Rousseau

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tillbaka till Naturen

I feel a change
Back to a better day
Hair stands on the back of my neck
In wildness is the preservation of the world
So seek the wolf in thyself

Shape shift Nose to the Wind
Shape shift Feeling I’ve been
Move swift All senses clean
Earth’s gift Back to the meaning of life

Metallica (James Hetfield, Lars Ulrich) – Of wolf and man

Innehållsförteckning

***

1

1.1 Syfte s.4
1.2 Frågeställningar s.4
1.3 Metod s.4
1.4 Källkritik s.4

***

2

2.1 Jean-Jacques Rousseau och hans tid s.5

***

3

3.1 De första åren s.6
3.2 Filosofen Rousseau s.7
3.3 Musiken s.8
3.3 Rousseaus åsikter och tankar s.9-10
Demokratin, lagarna och allmänviljan (s.9)
Barnuppfostran – Èmelie (s.10)
Tillbaka till naturen (s.10)

***

Kapitel 4

4.1 Analys s.11


***


Kapitel 5

5.1 Rousseaus liv s.12

***

Kapitel 6

6.1 Käll- och litteraturförteckning s.13



1 - Inledning


1.1 Syfte

När man läser om 1700-talet finns det framför allt 2 stora namn som dyker upp på en gång som från ingen stans. Den enes namn är Voltaire och den andre är Rousseau. Vad finns det för skäl då att inte ta reda på mer om dem och vad de egentligen tyckte och tänkte? Vi vet ju alla som sagt vilka dessa filosofer var lika självklart som vi vet vilka Platon och Aristoteles var men de flesta vet ändå mycket lite om vad de egentligen tyckte och tänkte och jag är tyvärr en av dem. Självklart vill jag då ta reda på mer om ett av upplysningens genin när tillfälle ges och eftersom att jag gillar utmaningar var valet enkelt mellan Rousseau och Voltaire. Det fick bli Rousseau.


1.2 Frågeställningar

Det kan ju vara lämpligt att börja med ”Vem var Jean-Jacques Rousseau”? Nästa fråga blir också nästan lika logisk eftersom att han var en filosof. Vad tyckte han egentligen? Han var ju också författare så då kan man ju undra vilka böcker han skrev? Eftersom att han också blev känd så är det återigen lika logiskt att fråga sig varför hans tankar blev så populära? Sista frågan dock är lite svårare och jag förväntar mig inte att finna något annat svar på den än mina egna funderingar. Yttre påverkan – Varför tyckte han som han gjorde?


1.3 Metod

Mitt första mål är att läsa igenom en av Rousseaus skrifter för att få en djupare uppfattning om vad han egentligen tyckte. I skrivandets stund har jag redan hittat en som är på engelska och den heter ”On the Origin of Inequality”. När den är läst och analyserad ska jag koncentrera mig mer på hur han levde sitt liv och sedan skriver jag helt enkelt ned allt jag vet!


1.4 Källkritik

Eftersom att mina källor kommer ifrån Internet och från pålitliga sidor så tror jag att jag kan lita på innehållet i dem. Det är ju inte så enkelt precis att ljuga om en berömd människas liv och speciellt inte om denne är en upplysningsfilosof. Jag anser därför att vilket material jag än använder mig av kommer att vara pålitligt oavsett om det kommer från en bok eller en hemsida.


2 – Bakgrund

2.1 Jean-Jacques Rousseau och hans tid

Timman var sen den dag då denne blivande 1700-talsfilosof visade sitt ansikte för världen för första gången en varm sommarnatt år 1712. Vad som då skulle bli av honom visste nog enbart den Gud som skapat honom men sedermera skulle det dock visa sig att dennes idéer och tankar skulle komma att prägla världen ända in i vår tid och att de ord som han skrev ned skulle minnas lika starkt som t.ex. Platons och Aristoteles.
200 år tidigare hade stora revolutioner skakat hela Europa tack vare att Martin Luther spikat upp sin avhandling mot kyrkan på slottsporten. Som om världen med ens hade detonerat av en kraftig antändning exploderade revolutionen över hela Europa där den genomsyrade allt och alla med sina sanningar. Dessa revolutionens skälvningar hade inte ännu gått över då Rousseau föddes utan snarare skulle de tillsammans med kampen om demokrati åter blossa upp igen. Det var nämligen under den här tiden som den verkliga grunden lades till demokratin och därmed till ett friare samhälle. Då livet för den lilla människa verkligen började och då de orättvisor som härjat under så många år äntligen hade fått ett slut.
Jean-Jacques Rousseau var med sitt nytänkande och sina visioner, en viktig sten i demokratins marmorerade golv. Än idag baseras mycket på det han sade och tänkte och även fast vi inte alltid lägger märke till det penetrerar Rousseaus goda avsikter vårt samhälle ända in i vår tid och även, skulle jag tro, också långt in i framtiden.
Så följ med mig nu så ska berätta om en tid för inte så länge sedan och om en man mitt under omvälvningens tid i Europas dåvarande kulturvagga. Låt mig få föra dig med mig på en resa tillbaka till den tiden då din och min frihet tog sin början. Då människor var villiga att offra livet bara för sin framtids skull… d.v.s. dig och dina rättigheter.

