Denna utvärdering är skriven som en C/D- uppsats inom företagsekonomi med inriktning mot
ekonomistyrning på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och är gjord på uppdrag av
Västra Götalandsregionen och CFK (Centrum för konsumtionsvetenskap).
Olika miljöproblem är ett centralt problem i dagens samhälle och en ohållbar produktion och
konsumtion av produkter utgör en stor del av detta och bidrar till att miljön försämras. Ett sätt att
minska den negativa påverkan som sker på miljön är genom ekologisk produktion. Västra
Götalandsregionen har sedan dess bildande 1999 haft som en del i sin miljöpolicy ett mål om att
öka andelen ekologiska livsmedel i regionens verksamheter. Som ett led i att uppnå det tillkom 7-
miljonersprojektet 2002 för att fungera som ett hjälpmedel för regionens 27 verksamheter som
innefattar sjukhus, folkhögskolor, naturbruksgymnasier med flera. Projektet har inneburit att
verksamheterna fått ersättning för den merkostnad ekologiska livsmedel medför. Totalt har 8,6
miljoner kronor utbetalats varav en del har använts till utbildning om ekologiska livsmedel.
Regionen har valt att lämna det upp till verksamheterna själva att bestämma hur de vill nå målet att
öka andelen ekologiska livsmedel. Det blir därmed aktuellt att knyta an projektet till målstyrning
som är ett begrepp inom ekonomistyrning. Målstyrning innebär just att man lämnar detaljreglering
och låter verksamheterna och de anställda själva bestämma på vilket sätt de vill nå ett
organisatoriskt mål. Projektet avslutades i november 2006, målet kvarstår dock men
verksamheterna erhåller inte längre någon ersättning.
Med anledning av projektets avslutande var regionen intresserade av att göra en utvärdering av
projektet och dess effekter. Vårt syfte har därför varit att utvärdera projektet och se huruvida det
har varit ett effektivt sätt att nå det uppsatta målet. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi delat in
utvärderingen i tre delproblem. I det första delproblemet tittar vi på hur projektet har uppfattats,
dess hinder och framgångsfaktorer. I det andra ser vi till projektets effekter och om inställningen
och vanan har ändrats. I det sista delproblemet går vi in på utbildningens påverkan, uppföljning
och kännedom om målet. Uppsatsen fokuserar inte på statistik utan istället på effekter i form av
inställning, vanor och beteende. Vi har avgränsat oss till att ha kostchefer eller de med liknande
befattning som respondenter. Metoden som har används har varit kvalitativ med inslag av
kvantitativ karaktär då både intervjuer och enkäter använts.
Den slutsats vi har kommit fram till är att projektet till stor del bidragit till att andelen inköp av
ekologiska livsmedel i Västra Götalandsregionens storkök har ökat. Det har också visat sig att både
utbildningen och bidraget har varit bidragande faktorer till detta. Fortsatt satsning på utbildning,
anpassad för alla typer av kök och mer kontinuerligt, är också en av de rekommendationer som vi
ger då vi anser det vara vi...
