Digerdöden

12 röster
47504 visningar
uppladdat: 2003-12-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Förord: jag har valt att lägga upp arbetet genom att göra frågeställningar. Jag vill ta reda på följande: Vad var det för orsaker som ledde fram till digerdöden, hur kom det sig att den blev så omfattande och vad fick den för påverkan på kommande generationer och kan det hända igen? Till sist mina egna reflektioner och slutsatser. Pestens historia börjar inte med digerdöden på 1300-talet, världen hade långt innan fått smaka på denna fasansfulla sjukdom. I övergångsfasen mellan antiken och medeltiden drabbades folket i Medelhavsområdena upprepade gånger av epidemier. Bland annat vad vi idag kallar den Justinianska pesten.
Detta vet vi med säkerhet eftersom det finns nedtecknade observationer. Men det är inte helt uteslutet att pesten hemsökt Europa ännu tidigare, men det finns inga bevarade källor bara indikationer1. Men jag skall alltså inrikta mig på den pest som härjade i Europa på 1300-talet den som i vår tid kom att kallas Digerdöden.


Vad var det som hände?
Man vet inte med säkerhet vart epidemin började men ett återkommande namn är Kina. Vad man vet är att det i början av 1330 inträffade ovanligt många naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar i Kina2. Dessa katastrofer tog inte bara människors liv utan också råttornas. Det var råttorna som bar på den fruktade bakterien Yersinia pestis men det var lopporna i pälsen som var den egentliga smittspridaren, så när råttorna dog så övergav lopporna råttorna och gav sig på människorna istället. Och när det var gjort så smittade det från person till person3. Man kan säga att pesten har många ansikten, dom mest framträdande var böldpest och lungpest men i grund och botten så är det samma sjukdom. I vissa fall passerade infektionen rakt in i blodomloppet (blodpest) och angriper organen så att människan dog innan det uppstod några bölder, man kan ju tänka sig reaktionerna när folk dog tillsynes utan någon anledning4.

Vilken väg tog pesten sen då? Jo tack vare den intensiva handel som bedrevs så var vägen given, den följde helt enkelt dom stora handelsvägarna, efter det att böldpesten 1347 hade nått fram till Sidenvägens västra slutstationer gick allt mycket snabbt, folkmängd och bosättningsmönster tycks inte ha haft någon som helst betydelse för digerdödens framfart5. Det blev inte direkt bättre av att man slängde ut sina sopor direkt på gatan så att råttorna trivdes alldeles utmärkt och att folk gav sig iväg på så kallade gisslartåg för att blidka den vredgade guden men detta bidrog bara till att pesten spred sig ytterligare6. Pesten var sedan en återkommande faktor under senmedeltiden men ingen så fruktansvärd och omfattande som just den på 1300-talet där dödligheten beräknats till mellan en tredjedel och hälften av befolkningen7. Vems fel var det hela då? Ja för prästerna stod ju svaret klart: det var herrens straff! För dom lärda läkarna och astrologerna var det en följd av giftiga avdunstningar och himmelska sammanstrålningar, men dom var i slutändan också framkallade av Gud. Den vanliga människan då, jo hon ville ha en mer konkret sak, en syndabock. Där fick Judarna och de vanskapta i samhället sin beskärda del, dom anklagades för att ha förgiftat brunnarna. En häxprocess inleddes mot Judarna, att även dom dog i pesten det blundade man för8 Vad påverkade då vad? Var det digerdöden som tvingade fram krisen inom jordbruket eller var sjukdomen en logisk följd av att den jordbrukande befolkningen fick det sämre? Den första teorin utgår ifrån att vi bara tror att det är vi som bestämmer. I själva verket har vi en mängd biologiska konkurrenter på planeten och då och då utsätts vi för attacker från dessa. Det spelar alltså ingen roll om vi har god hygien och gott om mat, den slår till ändå. Den andra teorin utgår ifrån de sociala och ekonomiska förändringar som föregick digerdöden. En kraftig befolkningstillväxt hade medfört att man inte kunde livnära alla, krig och andra umbäranden hade gjort att samhället var försvagat. Det var endast därför som pesten blev så omfattande menar man9.