Kapitel 3 – Resultatet

3.1 De första åren

Jean-Jacques Rousseau föddes den 12 juni år 1712 i Genève. Någon egentlig familjelycka fick han aldrig då hans mor dog väldigt kort efter hans födelse och senare var olyckan över familjen igen då hans far Isaac förvisades från Genève för en misstänkt duell. Kanske påverkade detta hans val senare i livet och även hans tankar om barn och barnuppfostran som han senare fördjupade sig i .
Efter sin mors bortgång och faderns avsaknad flyttade Jean-Jacques in hos sin morbror. Hur han upplevde livet där vet man inte mycket om då han sällan nämnde det men antagligen hade han det bra och fick leva ganska självständigt. Eftersom att han var tvungen att få ett yrke började han år 1725 lärling hos en gravör men han tröttnade snart då yrket inte tillfredställde honom. Han var en person som hellre läste och tänkte än jobbade fysiskt med kroppen och yrket som gravör kunde helt enkelt inte mätta hans behov.
Så kom våren och den där rastlösheten som så ofta drabbar unga när de står på tröskeln till vuxenlivets alla åtaganden drabbade även Rousseau. Länge hade han känt den komma smygande men jämt hade han skjutit undan den. Så kanske i jakt på sig själv och kanske lite äventyr gav han sig iväg . De följande åren spenderade på resande fot i Frankrike, Italien och Schweiz där han lärde sig mycket om världen och alla dess skeenden under denna omvälvande tid. Han jobbade sin väg fram under resan med pengar han tjänade som alltifrån fotsoldat till ambassadörssekreterare och det var egentligen där som hans grund lades till de tankar han senare skulle utveckla. Under vägen lärde han också känna många kvinnor men de förblev alla hans älskarinnor och de fem barn han fått med en av dem, Madame de Warens , sattes alla på hittebarnshuset. Någon ansvarsfull man var han alltså inte och inte heller levde han ens i närheten av det som han så gärna lärde ut till andra.



3.2- Filosofen Rousseau

”Människan föds fri och överallt är hon i bojor”

Tiden gick långsamt framåt och Rousseau blev bara äldre och äldre för varje dag som gick, han kunde praktiskt taget känna livet rinna ifrån honom. Rastlösheten som förut varit närvarande som ett osynligt spöke och hela tiden hade fått honom att befinna sig i ständig rörelse, fanns nu inte längre där på samma sätt och han hade tröttnat på att resa runt då det kändes som om han redan sett allt. Under den här tiden gifte han sig med sin älskarinna sedan 13 år tillbaka och hans tankar kring vikten kring barnens självständighet började ta form.
1740 förändrades dock allt då han blev reformator för två syskon, en pojke och hans äldre syster hos en Monsieur Mably i Lyon. Där kom han nämligen för första gången i kontakt med olika upplysningsfilosofer och deras allehanda tankar. Hans intresse blev så stort för filosofi att han 2 år senare flyttade från Lyon till Paris för att komma i kontakt med den samling av intellektuella som skrev den allra första encyklopedin. Där ingick både Voltaire och Diderot och det tog inte lång tid innan Rousseau också togs upp i gruppen. Hans idéer och tankar skiljde sig dock radikalt från bl.a. Voltaire då han förespråkade direktdemokrati och lovprisade lagarna och menade att människan borde gå tillbaka till naturen med allt vad det betydde. Han menade även radikalt nog att barnen också hade rättigheter och att de skulle få uppfostras genom självständiga lekar snarare än teoretiskt.
De viktigaste böckerna han skrev var:
” Avhandling om olikheterna mellan människorna, Om samhällsföredraget och Émelie” Samtliga förbjöds och brändes på ett av de många bokbål som härjade över Europa i kamp om att ge kyrkan makten igen. Dock hade Rousseau nu hittat det han ville jobba med och vigde resten av sitt liv till filosofin och upplysningen av den lilla individen. Tyvärr blev hans tid kort som filosof och han dog 1778, samma år som Voltaire, efter att ha levt ett kort sagt mycket spännande och intressant liv.









