans ansikte när hans farbror Alfred bodde hemma hos dom, han kunde han måla framför sina uppslagsböcker, i fin kläder och hatt.
Sven målade också av sin fru mycket. När hon jobbade och slet eller när hon var koncentrerad eller liggande, ja på nästan alla sätt som går och måla har Sven målat henne. Men mest av porträtten beskriver hennes arbete som tecknare.
Sönerna Pontus och Jonas har också fått mycket plats på målningar som Sven gjort, när dom leker i sandlådan, åker spark, klättrar på grinden, metar i ån, spikar upp fågelholkar, läser böcker, spelar ishockey, hässjar hö detta är en liten del av alla målningar som Sven gjort på sina barn.
Hembiträdet Britt som jobbade hos Sven och Ann Marget har varit med på några målningar men mest på utställnings målningarna.

På vinden i det blå uthuset inrättade Sven sin första ateljé året var 1937, detta var i samma hus som han en gång föddes. Det var trångt om plats inte mer än 20m2. Men mycket trivsamt, har kunde han dra sej undan och ta sej till ro och måla helt ostört. Men efter 10 år flyttade han med familjen in på nedervåningen i hans föräldrar hem och där ordnade han en arbetsplats i ett sovrum. När den gamla sågen som dom hade haft som granne brann ner så köpte Sven den tomten och lät inrätta en större ateljé år 1952, det blev en fyra meter hög och tio meter lång betong byggnad som helt bröt mot den kringliggande villa bebyggelsen. Men för att få den att smälta in så målade han den blå. Senare byggde han även det nya boningshuset intill sin ateljé och som passade ihop med den första byggnaden. 1980 byggde Sven om sin ateljé och bytte då ut lättbetongen mot trä och tegel. Denna ateljén använder han sej av idag för att måla.

När Sven gått ut Konsthögskolan och flyttat tillbaka till Ljungby så upptäckte han hur fantastisk naturen var och måla av. Men han kom även på hur problematiskt det kunde vara; att det var kalt och blåsigt. Många gånger föll Staffliet om kull och målningarna förstördes. Så man fick väll hänga en stor sten som tyngd för att få det stadigare. Kylan är det största problemet eftersom det är lätt och bli förkyld. En kylig höstdag 1943 kom han hem och frös så han skakade om händerna i flera timmar. Då kom han på en idé; han kunde bygga ett litet målarhus med hjul på. Så han byggde ett litet hus men det vägde 200 kg och då vek hjulen sej. Men det löste han snabbt genom att göra en ram med starkare hjul på. Efter 40 år gjorde han ett nytt hus som bara vägde 110 kg och var lite lättare att förflytta. Sven insåg tidigt att det lila måla huset kunde väcka irritation och bad tillstånd hos kommunalborgmästaren 1944, men detta var bara ett muntligt tillstånd. På 70- talet fick han någr...