Närhet till tågstationen är av central betydelse för järnvägstrafik vilket
medför problem med buller. Bullerproblemet åtgärdas vanligen genom att
förbättra isoleringen på närliggande fastigheter och/eller med bullerplank
längs spåret. Detta är dock kostsamma lösningar och de positva effekterna är
i vissa avseenden begränsade.
Buller från järnväg beskrivs vanligen med A-vägd ljudtrycksnivå, denna
beskrivning har dock vissa begränsingar. För att ge en bättre beskrivning av
bullerstörning krävs bättre mätmetoder.
Denna studie baseras på binaural teknik som till skillnad från traditionell
mätteknik ger möjlighet till autentisk ljudåtergivning. Bullerstörning kan
därigenom skattas i lyssningstest. Den inspelade mätsignalen används
dessutom för beräkning av ett stort antal mätstorheter, t. ex. A-vägd
ljudtrycksnivå men även så kallade sensoriska mätstorheter, som beskriver
signalen på ett sätt jämförbart med hörupplevelsen. Syftet med studien är
att utvärdera hur olika faktorer påverkar graden av bullerstörning. Bl.a.
undersöks effekten av bullerskärmar, skillnader mellan olika tågtyper,
körsätt och tåg som på olika sätt avviker från normal gång.
Bullerstörning skattades av två olika lyssningsgrupper. Testen visade att
bullerskärmarna är effektiva. Sambandet mellan relativ bullerstörning och
olika mätstorheter studerades med multipel regressionsanalys. En modell som
baseras på de sensoriska mätstorheterna hörstyrka och skarphet ger en bra
beskrivning av relativ bullerstörning(r = 0,95). Modellen validerades med
ett externt dataset. A-vägd ljudtrycksnivå är dock den enskilda mätstorhet
som korrelerar bäst med relativ bullerstörning.
För ytterliggare minskning av bullerstörning från järnvägstrafik måste i
första hand tåg med avvikelser åtgärdas. Till avvikande tåg räknas godståg
som bromsar eller har hjulplattor, vilket är problem som kan minskas med nya
konstruktionslösningar. För tunga godstransporter i tätbebyggelse bör man
undvika onödiga inbromsningar, t. ex. genom bättre planering och hårdar...
