Kylkedjan för livsmedel - en kartläggning av den svenska distributionen med fokus på temperaturbrister

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Projektets syfte är att kartlägga den kylda livsmedelsdistributionen från producent fram till butik och belysa framförallt de temperaturrelaterade brister som den är behäftad med. Kylda livsmedel är beroende av att vistas i och hålla rätt temperatur. Detta för att önskad så stor del som möjligt av livsmedelskvaliteten ska bevaras. Idag finns inga undersökningar som innefattar alla led i kylkedjan och som lyfter fram vilka temperaturbrister som finns, var de finns och vilka problem de ger upphov till. Varje led tittar endast på sitt flöde och risk för suboptimering uppstår. Vår kartläggning baseras på intervjuer med utvalda aktörer i samtliga led och andra personer med erfarenheter och kunskaper inom området. Vi har även tagit del av rapporter som gjorts och artiklar som skrivits inom kylkedjeproblematik. Då vi inte har någon livsmedelsteknisk bakgrund har även tid ägnats åt att förvärva livsmedelskunskap. En stor problematik ligger i samtransporterna där man tvingas till kompromisstemperaturer för att få god fyllnadsgrad i bilarna. Temperaturkrav ställs mot transportekonomi. En låg utbildningsnivå präglar hela branschen. Erfarenhetsbaserad kunskap sätts på prov när ett nytt produktsortiment med nya hanteringskrav växer fram. Nytänkande och utbildning krävs för att komma till insikt om varför gamla mönster behöver brytas. Känsligare produkter ställer högre krav på obruten kylkedja Idag förlitar man sig på att efterföljande led sköter sig och gör de kontroller som krävs. Avsaknad av reklamationer ses som bevis på en obruten kylkedja. Ett sådant resonemang är inte hållbart i längden då temperaturkontroller inte görs i tillräckligt stor utsträckning. För lite resurser hos de offentliga kontrollorganen gör att tillsynen inte sker i den omfattning som krävs. Det gör att ansvaret till stor del ligger i branschens händer, som ofta saknar förståelse/kunskap och resurser (tid/pengar) för genomförande. En attitydförändring till ett mer proaktivt kvalitetstänkande är därför nödvändig för att säkra kylkedjan. Ingen aktör har överblick över hela kylkedjan och avsaknad av kommunikation mellan leden gör att helhetssynen går förlorad och risken för felhantering ökar. Ingen vet hur stort det totala svinnet i kylkedjan är. Det är heller ingen som vet var i kedjan orsaken till svinnet ligger. Felhantering i första ledet kan leda till svinn i sista ledet. Förutom svinnet finns även kvalitetsförsämringar som inte alltid upptäcks. Först vid allvarlig matförgiftning eller tydlig sensorisk försämring kan felhantering upptäc...