Hur påverkades människorna efteråt?
För att förenkla kan man säga att bönderna fick det bättre på herrarnas bekostnad. Eftersom det blev ont om arbetskraft så var herremännen tvungna att ta dom anbud dom fick, ganska fort så insåg bönderna fördelen i detta, fick man inte bra betalt, ja då var det bara att gå till någon annan som betalade priset. På detta vis fick bönderna en otroligt mycket starkare makt än vad dom hade haft innan10. 1400-talets första decennier präglades därför av högljudda klagomål mot de skatteindrivande kungliga fogdarna. De svenska bönderna blev också mycket politiskt våldsbenägna, som aldrig för krävde man sin rätt med vapen i hand. Man kunde inte köra över bönderna lika lätt som tidigare11På 1800-talet så hävdade man att digerdöden blev den största vändpunkten i mänsklighetens historia. Det var då man tog steget mot renässansen. Det var då den feodala hierarkin föll samman, det var då som skepticism och religionskritik såg dagens ljus och det var då folk började tänka12 Tillbörja med så blev det fredligare efter digerdöden men det har sin naturliga förklaring eftersom det inte fanns några soldater att föra krig med eftersom dom flesta dött, men allteftersom befolkningen växte så var man snart igång igen13.

Kan det hända igen?
Faktum är att vi hade ett utbrott av pestepidemi i slutet av 1800-talet som började i södra Kina och vandrade sen vidare till Bombay, Suez, Madagaskar, Alexandria, Japan, östafrikanska kusten, Portugal, Manila, Sydney, Glasgow, San Fransisco, Hawaii, Java och Ceylon. 1948-1948 och 1952 återkom den till Indien. Det var denna gång som pestbakterien upptäcktes av Alexandre Yersin och Shibasaburo Kitazato14. De gjorde sina upptäckter ungefär samtidigt men det var Yersin som fått ge sitt namn åt bakterien. Men fortfarande i våra dagar så kräver böldpesten liv, enligt världshälsoorganisationen har antalet registrerade fall av böldpest ökat något sedan början av 1990-talet, med en rekordnotering 1994 då man registrerade 2935 fall, varav 54 med dödlig utgång15.

Bilden visar var det troligtvis finns pesthärdar(gult) och var det finns kända pesthärdar(grönt).










Mina egna funderingar och slutsatser:
Genom denna fördjupning så har jag förstått att digerdöden har haft en långt större påverkan på den mänskliga historien än vad jag trodde och dessutom fått insyn i hur verkligt grym denna farsot var. Jag hoppas verkligen att vi aldrig ska behöva drabbas av något liknande igen, men med tanke på den växande efterfrågan på biologiska krigsvapen så kanske vi snart står inför en ny massdöd med dom små bakterierna som fiender.

Vad kan man då dra för slutsatser? Självklart så har digerdöden haft en stor påverkan på det efterkommande men var det digerdöden som tvingade fram det? Hur hade det gått om det aldrig hade kommit någon ond bråd död? Hade vi fortfarande gått omkring i ett medeltids liv och blivit styrda av en feodaladel och en mäktig kyrka eller hade vi brutit oss loss från detta samhälle ändå? Det finns många frågor om just detta om… men helt klart är att det skedde en förändring kanske inte så omvälvande som man tyckte på 1800-talet (eftersom man hade för vana att romantisera då) men så sakteliga så tog ett nytt samhälle över. Men digerdöden förde inte bara gott med sig (om man ser till att dom efterkommande fick det bättre) för Judeförföljelsen späddes på ytterligare. Om digerdöden aldrig hade ägt rum hade då Hitler ändå givit sig på Judarna i vår tid? Detta är nog frågor som aldrig kommer få några svar men dom är intressanta att tänka på, historien upprepar sig.

Jag tror att digerdöden blev så omfattande tack vare att man levde som man gjorde, tätt och nära till både råttor och loppor. Hade man infört ett karantän system tidigare och om man hade varit mer hygienisk så hade nog inte pesten blivit så omfattande men det är svårt att säga. Men tanken på att man är helt maktlös är värre. Om det skulle dyka upp ett liknande epidemi, skulle vi idag då klara oss tack vare vår hygien och kunskap? Eller skulle vi stå lika maktlösa? Jag hoppas inte det.

Att göra jämförelsen mellan digerdöden och AIDS blir ofrånkomligt. Jag tror att vi idag står inför ett växande problem som vi blundar för i och med AIDS spridningen. Skillnaden är bara att AIDS har ett långsammare sjukdomsförlopp medans man i digerdöden var väck redan efter två dagar. Men hur kommer det att se ut här om 10-15 år? Den frågan tål också att tänkas på. Jag har fått svar på dom frågor jag undrade över men det har istället väckts nya.




För att inte själva drabbas bar pestläkarna märkliga skyddsdräkter, i näbben fanns doftande örter som skulle skydda mot det onda.


Källförteckning



1) Dick Harrison, Finland, 2000, Stora döden. s. 39
2) Bernt ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Digerdöden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2011-01-27

    Digerdöden och böldpesten är inte samma sak. Digerdöden smittas från person till person och böldpesten från råtta till loppa till människa. IN YOUR FACE! haha, källa: http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=11172

Källhänvisning

Inactive member [2003-12-07]   Digerdöden
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2503 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×