3.3 – Musiken

Att Rousseau skrev filosofiska texter känner många till men att han även skrev musik är det få som är medvetna om. Dock är det inte speciellt förvånande då Rousseau levde under en tid då musiken började betyda mer och mer för människorna. Det var även under den här tiden som de vardagliga människorna började få in musiken i sina liv efter att enbart tidigare ha hört den som något som var skänkt av Gud. Man upptäckte att man kunde uttrycka sig med hjälp av den och det faktum att den och de känslor man förhoppningsvis förmedlade inte passerade censurens mördande apparat innebar en stor frihet för många. Dock hade den ännu inte nått ut till alla men den tiden skulle komma då alla fick uppskatta verken som den tidens musikgenier hade diktat och inte bara societetens vitpudrade damer och herrar.
Rousseau själv var inte speciellt duktig då han inte skrev och fullbordade mer än ett par musikstycken. I vilket fall som helst var det inte hans musik som gjorde honom berömd över hela världen utan det han tänkte och tyckte.


3.4 – Rousseaus åsikter och tankar

Demokratin, lagarna och allmänviljan

” Var och en av oss överlämnar samfällt sin person och hela sin makt till den allmänna viljans högsta ledning; och samtidigt upptar vi varje medlem av förbundet som en oskiljaktig del av det hela.”

Eftersom att staten var uppbyggd av människor var det de som skulle hålla i den yttersta makten ansåg Rousseau och många andra med honom som alla var trötta på den tyrrani som bl.a. Macciavelli ansåg var riktig genom envåldshärskare. Det var folket som skulle stifta lagarna och dessa lagar skulle även kunna ändras över tiden med hjälp av folkomröstningar som skulle vara jämt utspridda över åren menade man. Då, på den tiden, var tanken radikal att folket skulle få lägga sig i kungars och despoters angelägenheter. Hur skulle dessa dårar kunna veta vad som var bäst för landet? De var ju bara adel, borgare och de flesta av dem inte ens av börd men Rousseau stod på sig för den lilla människan eftersom att han av hela sitt hjärta ansåg att han hade rätt. Folkomröstningar skulle få folket att lyda lagarna menade han och en stat där folket löd sina härskare genom egen fri vilja och utan militärernas piska i hälarna var en perfekt stat.
Som man kan förstå förespråkade Rousseau direktdemokrati och förkastade därigenom den representativa demokratin. Han ansåg att viljan hos partierna var ”allmän i förhållande till dess medlemmar men enskild i förhållande till staten.” Tack vare detta kunde man inte längre säga att det fanns lika många röstande som människor utan snarare lika många röstande som det fanns sammanslutningar. Det skulle alltså, menade han, skapa en stat där alla inte längre röstade eftersom att de ansåg att de inte hade något att rösta på och det var inte det han ville uppnå.

Barnuppfostran – Èmelie

”The greatest gift you can ever give your child is to allow it to do its own mistakes compleatly on its own feet”

Okänd

Det är nästan fantastiskt att tänka sig att man en gång behövde slåss för något så självklart som pedagogik men faktum är att det var en av de hårdaste sakerna att driva igenom och få allmänt uppskattad under upplysningen. Även på det här området betydde Rousseau mycket då han förespråkade den med hela sin själ i boken Èmelie, en av hans mest kända.
Självständighet var nyckeln till en bra och stark individ sade han. Därför skulle man ge barn det utrymme som de behöver genom lek och pedagogik snarare än med piska och teori. Detta skulle få barnen att utvecklas mer och på ett bättre sätt då de blev människor som kunde ta vara på sig själva och ta ansvar för sina handlingar. De kunde helt enkelt få mogna på egen hand och efter egen vilja utan en vuxens hand som ingrep för att ”beskydda”.
Allt det här känner ni säkert igen då vår egen läroplan till mångt och mycket är skriven på många av Rousseaus värderingar och tankar och på det planet anser i alla fall jag att vi alla har mycket att tacka honom för.


Tillbaka till naturen

Att människan från grunden är god och att det sedan är samhället som gör henne ond har ni nog alla hört uttryckas någon gång. Detta ansåg Rousseau också och att människan borde gå tillbaka till naturen låg honom utan tvekan varmare om hjärtat än något annat. Han ansåg att de saker som gått överstyr då vi lämnade Edens lustgård (han var kristen och hade en kristens synsätt) skulle kunna rättas till igen och bli bra om vi gick tillbaka till naturen. Sådana sjukdomar som t.ex. digerdöden som härjat Europa skulle inte drabba oss igen då vi skulle leva hälsosammare och i harmoni med vår natur. Inte heller skulle maktlystenhet drabba människorna eftersom att människan i sitt naturliga tillstånd enbart ville den egna gruppen det allra bästa. Att gå tillbaka till naturen skulle lösa oss från de problem som socialiseringen hade skapat och vi skulle också, trodde Rousseau, därigenom bli lyckligare och komma närmare Gud och lyda Hans vilja. Så var Rousseaus vision.

