Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens
identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas
intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen
samt stadens historiska bakgrund.
I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens
mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga
faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av
bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större
inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel
företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse. Centrumförnyelse och
tilltalande bostäder i centrala lägen är aktuella projekt med inriktning på att
göra staden tilltalande. Handel, nöjen, kultur, och attraktivt boende är
viktiga för staden i kampen om företag, befolkning, turister och andra besökare.
I de medelstora och stora städerna finns en form av stadsstruktur som vi här
kallar mellanstad. Med mellanstaden menar vi de områden som är belägna mellan
den täta stadskärnan och landsbygden. I mellanstaden finns många typer av
bebyggelse. Småskalig äldre bebyggelse ?samsas? med storskalig
miljonprogramsbebyggelse, villamattor, arbetsplatsområden,
bilvårdsanläggningar, externhandel, trafikleder, tomma ytor med mera.
Trenden när det gäller attraktivt boende går mot två håll. Det ena är att man
väljer att bosätta sig i stadskärnan och det andra är att man väljer ett boende
utanför staden, gärna i ?sjönära? läge. De mindre tätorterna kan i många fall
erbjuda mycket goda boendemiljöer. Att bo utanför staden har blivit en
möjlighet i vårt moderna IT-samhälle.
I staden har de olika bostadsområdena fått olika attraktionskraft. Det finns
stadsdelar med långa bostadsköer samtidigt som andra områden har tomma
lägenheter. En stor del av stadens befolkning bor i mellanstadens
bostadsområden. En del av dessa områden besväras av dåligt rykte. Den
publicitet dessa får är oftast i negativ form. Den uppmärksamhet, som riktar
sig mot staden, berör främst staden centrala delar. Därför vill vi sätta fokus
på mellanstaden.
Mellanstaden har många resurser, kvaliteter och möjligheter samtidigt som det
finns brister och problem. Till resurserna hör närheten till naturen, låga
markkostnader och att det ofta finns markreserver. Till nackdelarna och
svagheterna hör bilberoende, segregation, storskalighet och minskad närservice.
Otrygghet och dålig tillgänglighet kan även höra till mellanstadens problem.
Trivsel och livskvalitet i vardagsmiljön är viktig för hela stadens utveckling.
En god miljö kan stärka ortens konkurrenskraft och bidra till en positiv
stadsutveckling. Vid framtida lokaliseringar av nya arbetstillfällen inom
?high-tech? ses livskvalitet i vardagsmiljön som en viktig utvecklingsfaktor.
Även servicenäringarna anses vara beroende av god stadsmiljö. (Sverige 2009)
Det finns många olika sätt att verka för en god livsmiljö. Att stadens centrum
går mot en renässans är ganska tydlig. Vi frågar oss om stadsutvecklingen
stannar i centrum, eller om den berör stadens alla delar. För att få en
uppfattning om vilka förutsättningar mellanstaden har gör vi ett nedslag i en
medelstor svensk stad, Kristianstad. Vi kommer att söka efter kvaliteter
utifrån de boendes perspektiv och deras syn på en god livsmiljö. Det sker
främst utifrån barn och ungdomars synvinkel och ur ett ekologiskt perspektiv.
Vi funderar även på vad som kan förbättras. Viktiga faktorer att ta hänsyn till
i stadsplaneringen är det historiska arvet, infrastrukturen, byggd miljö,
landsbygd, välfärd, människors livsformer och vardagsliv. (Sverige 2009)
Problemformulering
Det finns många åsikter om stadens olika delar och vem som bor var. Centrum är
till för ?innefolk? och ungdomar med god ekonomi. I miljonprogramsområdena bor
invandrare och människor med olika problem. Villamattor för ?medelsvensson? med
Volvo, husvagn och hund. Nyproducerade bostäder i attraktiva lägen för
IT-folket och så vidare. Det går att räkna upp åtskilliga fördomar om staden
och vem som bor var. Eftersom vi i det här arbetet främst kommer att inrikta
oss på mellanstaden kanske vi upptäcker att fördomarna besannas eller att
områden som anses som utsatta problemområden kanske inte alls upplevs som
sådana av de boende.
I dagens svenska städer ligger oftast stadsdelarna som öar runt en centrumkärna
som även den är en ö. Centrum har specifika funktioner som ett tätare utbud av
handel, kultur och nöjen än vad den övriga staden har. Bostadsområdena knyts
till centrum genom trafikleder. Det finns ofta mellanrum mellan själva
stadskärnan och övriga områden. Många öar ligger relativt isolerade mellan
olika trafikleder. Där blir ofta bilberoendet ett faktum i en tid med förändrad
närservice. Utvecklingen har gått mot ett boende där homogena grupper bor i
olika stadsdelar. De frågor man kan ställa sig är:
· Går det att stärka stadens olika delar så att en helhet uppstår
· Kan mellanstaden bli hållbar ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel.
· Finns det någon möjlighet att genom planering och politik motverka
segregation
Syfte
Utifrån dessa frågor är syftet med detta examensarbete:
- att identifiera stadens olika delar för att se vad mellanstaden har för
möjligheter
och brister.
- att söka idéer till hur man genom planering kan öka trygghet, trivsel och
tillhörighet för de
som bor i mellanstaden.
- att studera om det finns olika möjligheter att knyta ihop stadens öar och
stärka mellanstaden
och dess samhörighet med centrum
Tillvägagångssätt
För att identifiera stadens olika delar gör vi först en allmän historisk
tillbakablick på Sveriges stadsutveckling. Vi kommer även att beskriva olika
drivkrafter som påverkat stadsbyggandet under 1900-talet. Vi kommer även att
precisera vilka områden som vi anser ingår i mellanstaden. Därefter kommer en
diskussion om nuläget, trender och framtid.
Senare i arbetet tar vi upp staden Kristianstad som exempel. För att få en
först...