4 – Analys och slutsatser

Rousseau var enligt mitt tycke, en bra men mycket naiv man. Hans tankar genomsyras alla av godtrohet, naivitet och utan ett uns av tvivel på den goda människan i oss alla. På sätt och vis beundrar jag denne fattige man för att han under sådana tidender kunde bevara sin tro och sina drömmar ända fram till sin död och jag får känslan av att han i all sanning måste han varit en makalös man men samtidigt undrar jag ändå med tvivel hur väl han egentligen levde efter sina egna åsikter om hur världen bör fungera. Trots allt har jag lärt mig att uppskatta honom mer än jag gjorde i början då jag ansåg att han måste ha influerat Karl Marx, en man jag inte direkt gillar. Han har, med sina idéer, dock fått mig att inse att han utan tvekan var upplysningens allra viktigaste man och att hans tankar i all sanning var enbart tänkta för att göra världen bättre för de små och obetydliga människorna i världen. Detta högaktar jag honom för men trots allt kan jag inte komma ifrån att även Rousseau hade många fel. Personligen anser jag hans tankar om att gå tillbaka till naturen vara rentav befängda och ologiska även fast han är mycket skicklig i sina texter på att övertala. Att jag inte tror på det i alla fall tror jag beror på Rousseaus kristna perspektiv och alla hans tankar kring det goda som den alltid segrande kraften i alla människor. Jag är nog lite för mycket av en cyniker för att kunna tro på det och jag anser dessutom att Rousseau likt alla andra filosofer någonsin genom tiderna ibland koncentrerar sig för mycket det lilla och glömmer bort det väsentliga. Så är i alla fall fallet när det gäller att gå tillbaka till naturen.
Vad gäller hans tankar om hur ett land bör styras stör jag mig mest på hans avhållsamhet från den representativa demokratin men samtidigt kan jag hålla med honom om att de konsekvenser den kan få som känslan av meningslöshet och maktlöshet inte är något positivt i längden för ett land då det bidrar till en negativ inställning mot politikerna och mot det egna landet samtidigt som det för med sig den där hopplösa känslan av att jag som individ inte kan förändra något vilket definitivt inte stämmer. Dock anser jag ändå att den representativa demokratin är bättre när den fungerar än den direkta demokratin. Det finns ju ingen som helst chans att kunna göra alla viljor nöjda och alla kommer inte att, som Rousseau tror, underkasta sig den allmänna viljan hur bra det än vore. Därför finns det större chans att den inte fungerar. Men ändå var Rousseaus demokratiska tankar ändå de bästa om man jämför med Montesquieu och Voltaire och kanske berodde det mest på att han var en del av folket på fler sätt än de andra två.
När det kommer till Èmelie dock håller jag med honom om i princip allt. Hans klarsynthet vad gäller frågan har förvånat mig många gånger och jag är uppriktigt överraskad att en man (!) under 1700-talet hade kommit så långt vad gäller barnuppfostran, speciellt när han själv lämnade bort sina barn så som han gjorde. Detta måste dock ha sprungit ur hans egen uppväxt och jag tror att Rousseau trots sin möda och sitt slit och sin fattigdom ändå hade en bra och stark självkänsla som han antagligen själv antog hade kommit från hans egen föräldralösa bakgrund. Han verkar i sina skrifter från Èmelie ha en insikt i psykologins grunder som han till motsats saknar i sitt ”tillbaka-till-naturen-trams” och för detta tar jag av hatten. Den insikt han visade under en tid då barnets uppfostran var fruktansvärd i Europa visar återigen på att Rousseau var den störste upplysningsfilosofen. Hans förmåga att se allt för människors bästa och inte för sin egen vinnings skull är makalös och minst sagt beundransvärd.
Jean-Jacques Rousseau! Du har i alla sanning gjort mig positivt förvånad!

5 – Sammanfattning

Rousseau föddes i juni 1712 under en mycket omvälvande tid. Som så många andra mödrar, under den här tiden då sjukvården låg långt efter den standard den har idag, dog Jean-Jacques mor i barnsäng kort efter hans födelse...